Rekommendationer för handledare i specialsituationer

Studerande kan ha många olika former av sjukdomar, funktionsnedsättningar eller inlärningsutmaningar som påverkar studierna. En del kan vara bestående, andra övergående. Universitetsundervisningen och handledningen bör oberoende av detta vara tillgänglig och jämlik. Ju mer vi som handledare vet om studerandes olika utgångsläge och kan ta i beaktande frågor relaterade till tillgänglighet, desto mindre behövs olika individuella arrangemang. När vi förstår studerandes situation kan vi under handledningen gå igenom hur den påverkar studierna och på förhand funderar ut lämpliga pedagogiska alternativ och lösningar, vilket samtidigt förebygger att problemen hopar sig.  

Studerande vid universitetet känner ofta rätt väl sin egen situation, i synnerhet om de redan har hunnit studera ett tag. Därför är det ofta en bra utgångspunkt att fråga av studerande själv vad som skulle kunna stöda hans eller hennes lärande. Utmaningar i studier och inlärning är direkt relaterade till lärmiljöns funktionalitet, tillgängligheten och studieplanens pedagogiska lösningar. Som handledare kan du försöka påverka dessa i och med att vi stävar efter så tillgängliga och jämlika studier som möjligt för alla studerande.  

Följande utgångspunkter är bra att ta i beaktande i alla handledningssituationer då studerande har någon form av sjukdom, funktionsnedsättning eller inlärningsutmaning som påverkar studierna: 

• Diskutera med studerande kring hurudana prestationssätt i kurserna som bäst stöder inlärningen, och guida studerande till att hitta sådana som är mest lämpliga för dem själv. Uppmuntra också studerande att i mån av möjlighet välja olika prestationssätt för att utveckla sina akademiska färdigheter (t.ex. förmåga att arbeta i grupp). 

• Uppmuntra studerande att utveckla sina studiefärdigheter och ta i bruk metoder som fungerar för dem. 

• Diskutera kring hurudan studietakt som är realistisk och lämplig för studerande istället för att enbart uppmuntra till att hålla sig till den rekommenderade takten.  

• Ifall studerande har en sjukdom eller funktionsnedsättning som förutsätter information om kurser och kursmaterial på förhand (t.ex. syn- eller hörselnedsättning) bör man i god tid diskutera kring de kommande studierna. Studerande kan vid behov hänvisas till kontaktpersoner för tillgänglighet eller studieplanerarnas mottagning. 

• Det är vanligt och normalt att man är nervös; grupparbeten, diskussioner och särskilt att uppträda inför andra människor är spännande situationer för många studerande. Nervositet blir ett problem om det hindrar en studerande från att delta på kurser som innehåller kommunikation eller om han eller hon avbryter kurser på grund av nervositet.
• Nervositet kan påverkas genom att öva kommunikationsfärdigheter och att uppträda inför andra. Då man får erfarenheter av att lyckas och färdigheterna utvecklas blir nervositeten också överkomlig. Man kan lära sig att leva med sin egen nervositet. Det är också viktigt att komma ihåg att man inte behöver sluta vara nervös. När den stannar på en rimlig nivå har man nytta av den, eftersom den hjälper att fokusera på uppgiften.

Rekommendationer för handledning

• Uppmärksamma studerandens kursprestationer i handledningen. Om du märker att det fattas obligatoriska kurser där man förutsätter uppträdande eller att grupparbete, kan du försiktigt fråga om detta och vid behov hänvisa till att söka stöd.
• Det är bra för studeranden att så småningom lägga till i sina studier kurser med grupparbete, diskussioner och uppträdande. Fundera över hur detta skulle kunna ske så att studeranden så småningom skulle få positiva upplevelser i spännande situationer. Det är nödvändigt att kliva utanför sin komfortzon så att de sociala färdigheterna kan utvecklas, men å andra sidan kan för stora krav öka nervositeten och belastningen.
• Studeranden kan välja en kurs som innehåller uppträdande och först komma överens om specialarrangemang. I och med att färdigheterna utvecklas minskar ofta behovet av specialarrangemang.
• Rådfråga vid behov en studiepsykolog. Om studeranden så önskar kan man ordna ett möte som även studiepsykologen deltar i.

Stöd för nervösa studerande

• Språkcentrets ERI-kurser (kurser för studerande med annorlunda inlärningssätt) som alternativ till kurserna i främmande språk (engelska) och det andra inhemska språket (finska).
• Språkcentrums kurser i talkommunikation för dem som är nervösa inför att uppträda
• Handledning hos studiepsykologen: antingen grupphandledning eller individuell handledning
• SHVS tjänster
• Stödföreningen för studerande Nyytis nätdiskussioner
• Mer om nervositet och social ångest på SHVS webbplats

• ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) är en utvecklingsmässig störning som karaktäriseras av svårigheter med uppmärksamhet och exekutiva funktioner. Det påverkar många delområden i livet, även studierna. ADHD är varierande och varje studerandens situation är individuell.
• Symtomen på ADHD är ofta starkare om det förekommer många distraktioner i omgivningen, om handlingsinstruktionerna är otydliga eller om det krävs långvarig ansträngning.
• I självständiga studier kan utmaningen vara att göra upp en studieplan och att följa den, att uppfatta hur mycket tid som behövs för att göra uppgifter, att slutföra uppgifter som kräver koncentration och uthållighet eller att fördjupa sig i intressanta uppgifter.
• Förutom utmaningar är ADHD även kopplat till styrkor. Studeranden kan till exempel vara mycket kreativ, innovativ och energisk och han eller hon är inte rädd för nya utmaningar.

Rekommendationer för handledning

• Gå igenom instruktioner som gäller studierna och handlingssätten tillsammans med studeranden på tu man hand.
• Fråga av studeranden hurdant slags studiematerial och arbete som stöder hans eller hennes lärande. Hjälp honom eller henne att välja lämpliga sätt att genomföra studier om sådana erbjuds. Till exempel kan grupparbete och diskussioner göra det lättare att hantera och lära sig nya saker.
• Instruera studeranden i att använda ett hjälpmedel för tidshantering såsom schema, kalender, anteckningshäfte och mobiltelefonens funktioner för tidshantering.
• Då ni gör studieplaner se till att du ger tydliga instruktioner och feedback då utarbetandet av planen framskrider. Det är bra att placera obligatoriska kurser vars innehåll studeranden inte är så intresserad av längs med läsåret.
• Boka ett uppföljningsbesök för uppdatering av studieplanen till exempel till slutet av perioder eller läsåret. Regelbundna möten ger kontinuitet och studeranden kan vid behov göra ändringar i sin plan utifrån feedback.
• Rådfråga en studiepsykolog. Vid behov och om studeranden så önskar kan man ordna ett möte som även studiepsykologen deltar i.

Stöd för studerande med ADHD

• Handledning hos studiepsykologen: antingen grupphandledning eller individuell handledning, av grupper särskilt gruppen med temat svårigheter med uppmärksamhet (Tarkkaavaisuuden haasteita).
• SHVS tjänster 
• Stödföreningen för studerande Nyytis nätdiskussioner
• Helsingin seudun erilaiset oppijat (på finska)
• ADHD-förbundet (på finska)
• ESOK-projektet (på finska)

• Med autismspektrumet hänvisas till människor med en neurobiologisk utvecklingsstörning i hjärnan. Störningen påverkar hur människan kommunicerar, känner och upplever omgivningen och hur han eller hon är i interaktion med andra.
• Såväl symtomen som funktionsnedsättningarna är individuella. Hos studerande kan störningen till exempel ta sig uttryck i svårigheter att starta och slutföra uppgifter, brister i exekutiva funktioner, långsam processhastighet, sensorisk överkänslighet, varierande uppmärksamhetsnivå eller problem med känsloreglering. Det kan vara svårt att arbeta i grupper.
• Å andra sidan kan studerandens styrka vara till exempel att han eller hon är bra på att observera detaljer och koncentrerar sig på särskilda intressen samt en god känsla för rättvisa.

Rekommendationer för handledning

• Var exakt och konkret i handledningssituationen. Förutse. Gå igenom instruktioner som gäller studierna och handlingssätten tillsammans med studeranden.
• Regelbunden personlig handledning och genomgång av studieplanen stöder lärandet.

• Läs- och skrivsvårigheter kan ta sig uttryck på flera olika sätt. Hos finsk- och svenskspråkiga innebär ofta svårigheterna att läsa modersmål att man läser långsamt och/eller är benägen att göra fel i skrift.
• I språk med svag motsvarighet mellan bokstäver och språkljud är det typiskt att dyslexin syns mer. Då är det typiskt med skrivfel och det är svårt för personen att uttala eller skriva främmande ord. Därför tar sig dyslexin ofta uttryck i att det är utmanande att skriva främmande språk, såsom engelska.
• För en del kan det vara svårt att hämta från minnet nya begrepp, varvid det krävs flera upprepningar för att man ska minnas dem.
• Dyslexin kan också vara kopplad till snävt arbetsminne, varvid det kan vara svårt att komma ihåg långa instruktioner eller på att på föreläsningar följa undervisningen och samtidigt göra anteckningar.

Rekommendationer för handledning

• Vid utarbetning av en studieplan lönar det sig att se till att kurser som kräver särskilt mycket läsande och skrift om möjligt sprids längs med hela läsåret. I en del läroämnen lyckas det om man placerar övningskurser (laboratoriekurser, fältkurser) jämnt i olika perioder.
• Det är bra att diskutera med studeranden om vad som är ett rimligt antal studiepoäng för att undvika överbelastning. Man kan till exempel placera en del av studierna till sommaren, varvid studeranden får utrymme i arbetet under perioderna. Instruera även studeranden att som specialarrangemang ansöka om extra tid till exempel för att lämna in krävande skrivuppgifter.

Stöd vid dyslexi

• Helsingfors universitets biblioteks tillgänglighetssida. Information bland annat om förlängda lånetider och ljudböcker.
• Språkcentrums ERI-kurser som alternativ för att genomföra kurser i främmande språk (engelska och svenska)
• Handledning hos studiepsykologen: antingen grupphandledning eller individuell handledning
• Erilaisten oppijoiden liitto / Helsingin erilaisten oppijoiden liitto (på finska)

Nästan var och en av oss har i något livsskede psykiska symtom. Den psykiska hälsan påverkas av många slags individuella, sociala och samhälleliga faktorer, livssituationer och erfarenheter. Till exempel kan ihållande stress eller sömnproblem tillfälligt försämra funktionsförmågan.  Många psykiska symtom går över. I en del livsskeden belastas den psykiska hälsan mer än i andra, och att tillfälligt må psykiskt dåligt är alldeles normalt i en svår livssituation.

Bland studerande lider var femte man och över en tredjedel av kvinnorna av psykiska störningar. Då är de psykiska symtomen långvariga och så pass allvarliga att de orsakar allvarliga svårigheter för funktionsförmågan och vardagslivet, och därmed ofta även för studierna. Tidig identifiering och tillgång till rätt slags hjälp är väsentligt. Rehabilitering är ofta en lång process.  Å andra sidan kan livet med en psykisk störning vara precis lika mångsidigt och meningsfullt som för vem som helst annan.

Som ISP-handledare kan du därmed möta både studerande med tillfälliga symtom och studerande som har en långvarig psykisk störning.

Rekommendationer för handledning

• För mycket stress och belastning ökar de psykiska symtomen. Därför är det bra att diskutera med studeranden om vad som är en rimlig arbetsmängd med tanke på studerandens ork. Man kan till exempel placera en del av studierna till sommaren, varvid studeranden får utrymme i arbetet under perioderna. Man kan också prioritera kurser så att om arbetsmängden visar sig vara för stor så kan studeranden ta bort från sitt schema mindre viktiga kurser.
• Du behöver inte veta vilken diagnos studeranden har eller om han eller hon har en diagnos. Man kan samtala med en studerande med symtom som en människa med en annan människa. Även om du inte behöver göra en diagnos eller veta vad den är, var medveten om eventuella egna fördomar; kännedom om psykiska störningar kan minska fördomar och din egen osäkerhet.
• Om du oroar dig över en studerande är det klokt att föra oron på tal så tidigt som möjligt. Det viktiga är finkänslighet och respekt för studeranden. Du kan till exempel säga ät studeranden att du har funderat över hur han eller hon mår och berätta om dina observationer (jag har lagt märke till att du har avbrutit kurser, att du inte har blivit godkänd osv. eller att du har sett trött ut). Gör inga tolkningar utan håll dig till fakta eller tala bara om dina egna erfarenheter. 
• Om man känner att man börjar nå gränserna för den egna handledningen, kan du rådfråga en studiepsykolog eller hänvisa studeranden till studiepsykologens mottagning eller SHVS. Att föra något på tal kan ske till exempel genom att berätta att många har haft nytta av handledning hos studiepsykolog eller av SHVS tjänster.
• Om en studerande har kraftiga symtom och behöver omedelbar hjälp, ring 112.   

Studerande kan ha olika sensoriska funktionsnedsättningar och rörelsehinder som påverkar deras jämlika möjligheter att studera. För dem kan lärmiljöerna, t.ex. utrymmen, utrustning och tillvägagångssätt skapa särskilda utmaningar om de inte har uppmärksammats tillräckligt specifikt ur tillgänglighetssynpunkt. I handledningen av studerande med sensoriska funktionsnedsättningar eller rörelsenedsättningar är det viktigt att förutse och sträva efter att utveckla lärmiljöer som är ännu mer tillgängliga. 

Om du handleder en studerande som t.ex. har syn- eller hörselnedsättning eller som behöver rörelsehjälpmedel är det viktigt för honom eller henne att få information om kurser och kursmaterial på förhand. För att kunna organisera tillgängliga lokaler måste studerandes kursval vara kända för utbildningsplaneraren i tid, så att denne kan kontrollera lokalernas tillgänglighet och studerandes möjlighet att delta jämlikt i undervisningen. Att beställa ljudböcker och annat specialmaterial kräver också flera månader ifall det inte finns i ett tillgängligt format. Diskutera således med studerande i god tid om de kommande studierna och hänvisa vid behov till kontaktpersoner för tillgänglighet eller utbildningsplanerarnas mottagning.   

Om en students studieförmåga är nedsatt av hälsoskäl kan studenten via SHVS be att det ordnas ett samråd om studerandehälsa. Samrådet kan föreslås av universitetets eller SHVS personal, men förhandlingsprocessen kan endast inledas med studentens samtycke. 

Vid samrådet om studerandehälsa diskuterar studenten med representanter för universitetet och SHVS om de lämpligaste stödåtgärderna för att stödja studieförmågan. Vid samrådet behandlas hälsouppgifter endast på studentens initiativ. 

På SVHS webbplats finns mer information om målen för samrådet och i vilka situationer de kan ordnas. 

Deltagare i samrådet om studerandehälsa och deras roller  

Anvisningar om hur studenten initierar samrådet och fyller i blanketten finns på sidan Studenthälsovården i Studietjänsten. När studenten och SVHS har kommit överens om samråd om studerandehälsa skickar studenten en begäran om deltagande i samrådet till universitetet via en dataskyddad blankett. 

Begäran om samråd tas emot av chefen för studieärenden vid studentens fakultet, och det är chefens uppgift att hitta en lämplig representant för samrådet. Universitetet ska meddela studenten och SVHS per e-post inom fem arbetsdagar från det att blanketten skickats vem som representerar universitetet i samrådet. Blanketterna kommer inte att behandlas mellan 19.6.-31.7. och 20.12.-6.1.

Universitetets representant vid samrådet väljs enligt studentens önskemål och enligt vem som känner till studentens situation så väl som möjligt. I samrådet deltar vanligtvis till exempel läraren, utbildningsplaneraren, kontaktpersonen i tillgänglighetsfrågor eller studiepsykologen.  

Universitetets representant vid samrådet

• meddelar sitt deltagande och sina kontaktuppgifter per e-post för SVHS kontaktperson och studenten som anges i formuläret när hen har fått begäran om att delta i samrådet av chefen för studieärenden 
• nämner inte studentens namn i en eventuell kalenderanteckning om samrådet om studerandehälsa 
• träffar om möjligt studenten före samrådet om studerandehälsa för att kartlägga situationen och följer upp situationen en månad efter samrådet 
• överväger lösningar, såsom stödåtgärder (bl.a. individuella arrangemang, individuellt stöd eller gruppstöd av studiepsykologen, ändring av studieplanen)  
• berättar (om det är känt) vilket stöd studenten redan har fått från universitetet, och vilka ytterligare former av stöd som kan erbjudas. Universitetets representant har inte i uppgift att ta ställning till studentens hälsa men representanten kan till exempel berätta om hur studierna framskrider.
• antecknar inget om samrådet, förutom om  
  
  • deltagarna vid samrådet tillsammans funderar på individuella arrangemang kan kontaktpersonen för tillgänglighetsfrågor anteckna rekommendationerna, varvid studenten får ta del av dem 
  • studiepsykologen deltar i förhandlingarna, och dokumenterar alla möten i ett datasäkert system. Studenten kan på begäran få ta del av anteckningarna.