Rekommendationer för lärare om specialsituationer

Instruktionen hör till följande teman

Genom att välja utbildningsprogram ser du förutom de allmänna anvisningarna också utbildningsprogrammets eventuella egna innehåll.

Denna sida innehåller rekommendationer för hur man ska handla i undervisningssituationer då en studerande har en svårighet som gäller lärande och som stör studierna. Rekommendationerna har godkänts i Helsingfors universitets expertgrupp för specialarrangemang. Det utmaningar som presenteras kan förutsätta specialarrangemang i undervisningen, men du kan minska behovet av dem med olika pedagogiska lösningar som även gagnar andra studerande. Mer information om specialarrangemang i tentamenssituationer finns här.

Du kan emellertid alltid be att studiepsykologerna, studentservicens kontaktpersoner för tillgänglighet och de pedagogiska universitetslektorerna ger mer information och stöd i problemsituationer.

Studerande vid universitetet känner ofta rätt väl sina egna utmaningar, och i synnerhet om de redan har hunnit studera ett tag. Därför är det ofta en bra utgångspunkt att man frågar av studeranden själv vad som skulle kunna stödja hans eller hennes lärande. Uppmuntra studeranden till att utveckla sina studiefärdigheter och att använda studiesätt som fungerar för honom eller henne. Du kan hänvisa studeranden till en studiepsykologs mottagning, om han eller hon behöver mer stöd för sina studier och för att hitta arbetssätt som passar honom eller henne.

Nervositet

Det är vanligt och normalt att man är nervös; grupparbeten, diskussioner och särskilt att uppträda inför andra människor är spännande situationer för många studerande. Nervositet blir ett problem om det hindrar en studerande från att delta på en kurs eller om han eller hon avbryter kurser på grund av nervositet.

Nervositet kan påverkas genom att öva kommunikationsfärdigheter och att uppträda inför andra. Då man får erfarenheter av att lyckas och färdigheterna utvecklas blir nervositeten också överkomlig. Man kan lära sig att leva med sin egen nervositet. Det är också viktigt att komma ihåg att man inte behöver sluta vara nervös. När den stannar på en rimlig nivå har man nytta av den, eftersom den hjälper att fokusera på uppgiften.

Rekommendationer för att minska nervositet i undervisningssituationer

  • Diskutera med studerandena om att det är normalt att vara nervös i olika kommunikationssituationer.
  • Om studerandena inte känner varandra, reservera tid för att de kan bekanta sig med varandra. Nervositeten minskar om man börjar bekanta sig med varandra i parövningar eller i smågrupper.
  • Fortsätt med paruppgifter och arbete i smågrupper under hela kursen om det är förenligt med kursens mål. Man kan även planera och genomföra uppträdande i par eller smågrupper.
  • Tydliga uppgifter, uppgiftsanvisningar och spelregler minskar ofta osäkerheten och nervositeten. Till exempel kan man komma överens om roller och arbetsfördelning i smågrupper.

Rekommendationer för specialsituationer

  • Det ligger i studerandens intresse att öva på sociala färdigheter, men ibland kan kursens krav och sätt att genomföra den vara för belastande för studeranden. För höga krav stöder inte studerandens utveckling, utan bidrar till upplevelser av att misslyckas och leder ofta till att studeranden börjar undvika sociala situationer.
  • Tänk ut alternativ för att genomföra kursen så att kursens mål ändå uppfylls:
    • Om kursens uttryckliga mål inte är att öva på grupparbeten eller uppträdande, kan du komma överens om andra sätt att genomföra kursen med studeranden så att det är möjligt att uppnå kursen och kravnivån motsvarar andra sätt att genomföra den.
    • Om kursens uttryckliga mål är att öva på grupparbete eller uppträdande kan man komma överens om ett individuellt sätt att genomföra kursen med studeranden. För att det ska vara möjligt för studeranden att öva på sådana sociala färdigheter som hör till kursen, utgå från studerandens situation och utgångspunkter. Diskutera med studeranden på tu man hand och fundera över sätt att öva som är möjliga vid den tidpunkt.
Exempel: 
  • Presentation av kandidatavhandling för en mindre grupp eller läraren
  • Presentationen spelas in och visas för de övriga studerandena eller endast för läraren
  • Skriftlig opponering på seminariet och att ge feedback på tu man hand med en annan studerande eller med hjälp av läraren
  • I övningar där man ska räkna på tavlan kan uppgifterna först lösas i smågrupper eller så kontrolleras uppgiften precis innan den egentliga räkneövningen börjar. 
  • Det är bra för studeranden att så småningom lägga till i sina studier kurser med grupparbete, diskussioner och uppträdande. Fundera över hur studeranden så småningom skulle få positiva upplevelser i spännande situationer. I och med att färdigheterna utvecklas minskar ofta behovet av specialarrangemang.
  • Uppmärksamma studerandens kursprestationer. Om du märker att det fattas obligatoriska kurser där man förutsätter uppträdande eller att grupparbete, kan du försiktigt fråga om detta och vid behov hänvisa till att söka stöd.

Stöd för nervösa studerande

Problem med uppmärksamhet

ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) är en utvecklingsmässig störning som karaktäriseras av svårigheter med uppmärksamhet och exekutiva funktioner. De påverkar många delområden i livet, även studierna. ADHD är varierande och varje studerandens situation är individuell.

Symtomen på ADHD är ofta starkare om det förekommer många distraktioner i omgivningen, om handlingsinstruktionerna är otydliga eller om det krävs långvarig ansträngning. I självständiga studier kan utmaningen vara att göra upp en studieplan och att följa den, att uppfatta hur mycket tid som behövs för att göra uppgifter, att slutföra uppgifter som kräver koncentration och uthållighet eller att fördjupa sig i intressanta uppgifter.

Förutom utmaningar är ADHD även kopplat till styrkor. Studeranden kan till exempel vara mycket kreativ, innovativ och energisk och han eller hon är inte rädd för nya utmaningar.

Rekommendationer för att minska utmaningar som gäller uppmärksamhet

  • Ta hänsyn till multisensorisk undervisning i all verksamhet: presentera saker skriftligt och muntligt samt genom att visa och göra, använd mångsidigt material såsom texter, bilder, videor och ljud.
  • Skicka föreläsningens huvuddrag och material till studerandena på förhand.
  • Ge tydlig och exakt information om kursens struktur, centrala datum, tentamensfordringar samt praktiska arrangemang.
  • Håll fler pauser och variera undervisningen när du håller längre presentationer. Även om studeranden inte skulle ha problem med uppmärksamhet, orkar man behålla koncentrationen i cirka 20 minuter åt gången.

Rekommendationer för specialsituationer

  • Gå igenom instruktioner som gäller studierna och handlingssätten tillsammans med studeranden på tu man hand.
  • Fråga av studeranden hurdant slags studiematerial och arbete som stöder hans eller hennes lärande. Till exempel kan grupparbete och diskussioner göra det lättare att hantera och lära sig nya saker.
  • Håll fler pauser och variera undervisningen. Typiskt för ADHD är att koncentrationen kan brista redan efter 5–10 minuter.
  • Om en studerande stör med sin hyperaktivitet eller förseningar undervisningen ska man berätta för alla om gemensamma spelregler och det kan också vara nödvändigt att komma överens om dem separat med studeranden. Om studeranden kontinuerligt avbryter med frågor kan du be att han eller hon antecknar sådan som han eller hon kommer att tänka på och senare ta upp dem. Man ska inte ta personligt studerandens eventuellt impulsiva eller obetänksamma sätt att uttrycka sig – man kan alltid precisera och förtydliga saker på ett konstruktivt sätt.
  • Man kan bestämma tillsammans med studeranden om hans eller hennes sittplats i undervisningssituationerna enligt vad som bäst stöder studerandens fokus. Om studeranden är lättstörd kan den bästa platsen vara framme i undervisningslokalen eller om studeranden har nytta av att röra på sig, vilket hjälper att behålla fokus, kan den bästa platsen vara på sidan eller längst bort i lokalen där man kan röra på sig obemärkt och utan att störa andra. 
  • Berätta för studeranden så tidigt som möjligt vilka alternativ det finns för att visa sitt kunnande, till exempel en muntlig presentation, tentamen eller inlärningsuppgift. För en del kan det vara svårt att koncentrera sig en längre tid eller att självständigt läsa tentamenslitteratur, men de kanske lär sig innehållen bättre genom att skriva essäer.
  • Det kan vara bra att spjälka uppgifter som kräver uthållighet i mindre deluppgifter, till exempel kan kursen tenteras i mindre delar eller så skriver man lärdomsprovet en del åt gången. Då studeranden skriver ett lärdomsprov som förutsätter uthållighet kan regelbundna handledningsmöten medföra studeranden regelbundenhet och rytm i vardagen med studier.
  • Man kan ge mer tid för att lämna in uppgifter om man kommer överens om det på förhand.
  • Studeranden kan behöva extra tid i tentamina om han eller hon är lättstörd eller behöver röra på sig för att främja sitt fokus. Ibland behövs kanske en separat tentamenslokal. På grund av slarvfel kan det vara motiverat att använda dator.
  • Tillåt vid behov användning av hjälpmedel samt att göra ljud- och bildupptagningar för de egna studierna. 
  • Instruera studeranden i att använda ett hjälpmedel för tidshantering såsom schema, kalender, anteckningshäfte och mobiltelefonens funktioner för tidshantering.

Stöd för studerande med ADHD

Autismspektrumet

Med autismspektrumet hänvisas till människor med en neurobiologisk utvecklingsstörning i hjärnan. Störningen påverkar hur människan kommunicerar, känner och upplever omgivningen och hur han eller hon är i interaktion med andra.

Såväl symtomen som funktionsnedsättningarna är individuella. Hos studerande kan störningen till exempel ta sig uttryck i svårigheter att starta och slutföra uppgifter, brister i exekutiva funktioner, långsam processhastighet, sensorisk överkänslighet, varierande uppmärksamhetsnivå eller problem med känsloreglering. Det kan vara svårt att arbeta i grupper.

Å andra sidan kan studerandens styrka vara till exempel att han eller hon är bra på att observera detaljer och koncentrerar sig på särskilda intressen samt en god känsla för rättvisa.

Rekommendationer för undervisnings- och handledningssituationer

  • Ge tydlig information om kursens struktur, centrala datum, tentamensfordringar samt praktiska arrangemang.
  • Var exakt och konkret. Förutse. Gå igenom instruktioner som gäller studierna och handlingssätten tillsammans med studeranden före kursen. Ge åt studeranden en sammanfattning av föreläsningen innan du håller den. Dela upp stora uppgifter i mindre deluppgifter, kom överens om tydliga inlämningstider och en noggrann tidsplan.
  • Om möjligt, använd diagram och bilder i stället för eller jämsides med abstrakta begrepp.
  • Avsätt tid för diskussioner i par efter huvudteman.
  • Försök att minimera störningar i undervisningssituationen. Studerande inom autismspektrumet kan ha nytta av att alltid sitta på samma plats i föreläsningssalen (till exempel i första raden).
  • Erbjud möjligheten att använda öronproppar, hörselskydd eller att lyssna på musik (på låg volym).
  • Extra tid i tentamina samt för att lämna in uppgifter. Möjligheten att genomföra sina studier i en långsammare takt.
  • Separat tentamenslokal.
  • Användning av dator och bandspelare.  
  • Individuell, regelbunden ISP-handledning.

Dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter kan ta sig uttryck på flera olika sätt. Hos finsk- och svenskspråkiga innebär ofta svårigheterna att läsa modersmål att man läser långsamt och/eller är benägen att göra fel i skrift.

I språk med svag motsvarighet mellan bokstäver och språkljud är det typiskt att dyslexin syns mer. Då är det typiskt med skrivfel och det är svårt för personen att uttala eller skriva främmande ord. Därför tar sig dyslexin ofta uttryck i att det är utmanande att skriva främmande språk, såsom engelska.

För en del kan det vara svårt att hämta från minnet nya begrepp, varvid det krävs flera upprepningar för att man ska minnas dem.

Dyslexin kan också vara kopplad till snävt arbetsminne, varvid det kan vara svårt att komma ihåg långa instruktioner eller på att på föreläsningar följa undervisningen och samtidigt göra anteckningar.

Rekommendationer för undervisningssituationer

  • I undervisningen är det bra att ge skriftligt material på förhand eller åtminstone i efterhand, så att studerandena kan bekanta sig med det. Lämna under undervisningen utrymme för att göra anteckningar: det är belastande att samtidigt skriva och lyssna.
  • Låt studerandena läsa den text som krävs under lektionen eller ge texten på förhand för följande föreläsning.
  • Det är bra att vara medveten om föreläsningstemana och studiematerialet i god tid före föreläsningen. Då kan studeranden förbereda sig inför undervisningen.
  • Studeranden kan ha nytta av lärarens eller en annan studerandes anteckningar.
  • Använd gärna material som getts ut som ljudböcker eller som man kan lyssna på. Instruera studeranden att använda ljudböcker och berätta om förlängningen av lånetid som man kan få på universitets bibliotek.
  • Om studerandena ska skriva på tavlan är det viktigt att också erbjuda möjligheten att visa sitt kunnande på annat sätt, till exempel att studeranden visar sina uppgifter åt läraren. Om en studerande gör skrivfel på tavlan ska man förhålla sig empatiskt i situationen och rätta de fel som är nödvändiga för förståelse.
  • På engelskspråkiga kurser kan man erbjuda finskspråkigt stödmaterial för studierna.
  • Berätta för studeranden så tidigt som möjligt vilka alternativ det finns för att visa sitt kunnande, till exempel en muntlig presentation, tentamen eller inlärningsuppgift.

Rekommendationer för specialarrangemang

  • Specialarrangemang för dyslexi är nästan utan undantag extra tid och möjligheten att använda dator.
  • Man kommer separat överens om extra tid för att lämna in uppgifter. Studeranden kan ha samtidigt många kurser som förutsätter att man läser och skriver, varvid det är särskilt viktigt med extra tid.
  • Alternativa sätt att genomföra studier. Om kursens uttryckliga mål inte är mål som gäller skrift, kan man komma överens med studeranden om alternativa sätt att genomföra kursen som inte förutsätter att man skriver. Man kan till exempel ordna en muntlig tentamen.
  • Om kursens uttryckliga mål är skrift, kan kursen inte genomföras muntligt. Till exempel i fråga om avhandlingar kan man ta hänsyn till dyslexi genom effektivare handledning eller så kan man hänvisa studeranden till olika slags stödkurser (till exempel Språkcentrums pro gradu-kurs).

Stöd vid dyslexi

  • På Helsingfors universitets biblioteks tillgänglighetssida hittar du bland annat information om förlängda lånetider och ljudböcker.
  • Språkcentrums ERI-kurser som alternativ för att genomföra kurser i främmande språk (engelska och svenska)
  • Handledning hos studiepsykologen: antingen grupphandledning eller individuell handledning
  • Erilaisten oppijoiden liitto / Helsingin erilaisten oppijoiden liitto (www.lukihero.fi)

 

Psykiska problem

Nästan var och en av oss har i något livsskede psykiska symtom. Till exempel kan ihållande stress eller sömnproblem tillfälligt försämra funktionsförmågan.  Många psykiska symtom går över. I en del livsskeden belastas den psykiska hälsan mer än i andra, och att tillfälligt må psykiskt dåligt är alldeles normalt i en svår livssituation.

Bland studerande lider var femte man och över en tredjedel av kvinnorna av psykiska störningar. Då är de psykiska symtomen långvariga och så pass allvarliga att de orsakar allvarliga svårigheter för funktionsförmågan och vardagslivet, och därmed ofta även för studierna. Tidig identifiering och tillgång till rätt slags hjälp är väsentligt. Rehabilitering är ofta en lång process.  Å andra sidan kan livet med en psykisk störning vara precis lika mångsidigt och meningsfullt som för vem som helst annan.

Som lärare kan du därmed möta både studerande med tillfälliga symtom och studerande som har en långvarig psykisk störning.

Om oro uppstår

Om du börjar oroa dig för en studerande är det viktigt att ta hänsyn till följande:

  • Långvarig stress och belastning ökar psykiska symtom hos vilken som helst studerande. Måttlig arbetsvolym på kurserna och uppgifter som sprids över en längre period kan hjälpa alla studerande att må bättre.
  • Med tanke på rehabilitering är det centrala hur andra människor och omgivningen förhåller sig till psykiska problem. Kunskaper om psykiska problem och störningar kan minska fördomar.
  • Som lärare, handledare eller studentrådgivare behöver du inte veta vilken diagnos studeranden har eller om han eller hon har en diagnos. Man kan samtala med en studerande med symtom som en människa med en annan människa.
  • Det är klokt att föra på tal oron så tidigt som möjligt. Det viktiga är finkänslighet och respekt för studeranden. 
  • Om man känner att man börjar nå gränserna för den egna handledningen, kan du rådfråga en studiepsykolog eller hänvisa studeranden till studiepsykologens mottagning eller SHVS.
  • Om en studerande har kraftiga symtom och behöver omedelbar hjälp, ring 112.

Synskada

Om en synskadad studerande deltar i din undervisning kan följande arrangemang och flexibla praxis vara till hjälp:

  • Det är bra att redan på förhand gå igenom med studeranden praxis och anvisningar för undervisningssituationen: vad sker i undervisningstillfället, vilka uppgifter ingår i det, hur handlar man, t.ex. måste man räcka upp handen för att få ordet. 
  • Tala exakt om allt som är väsentligt, betona lyssnandet, be inte att man ska se på dior eller tavlan.
  • Undervisningen ska i så stor utsträckning som möjligt ske i samma lokal. 
  • Hjälp vid behov studeranden att hitta rätt föreläsningslokal.
  • Anteckna studerandens namns i närvarolistan å hans/hennes vägnar.
  • Tilltala studerandena med namn i klassen, till exempel då de får svara på en fråga, så att den synskadade studeranden hör när det är hans eller hennes tur och när det är en annan studerandes tur att svara.
  • Hjälp studeranden att hitta sin grupp då ni gör grupparbete och -övningar.
  • Var vid behov flexibel i fråga om grupparbete, om studeranden har flera pågående grupparbeten samtidigt.  Gör det möjligt att ersätta grupparbetet med en annan prestation.
  • Ge mer tid att lämna in uppgifter, i synnerhet om studeranden ska lämna in flera uppgifter samtidigt, eftersom det tar längre tid än vanligt för studeranden att göra dem.
  • Var flexibel i fråga om kursmaterial: om till exempel en kursbok inte kan fås i tillgängligt format, ersätt i den utsträckning det är möjligt boken med en annan motsvarande.
  • Ge stordior för föreläsningar och annat material på förhand som textfil (till exempel Word) åt studeranden, bilder är svåra för synskadade personer (spara PowerPoint i RTF-format).
  • Gör det möjligt att lämna in grupparbeten och andra uppgifter i tillgängligt format (till exempel Word).
  • Bekanta er tillsammans med studeranden lokalen före en presentation.
  • Ta hänsyn till synskadan i funktionella situationer, till exempel om man måste röra sig mycket i klasslokalen.

Hörselskada

Om en studerande med hörselskada deltar i din undervisning kan följande arrangemang och flexibla praxis vara till hjälp:

  • Det är bra att redan på förhand eller senast då kursen börjar tillsammans med studenten gå igenom praxis för undervisningssituationen, vid behov med hjälp av en tolk, så att studenten själv kan framföra eventuella behov av stöd och specialarrangemang.
  • Undervisningsplaneraren och vaktmästaren kan hjälpa ifall studenten har behov av specialarrangemang vad gäller det fysiska utrymmet.
  • Uppmärksamma artigt de möjliga specialbehov som studenten kan ha gällande undervisningsutrymmet. Oftast är den bästa platsen i främre delen av utrymmet. Studenten behöver från sin plats kunna se både läraren, skärmen och tolken.
  • Betona den visuella informationen i din undervisning, ge uttryck för innehållet skriftligt och muntligt, samt genom att visa och göra. Använd ett mångsidigt material som texter, bilder eller videon med textning. Viktigt information och material ges i skriftlig form. 
  • Tala och presentera din sak tydligt, lugnt och med normal röststyrka. Undvik att täcka din mun med handen, papper el.dyl. Vänd dig mot åhörarna då du pratar, så att det är lättare att läsa från läpparna.  
  • Använd mikrofon i undervisningen och försök undvika att röra på dig och vända på huvudet i onödan, så att det du säger når mikrofonen och ljudkvaliteten hålls jämn. Att använda mikrofon är extra viktigt då det möjliggör att studenten kan utnyttja tekniska hjälpmedel för att höra. 
  • Om studenten använder tekniska hjälpmedel för att höra, upprepa då även andra studenters kommentarer i mikrofonen. 
  • Var tydlig med att dela ut talturer under diskussioner så att enbart en person talar i gången. Upprepa vid behov de centrala teman som behandlats. 
  • Sträva efter att göra undervisningsutrymmet möjligast problemfri genom att minimera bakgrundsbrus.  
  • Ta pauser i undervisningen. En student med hörselnedsättning behöver tid att kunna följa med undervisningen och den eventuella tolkningen. En döv student deltar i undervisningen med hjälp av en teckenspråkstolk eller en skrivtolk. Du kan diskutera med studenten med tolkens hjälp. Tala då rakt till studenten med tolken som stöd, t.ex. “Har du något att fråga?”.

Se även Instruktioner för studerande

Du hittar relaterat innehåll för studerande i Studietjänsten.