Fusk och plagiat

Instruktionen hör till följande teman

Genom att välja utbildningsprogram ser du förutom de allmänna anvisningarna också utbildningsprogrammets eventuella egna innehåll.

Handledning och ansvar för fusk

Handledning av i synnerhet vetenskapliga texter och lärdomsprov omfattar handledning i frågor som gäller god vetenskaplig praxis och vetenskapsetik. Tillbörliga hänvisningar och annan användning av källor enligt vetenskapsområdets praxis är ett mål för studerandens övning och lärande när vetenskapliga texter skrivs. Det är bra att i detta sammanhang påminna studerande om särdragen för fusk och plagiat. Det är särskilt viktigt att ge sådan handledning i studerandegrupper med flera nationaliteter, där de studerandes kunskaper och erfarenheter av fusk i studieprestationer och lärdomsprov kan variera. 

Det går bra att använda plagiatkontrollprogrammet Ouriginal som undervisnings- och handledningsredskap för att illustrera en tydlig hänvisningspraxis och plagiat. Det är även lätt att använda Urkund som hjälpmedel vid bedömningen av olika essätexter och essäsvar i Moodle och i övrigt. 

Studeranden svarar för de centrala lösningarna i sitt arbete, liksom även för eventuella drag av fusk i det. Även om läraren inte alltså uttryckligen skulle ha handlett eller gett anvisningar om rätt hänvisningspraxis, eller berättat under kursen vad som är fusk eller plagiat, fråntar detta inte studerandens ansvar för det fusk som skett.

.

Vad är fusk och plagiat?

I alla universitetsstudier ska den studerande efterfölja god vetenskaplig praxis och dessutom god studiesed. Studieprestationerna ska skaffas på ärligt vis så att den studerande ger en korrekt bild av sitt kunnande. Alla typer av fusk och plagiat i studierna är förbjudna.

Fusk är en kränkning av god vetenskaplig praxis och studiesed genom oärlighet. Den som utövar fusk kränker de i vetenskapen och studierna godkända arbetssätten och metoder antingen uppsåtligen, i syfte att förvilla eller av oaktsamhet (okunskap eller likgiltighet).

Med plagiering avses olovligt lånande, dvs. att framställa någon annans arbete (text, schema, programkod, bild osv.) som sitt eget. Utöver olovligt lånande av någon annans arbete kan plagieringen även vara s.k. självplagiat.

Fusk är bland annat:

• Uppdiktande (att framställa påhittade iakttagelser eller fakta).
• Förvanskning (att avsiktligen redigera eller på ett felaktigt sätt framställa de ursprungliga iakttagelserna eller uppgifterna).
• Stöld (att utan rättighet eller i eget namn använda en originell idé, plan eller iakttagelse som framställts konfidentiellt).
• Fusk (att använda förbjudna medel eller redskap under till exempel en tentamen eller ett försök till detta).
• Närvarofusk (att ge felaktig bild av sin eller någon annans närvaro under en studieperiod).
• Samarbete mot reglerna (t.ex. att göra ett arbete som är avsett att vara individuellt tillsammans med andra eller använda en ”spökskrivare”).
• Plagiering (att framställa någon annans arbete eller del av arbete som sitt eget).

Plagiat är bland annat:

  • Att använda någon annans text utan att alla nämna källa.
  • Att använda en annans text som sin egen genom att ha ändrat texten i mindre delar (s.k. slavisk kopiering, några ord har bytts ut, ordföljden har ändrats lite osv.).
  • Ordagranna citat där källan anges men där det inte framgår att det är ett citat och inte endast en referens (den s.k. copy paste-metoden).
  • Att använda en något ändrad text så att källan har angetts (copy paste-metoden i kombination med slavisk kopiering).
  • Att använda ett tidigare eget arbete som ett nytt för en ny studieprestation utan att meddela att arbetet tidigare har använts för en annan studieprestation (självplagiat).

Källa: Walker, J. (2010) Measuring plagiarism: researching what students do, not what they say they do, Studies in Higher Education, 35:1, 41-59.

Märk väl att uppfattningar och praxis som gäller plagiat och delning av information är kulturbundna. Det går alltså inte att anta att alla studerande som kommer till Finland från andra länder har en likadan uppfattning om hur källor ska användas och hänvisningar ska göras som vi. Det behövs alltså en diskussion om vad som förstås med fusk vid Helsingfors universitet och vad som eftersträvas med studier i vetenskapligt skrivande. Språkliga problem kan bidra till plagiat eller ett därmed jämförbart uttryckssätt, om studerandens språkkunskap eller förtroende för det egna språkliga uttrycket inte räcker till för att stödja självständig bearbetning och textproduktion.

 

Att identifiera plagiat

Helsingfors universitet använder plagiatidentifieringssystemet Ouriginal. Ouriginal används som ett hjälpmedel för att ta reda på texternas ursprung. Lärarna kan, om så önskas, ta hjälp av Ouriginal även i undervisning och handledning. Alla lärdomsprov kontrolleras med Ouriginal, men det rekommenderas även vid inlämning av andra texter, som seminariearbeten och essäer. Ouriginal -bruksanvisningen finns på Instruktioner för undervisning.

Så här fungerar plagiatidentifieringssystemet:

Dokument i digitalt format inlämnas till Ouriginal alternativt:

När dokumentet har mottagits i urkund, jämförs textens originalitet i systemet med följande källor

  • öppna Internet 
  • publikationsdatabaser
  • Dokument som sparats i Ouriginalas databas

Ouriginal-rapportens resultat är inte ensamt ett bevis på plagiat, utan identifieringen av plagiat förutsätter att hänvisningarna i arbetet och hänvisningstekniken samt innehållet granskas.

 

Hur handlar du när du misstänker en studerande för fusk?

Nedan finns sammanfattade anvisningar för en situation, där du redan gjort iakttagelser som väckt misstanke om fusk i studerandens tentamensprestation eller text. Man måste ingripa i fusk. Det är viktigt att fuskmisstankar behandlas vid universitetet likvärdigt och i ett tillbörligt förfarande, där studerandens rättsskydd beaktas. 

• Bedöm situationen och be studeranden förklara saken.
• Om det utifrån diskussionen inte föreligger skäl att misstänka fusk, utan studerandens agerande har berott på vårdslöshet eller okunskap utan fusksyfte, ge studeranden handledning i korrekt praxis och ta upp de brister som påträffats i utvärderingen av studieprestationen.

Om misstanken inte skingras, meddela misstanken till utbildningsprogrammets ledare eller utbildningsplaneraren som skriftligen begär den studerande om en utredning eller ordnar ett hörande.
• Den studerande kan be att få med en stödperson t.ex. från studentkåren till hörandet. Ett protokoll förs över hörandet. Närvarande är studeranden, studerandens eventuella stödperson, läraren som framfört misstanken, utbildningsprogrammets ledare och en anställd på universitetsservice.
• Om studeranden erkänner fusket eller om fusket bevisas på annat sätt underkänns hela studieprestationen på grund av fusket. Beslutet om underkännande fattas av läraren.
• Protokollet från hörandet skickas till dekanus för kännedom. Ifall dekanus bedömer att ärende måste utredas närmare, anordnar han eller hon ett nytt hörande. 
• Dekanus för efter prövning eventuellt ärendet vidare till rektorn.
• Rektorn kan efter prövning ge en varning eller föra ärendet vidare till universitetets styrelse.
• I allvarliga fall eller fall som trots varningar upprepas kan styrelsen relegera den studerande på utsatt tid, högst ett år.

Plagiatkontrollprogrammen är ett arbetsredskap för att identifiera fusk och plagiat. De bygger på att upptäcka likheter mellan texter. En hög motsvarighetsprocent mellan texter i Ouriginal betyder inte nödvändigtvis att det finns orsak att misstänka studeranden för fusk, utan bedömningen och utredningen av plagiat sker alltid från fall till fall utifrån en akademisk bedömning. 

 

Mer information och stöd i problemsituationer

När du handleder studerande:

När du identifierar plagiat eller funderar över att förhindra det:

  1.      Hyytinen, H., Löfström, E., & Lindblom-Ylänne, S. (2016). Beginning students’ problems in academic writing. Scandinavian Journal of Education.
    http://dx.doi.org/10.1080/00313831.2016.1147072
  2.      Shephard, K., Trotman, T., Furnari, M. & Löfström, E. (2015). Teaching research integrity in higher education: policy and strategy. Journal of Higher Education Policy and Management, DOI: 10.1080/1360080X.2015.1102823
  3.      Löfström, E. & Kupila, P. (2013) The Instructional challenges of Student Plagiarism. Journal of Academic Ethics, 11(3), 231-242. DOI:10.1007/s10805-013-9181
  4.      Löfström, E. & Kupila, P. (2012). Plagioinnin syyt ja yliopisto-opetuksen keinot puuttua niihin. Yliopistopedagogiikka, 19(1).
    Online: http://lehti.yliopistopedagogiikka.fi/2012/05/03/plagioinnin-syyt-ja-yliopisto-opetuksen-keinot-puuttua-niihin/
  5.      Löfström, E., (2011) “Does plagiarism mean anything? LOL” Students’ conceptions of writing and citing. Journal of Academic Ethics, 9, 257-275.
  6.      Löfström, E. & Kupila, P. (2011). Plagiaatintunnistamisjärjestelmä oppimisen ohjaamisen välineenä? Pedaforum Yliopistopedagoginen aikakausjulkaisu,  18(2), 17-20.

Behöver du stöd – ta kontakt:

Användning av plagiatkontrollsystem (behörighet, Urkunds funktion)
adress: opetusteknologia@helsinki.fi

Rättsliga frågor, utredning av misstankar om plagiat: utbildningsplaneraren och ledaren för utbildningsprogrammet samt vid behov lakipalvelu-opintoasiat@helsinki.fi

Bekanta dig med bruksanvisningarna för Urkund

 

Se även Instruktioner för studerande

Du hittar relaterat innehåll för studerande på Instruktioner för studerande -sidorna.