Hur man planerar bedömningen och feedbacken

Genom att välja utbildningsprogram ser du förutom de allmänna anvisningarna också utbildningsprogrammets eventuella egna innehåll.

I Helsingfors universitet är konstruktiv länkning utgångspunkten för planering av undervisningen, enligt vilken undervisningens mål, innehåll, metoder och bedömningspraxis överensstämmer och tillsammans stöder ett högklassigt, djuporienterat lärande. Konstruktiv länkning utgör också hörnstenen för kompetensbasering. Även i bedömningen ska utgångspunkten vara att den gäller kunskapsmålen.

Bedömning som stöd för lärandet

Bedömning är i sig ett inlärningstillfälle och samtidigt ett sätt att stödja lärandet. Bedömningen har en avgörande inverkan på studerandenas lärande: studerandena uppmärksammar oftast hur kursen ska genomföras och nödvändigtvis inte vilka kunskapsmål kursen har.

Om bedömningen inte är i linje med kunskapsmålen, utvecklas nödvändigtvis inte studerandenas kunskaper. Därmed är utveckling av bedömningsmetoder ett centralt medel för att ända studerandenas inlärningssätt. En lyckad bedömning och snabb feedback stöder framsteg och uppmuntrar studenterna till ett djuporienterat lärande. 

En bedömning som stöder lärande fokuserar på de kärnkunskaper som definieras i kursens kunskapsmål, och konstruktivt länkade bedömningsmetoder planeras så att man med hjälp av dem bedömer hur kunskapsmålen uppnås. Dessutom är det centralt att vid planering av bedömningen fundera över:

  • hurdana kunskaper förväntar man sig av studerandena (till exempel definiering av begrepp, kritiskt tänkande, kommunikationsfärdigheter, problemlösning) och
  • hur bedömningen stöder kunskapsutvecklingen.

Om kunskapsmålet till exempel är att studerandens problemlösningsfärdigheter utvecklas, borde bedömningen fokusera på att stöda utvecklingen av problemlösningsfärdigheterna på kursen (till exempel feedback från läraren, kamratfeedback, självbedömning, mellantentamen osv.).  I lyckad konstruktiv undervisning gäller då slutbedömningen bedömningen av studerandenas problemlösningsfärdigheter och inte till exempel definiering av begrepp.

Bedömningsformer

Bedömningen av lärandet kan vara formativ, dvs. bedömning som sker under kursen och som siktar på att stödja lärandet (till exempel feedback under kursen) eller summativ, dvs. bedömning av lärandet som sker som avslutning av studieperioden (till exempel sluttentamen). I högklassig undervisning är det bra att använda olika former av formativ bedömning, eftersom man då allra bäst kan handleda och inrikta studerandenas lärande.

Det är även viktigt med diagnostisk bedömning, dvs. bedömning av förhandsuppgifter före kursen eller i början av kursen, eftersom studerandenas förhandskunskaper påverkar mycket hur studerandena lär sig. Diagnostisk bedömning kan användas som utgångspunkt för planering av undervisningen, eftersom den kan hjälpa läraren att identifiera eventuella brister eller missuppfattningar i studerandenas kunskaper.

Målet för bedömningen är också att stödja utvecklingen av studerandenas färdigheter i livslångt lärande, vilket betyder att bedömningen även kan gälla till exempel stöd för studerandenas egna bedömningsfärdigheter. Till exempel är själv- och kamratbedömning bra medel för att identifiera sina egna kunskaper och för utveckling av bedömningsfärdigheter.  Det har även konstaterats att de stöder ett djupare lärande samt andra färdigheter i livslångt lärande. Samtidigt är det möjligt att uppmuntra studerandena att aktivt ta ansvar för sitt eget lärande.  Man behöver inte alltid ge ett vitsord för all bedömning och bedömningen behöver inte alltid kontrolleras av läraren. Till exempel kan själv- och kamratbedömning användas i både summativ och formativ bedömning.

Bedömningskriterier som grund för bedömning

I konstruktivt linjär undervisning utgår bedömningen från lärandemålen och de bedömningskriterier som härleds från dessa. Kriterierna bör utformas innan kursen börjar, dvs. de bör beskriva vilka slags kunskaper som leder till vilket vitsord. Att presentera bedömningskriterierna för studenterna i början av kursen och diskutera kriterierna hjälper också studenterna att engagera sig i sina studier och att förstå vilken typ av kunnande som förväntas av dem under kursen.

Minimikrav eller godkända poäng för inlämningsuppgifter och tentamina bör beslutas på utbildningsprogramnivå.  Härmed reflekterar lärarna över den kompetensnivå som krävs för att studenterna ska kunna gå vidare i sina studier, snarare än att de gör en enskild students betyg beroende av de övrigas prestationer.

Tänkvärt

  • Vad är målet för bedömningen på min kurs?
  • Vilka medel använder jag för att bedöma hur kunskapsmålen uppnås? Gäller bedömningen mina kunskapsmål?
  • Hur kopplar jag bedömningen som en del av undervisningen och lärandet (formativ bedömning)? Hur stöder de utvecklingen av studerandenas kunskaper?

Se även Instruktioner för studerande

Du hittar relaterat innehåll för studerande i Studietjänsten.