Verktyg för att öka undervisningens och handledningens tillgänglighet

Ju mer medvetna vi är om studenternas olika utgångspunkter och ju bättre vi kan beakta frågor som gäller tillgänglighet, desto mindre behövs olika individuella arrangemang. När vi förstår studentens situation, går igenom dess inverkan på studierna i samband med handledningen och redan på förhand funderar på lämpliga pedagogiska alternativ och lösningar kan vi samtidigt förebygga att problemen ackumuleras.    

Följande utgångspunkter är bra att beakta i all undervisning och handledning när studenten har en sjukdom,  funktionsnedsättning eller inlärningsutmaning som inverkar på studierna:     

• Universitetsstudenter känner vanligtvis till sina egna utmaningar väl, särskilt om de redan hunnit studera ett tag. Därför är det ofta en bra utgångspunkt att fråga studenten själv vad som kunde stödja hens lärande. Diskutera tillsammans med studenten vilka prestationsalternativ för kurserna som bäst stöder hens lärande och hjälp till med att hitta de mest lämpliga alternativen. Å andra sidan är det bra att uppmuntra studenten till att enligt sina möjligheter välja olika prestationssätt för att utveckla olika akademiska expertfärdigheter (t.ex. förmåga att arbeta i grupp).  
• Uppmuntra studenten att utveckla sina studiefärdigheter och använda de studiesätt som är lämpliga för hen.    
• Diskutera vilken studietakt som är realistisk och rimlig ur studentens utgångspunkt istället för att bara uppmuntra hen till att hålla sig till den rekommenderade takten.    
• Om studenten har en sjukdom eller funktionsnedsättning som förutsätter information om kurser och kursmaterial på förhand (t.ex. en syn- eller hörselskada) ska du diskutera de kommande studierna med studenten i god tid. Vid behov kan du hänvisa studenten till studierådgivningen eller kontaktpersonen för tillgänglighetsfrågor.

Det är vanligt och normalt att vara nervös. Grupparbeten, diskussioner och särskilt att hålla presentationer inför andra människor är spännande situationer för många studenter. Nervositet blir ett problem om den hindrar studenten från att delta på kurser eller om kurser avbryts på grund av nervositet.  

Nervositet kan lindras genom övningar i kommunikationsfärdigheter och framföranden. Allteftersom studenten får erfarenhet av att ha lyckats och färdigheterna utvecklas blir graden av nervositet mer rimlig. Det är möjligt att leva med sin egen nervositet. Det är också viktigt att komma ihåg att man inte behöver bli av med nervositeten. Måttlig nervositet är till nytta, eftersom den hjälper att fokusera på uppgiften.  

Verktyg för undervisningssituationer

• Diskutera med studenterna om att det är normalt att vara nervös i olika interaktionssituationer.
• Om studenterna inte känner varandra är det bra att reservera tid för att bli bekanta. Nervositeten lindras av att studenterna först får bekanta sig med varandra genom parövningar eller i små grupper. Att kontinuerligt arbeta med samma par eller grupp kan öka känslan av trygghet.  
• Se till att studenterna delas in i små grupper så att ingen blir utanför.  
• Fortsätt med uppgifter i par eller små grupper hela kursen igenom, om det är ändamålsenligt med tanke på kursmålen. Också presentationer kan planeras och göras parvis eller i små grupper.  
• Tydliga uppgifter, anvisningar för uppgifter och spelregler minskar alla studenters osäkerhet och nervositet. Till exempel kan studenterna i de små grupperna komma överens om roller och arbetsfördelning.

Verktyg för handledning

• Ägna uppmärksamhet åt studentens kursprestationer vid handledningen. Om du märker att det bland prestationerna saknas sådana obligatoriska kurser som krävt presentationer eller grupparbeten kan du försiktigt fråga om saken och vid behov vägleda studenten att söka stöd.  
• Det är bra för studenten att så småningom lägga till sådana kurser i sina studier som innefattar grupparbeten, diskussioner och framföranden. Fundera tillsammans på hur detta kan ske så att studenten så småningom får positiva erfarenheter av utmanande situationer. Det är nödvändigt att kliva ur sin bekvämlighetszon för att utveckla sina sociala färdigheter, men å andra sidan kan alltför höga krav öka nervositeten och belastningen.  
• Studenten kan välja en kurs som innefattar presentationer eller grupparbete och till en början komma överens om individuella arrangemang för kursen. Allteftersom färdigheterna utvecklas minskar ofta behovet av individuella arrangemang.
• Konsultera studiepsykologen vid behov. Om studenten så önskar är det möjligt att ordna ett möte där även studiepsykologen deltar.

Exempel på individuella arrangemang   

Det är i studentens intresse att öva sig i sociala färdigheter, men ibland kan kurskraven och prestationssätten vara för belastande för studenten. Alltför höga krav stöder inte studentens utveckling, utan leder till känslor av misslyckande och ökar lätt undvikandet av sociala situationer. Om studenten berättar eller du själv märker att kraven är för hårda för studenten kan du be hen att ansöka om en rekommendation för individuella arrangemang. Du kan även konsultera studiepsykologen.

Alternativa prestationssätt kan erbjudas som individuella arrangemang på ett sätt som ändå säkerställer att studieavsnittets kunskapsmål uppfylls:

• Om övning i kommunikations- och interaktionsfärdigheter inte är ett av studieavsnittets kunskapsmål kan du med studenten komma överens om andra prestationssätt, såsom essäer eller inlärningsdagböcker, så att studieavsnittets mål kan uppnås och kravnivån motsvarar de övriga prestationssätten.
• Om övning i kommunikations- och interaktionsfärdigheter är ett av studieavsnittets kunskapsmål kan du komma överens om ett individuellt skräddarsytt prestationssätt med studenten. För att det ska vara möjligt för studenten att öva sig i de sociala färdigheter som ingår i studieavsnittet ska du utgå ifrån studentens situation och utgångspunkter. Diskutera med studenten på tumanhand och försök hitta övningssätt som just då är möjliga.

Exempel på skräddarsydd övning i kommunikations- och interaktionsfärdigheter: 

• Presentation av kandidatavhandlingen för en mindre grupp eller läraren.  
• Presentationen spelas in på video och visas för de andra studenterna eller endast läraren.  
• Skriftlig opponering vid seminariet och privat respons till en annan student eller med lärarens hjälp.  
• Vid räkningsövningar på tavlan kan uppgifterna först lösas i små grupper eller uppgiften kontrolleras strax innan den egentliga räkneövningen börjar.  

Stöd för nervösa studenter

• Språkcentrums ERI-kurser som alternativ för att genomföra kurser i främmande språk (engelska och svenska)
• Språkcentrums kurser i talkommunikation för dem som är nervösa inför att hålla presentationer
• Handledning hos studiepsykologen: antingen grupphandledning eller individuell handledning
• SHVS service
• Stödföreningen för studerande Nyyti
• Mer om nervositet: Nervositet är en del av livet – guide för studerande (SHVS)

Studenter kan ha problem med uppmärksamhet och exekutiva funktioner av många olika orsaker, av vilka den vanligaste är ADHD. Studieutmaningarna är varierande och varje students situation är individuell.   

Problemen är ofta kraftigare om det förekommer många störningsmoment i omgivningen, anvisningarna är otydliga eller om det krävs långvarig ansträngning. Vid självständiga studier kan utmaningarna handla om att göra upp en realistisk studieplan och framskrida enligt den, greppa hur lång tid som krävs för att göra uppgifter, slutföra uppgifter som kräver koncentration och uthållighet eller överdrivet fokusera på intressanta uppgifter.  

Verktyg för undervisningssituationer  

• Se till att all verksamhet är multisensorisk: presentera saker och ting skriftligen och muntligen samt genom att visa eller göra, använd mångsidiga material såsom texter, bilder, videor och ljud.  
• Skicka en preliminär plan för föreläsningarna och materialet till studenterna på förhand.  
• Ge tydlig och specifik information om kursens uppbyggnad, centrala datum, tentamenskrav och praktiska arrangemang. Många studenter kan ha nytta av delmål och olika sätt att visa sitt kunnande under kursen, och inte endast i slutet av den. Gå vid behov igenom studiernas anvisningar och arbetssätt med studenten på tumanhand.
• Håll pauser och se till att det finns omväxling vid längre föredrag. Även om en student inte har uppmärksamhetssvårigheter är det endast möjligt att upprätthålla koncentrationen i cirka 20 minuter i taget.  
• Om studenten stör undervisningen med sin hyperaktivitet eller genom att konstant vara försenad är det skäl att berätta för alla om de gemensamma spelreglerna, och de kan även separat överenskommas med studenten. Om en student konstant avbryter med frågor kan du be hen att skriva ner det hen kommer att tänka på och återkomma till frågorna senare. Det lönar sig inte att ta studentens eventuellt impulsiva eller ogenomtänkta uttryckssätt personligt – det går alltid att förtydliga och klargöra saker på ett konstruktivt sätt.  
• Du kan komma överens med studenten om var det är bäst för hen att sitta i undervisningssituationerna enligt det som bäst stöder koncentrationen. Om studenten lätt blir störd kan den bästa platsen vara i den främre delen av undervisningslokalen. Om koncentrationen mest gynnas av rörelser som upprätthåller uppmärksamheten kan den bästa platsen vara vid sidan eller längst bak, där studenten kan röra på sig obemärkt och utan att störa de andra.  
• Tillåt vid behov studenten att använda hjälpmedel som stöder studierna och göra ljudinspelningar för eget studierelaterat bruk.

Verktyg för handledning 

• Fråga studenten vilket slags studiematerial och arbete som stöder hens lärande. Diskutera prestationssätt som passar studenten, om sådana erbjuds. Till exempel grupparbeten och diskussioner kan göra det lättare att bearbeta och lära sig saker och ting.
• Uppmuntra studenten att använda ett hjälpmedel för tidshantering som stöd för minne och planering.
• Boka in ett uppföljningsbesök för att uppdatera studieplanen till exempel i slutet av perioderna eller läsåret. Regelbundna möten ger kontinuitet och studenten kan vid behov göra ändringar i sin plan utifrån sina erfarenheter och den respons som hen fått.  
• Vid handledningen av avhandlingar ska du se till att ni ställer upp delmål och schemalägger arbetet.

Exempel på individuella arrangemang   

Om studenten behöver individuella arrangemang kan du be hen att ansöka om en rekommendation. Du kan även konsultera studiepsykologen.  

Typiska arrangemang är till exempel:

• extra tid vid tentamen och/eller vid inlämning av uppgifter.  
• möjlighet att genomföra studier i en långsammare takt.  
• en lugn eller separat lokal för tentamen om studenten är känslig för störningsmoment.  
• personlig, regelbunden ISP-handledning.  
• alternativa prestationssätt av motiverade skäl.

Stöd för studenter med uppmärksamhetssvårigheter

• Helsingfors universitets grupper som stöder studieförmågan
• SHVS service
• Stödföreningen för studerande Nyytis nätdiskussioner
• Helsingin seudun erilaiset oppijat
• ADHD-förbundet
• ESOK-projektet

Autism har att göra med hur en människa kommunicerar, förnimmer och upplever den omgivande världen och interagerar med andra. Studieutmaningarna är varierande och varje students situation är individuell.  

Vid studierna kan autism till exempel visa sig i form av svårigheter att påbörja och slutföra uppgifter, brister i förmågan att styra sin egen verksamhet, långsamt processande, högkänslighet, växlingar i uppmärksamhetsnivån eller stresskänslighet och problem med känsloreglering. I närundervisningen kan studenterna överbelastas på grund av till exempel högkänslighet, att uppmärksamheten fästs vid många detaljer, eller genom att studenten döljer sådana sätt att vara som är naturliga för hen själv (eng. masking). Arbete i grupp kan vara utmanande. Studenten kan behöva detaljerade och specifika anvisningar för inlärningsuppgifter för att få dem gjorda. Situationer som avviker från det vanliga och kräver flexibilitet kan vara väldigt belastande för studenten.   

Verktyg för undervisningssituationer

• Ge tydlig information om kursens uppbyggnad, centrala datum, tentamenskrav och praktiska arrangemang.  
• Var exakt och konkret. Förutse. Gå vid behov igenom anvisningarna och arbetssätten som gäller studierna med studenten innan kursen börjar. Ge studenten en sammanfattning av föreläsningen på förhand. Dela in stora uppgifter i deluppgifter, kom överens om tydliga inlämningsdatum och ett noggrant schema.  
• Om möjligt, använd diagram och bilder istället för abstrakta begrepp eller som ett komplement till dem.  
• Studenten har nytta av en bekant grupp och tydliga gruppuppgifter.  
• Försök göra undervisningssituationen så fri från störningar som möjligt. Studenten kan ha nytta av att alltid sitta på samma ställe i föreläsningssalen (t.ex. i första raden).  
• Erbjud möjlighet att använda öronproppar, hörselskydd eller lyssna på musik.

Verktyg för handledning   

• Det är bra att diskutera med studenten om vad som mest belastar hen med studierna och samtidigt om vad som stöder studierna. Det är också viktigt att fundera över vad som är ett rimligt antal studiepoäng för att undvika för hög belastning.  
• I studieplanen är det bra att fästa vikt vid att det inte finns för många belastande faktorer genom att se över helheten av kurser som pågår samtidigt samt alternativ till kursernas prestationssätt. En del av studierna kan till exempel schemaläggas till sommaren. Då får studenten mer andrum i sitt arbete under perioderna.    
• Regelbunden personlig handledning och genomgång av studieplanen är viktigt för många studenter. Samtidigt är det möjligt att till exempel diskutera frågor som förblivit oklara och gå igenom praxis som gäller studierna.    
• Var tålmodig och exakt i handledningssituationen och gå detaljerat igenom de aktuella ärendena.  
• Ge tydliga anvisningar och se till att studenten har förstått dem till exempel genom att fråga hur hen tänker göra i praktiken.

Exempel på individuella arrangemang  

Om studenten behöver individuella arrangemang kan du be hen att ansöka om en rekommendation. Du kan även konsultera studiepsykologen.  

Typiska arrangemang är till exempel:

• extra tid vid tentamen och/eller vid inlämning av uppgifter.  
• möjlighet att genomföra studier i en långsammare takt.  
• en lugn eller separat lokal för tentamen om studenten är känslig för störningsmoment.  
• personlig, regelbunden ISP-handledning.  
• alternativa prestationssätt av motiverade skäl.

Läs- och skrivsvårigheter kan komma till uttryck på många sätt. Utmaningarna kan uttrycka sig som långsam läsning och/eller benägenhet att göra skrivfel. Det kan vara svårt för studenten att komma ihåg långa anvisningar eller att samtidigt följa undervisningen och göra anteckningar.  Hos en del studenter syns utmaningarna främst vid studier i främmande språk.    

Verktyg för undervisningssituationer

• Det är bra att studenten känner till och har tillgång till undervisningsmaterialet i god tid innan undervisningen. På detta sätt kan studenten förbereda sig inför undervisningssituationen.  
• I undervisningen ska du ge studenten utrymme att bekanta sig med uppgifterna och göra anteckningar; det är belastande att skriva och lyssna samtidigt.  
• Studenten kan ha nytta av lärarens eller en annan students anteckningar.  
• Rekommendera ljudböcker för studenten och berätta att universitetets bibliotek erbjuder förlängningar av lånetiden. Se till att ditt undervisningsmaterial är tillgänglighetsanpassat.  
• Om studenterna går till tavlan för att skriva är det viktigt att ge möjlighet att visa sitt kunnande också på ett annat sätt, till exempel genom att studenten visar uppgiften hen gjort för läraren. Om studenten gör skrivfel på tavlan ska situationen bemötas med empati och de fel korrigeras som är nödvändiga med tanke på förståelsen.  
• På engelskspråkiga kurser kan stödmaterial på finska eller svenska erbjudas för studierna.  
• Berätta så tidigt som möjligt för studenten om vilka alternativ som finns för att visa sitt kunnande, till exempel muntlig presentation, tentamen eller inlärningsuppgift.

Verktyg för handledning   

• När studieplanen görs upp är det en god idé att se till att kurser som kräver särskilt mycket läsning eller skrivning så långt som möjligt har fördelats jämnt under läsåret.    
• Om det samtidigt pågår fler kurser med mycket läsning och skrivning är det bra att diskutera med studenten om vad som är ett rimligt antal studiepoäng för att undvika överdriven belastning.  En del av studierna kan schemaläggas till exempel till sommaren. Då får studenten mer andrum i arbetet under perioderna.

Exempel på individuella arrangemang   

Om studenten behöver individuella arrangemang kan du be hen att ansöka om en rekommendation. Du kan även konsultera studiepsykologen.  

Typiska arrangemang är till exempel:  

• mer tid vid tentamen och möjlighet att använda dator.  
• mer tid för att lämna in uppgifter, eller om detta inte är möjligt, ett alternativt prestationssätt, till exempel tentamen. Studenten kan ha flera kurser samtidigt som kräver läsning och skrivning, vilket gör extra tid särskilt nödvändig.  
• av motiverade skäl alternativa prestationssätt, till exempel muntlig tentamen.  
• effektiverad handledning av avhandlingar, där man kan ägna uppmärksamhet åt textens smidighet.

 Stöd vid läs- och skrivsvårigheter

• I Helsingfors universitets bibliotekstjänster hittar du information om bland annat förlängd lånetid och ljudböcker
• Språkcentrums ERI-kurser som prestationsalternativ för främmande språk (engelska) och det andra inhemska språket (finska)  
• Kuntoutussäätiön Oppimisen tuen keskus (centret för inlärningsstöd vid Stiftelsen för rehabilitering)  
• Förbundet för all inlärning (Erilaisten oppijoiden liitto) / Helsingin erilaiset oppijat ry

Nästan alla av oss upplever psykiska symtom i något skede av livet. Till exempel långvarig stress eller sömnproblem kan tillfälligt försvaga handlingsförmågan. Många psykiska symptom är tillfälliga. Vår mentala hälsa belastas mer i vissa livssituationer än i andra, och tillfällig psykisk ohälsa i en svår livssituation är alldeles normalt.  

Enligt hälso- och välfärdsundersökningar bland högskolestudenter är psykiska symptom och belastning vanligare hos studenter än hos den vuxna befolkningen i genomsnitt. Ibland medför psykiska symptom betydande utmaningar för handlingsförmågan och vardagslivet, då vanligtvis också för studierna.   

Verktyg för undervisnings- och handledningssituationer  

• Långvarig stress och belastning ökar den psykiska bördan hos vilken som helst student. Rimlighet i kursernas arbetsmängder och uppgifter som fördelas på en längre period kan hjälpa alla studenter att må bättre.  
• Det är mycket viktigt hur andra människor förhåller sig till psykiska problem. Som lärare eller handledare behöver du inte veta vilken diagnos studenten har, eller om det finns någon diagnos. Det väsentliga är att vara finkänslig och respektera studenten. Det lönar sig att ta upp ett eventuellt orosmoment med studenten i ett så tidigt skede som möjligt.  
• Om du känner att du når gränserna för ditt eget arbete kan du konsultera studiepsykologen eller hänvisa studenten till hälso- och sjukvården.  
• Om studenten har kraftiga symptom och behöver akut hjälp, ring 112.

Exempel på individuella arrangemang   

Om studenten behöver individuella arrangemang kan du be hen att ansöka om en rekommendation. Du kan även konsultera studiepsykologen.  

Typiska arrangemang är till exempel:

• möjlighet att genomföra studier i en långsammare takt.
• mer tid för att lämna in uppgifter, eller om detta inte är möjligt, ett alternativt prestationssätt, till exempel tentamen. Studenten kan ha flera kurser samtidigt som kräver läsning och skrivning, vilket gör extra tid särskilt nödvändig.  
• alternativa prestationssätt av motiverade skäl, mer tid vid tentamen och lugn tentamenslokal.

Stöd vid psykiska problem   

Webbsidan Psykiskt välbefinnande i Instruktionerna för studerande 

Studenter kan ha olika syn- och hörselnedsättningar eller rörelsenedsättningar som inverkar på deras jämlika möjligheter att studera. För studenter med dessa nedsättningar kan lärmiljöerna, till exempel lokaler, verktyg och verksamhetspraxis, medföra särskilda utmaningar om dessa inte uppmärksammats tillräckligt uttryckligen ur ett tillgänglighetsperspektiv. Därför är det viktigt att ha förutseende i undervisningen och handledningen och försöka utveckla lärmiljöerna i en alltmer tillgänglig riktning.    

Om du handleder en student som till exempel har en syn- eller hörselskada eller hen behöver hjälpmedel för att röra sig är det viktigt att hen får information om kurserna och kursmaterialen på förhand. För att ordna med tillgänglighetsanpassade lokaler måste utbildningsplaneraren i god tid få veta om studentens kursval, så att hen kan försäkra sig om att lokalerna är lämpliga med tanke på tillgängligheten och att studenten har möjlighet att delta i undervisningen på lika villkor. Beställningen av ljudböcker och annat särskilt material kräver också flera månader tid om de inte finns att få i tillgänglig form. Diskutera alltså i god tid de kommande studierna med studenten och hänvisa vid behov hen till studierådgivningen.  

Verktyg för att beakta en synskada i undervisningen  

• Det är bra att på förhand gå igenom undervisningssituationens praxis och anvisningar med studenten: vad sker i undervisningssituationen, vilka slags uppgifter ingår, hur agerar man - ska man till exempel räcka upp handen om man vill be om ordet?  
• Tala tydligt och exakt om allt som är väsentligt, betona lyssnandet, be inte om att titta på diabilder eller tavlan.
• Undervisningen ska så långt som möjligt ske i samma lokal.  
• Hjälp vid behov studenten att hitta rätt föreläsningssal.  
• Anteckna studentens namn i närvarolistan på hens vägnar.  
• Tilltala studenterna vid namn i klassrumssituationerna, till exempel när du ger svarsturer, så att den synskadade studenten hör när det är hens tur och när det är en annan students tur.  
• Hjälp till med att hitta en grupp vid grupparbeten och gruppövningar.  
• Se till att allt undervisningsmaterial finns i tillgänglig form, inklusive material som andra studenter producerat för gemensamt arbete.

Exempel på individuella arrangemang   

• Var flexibel i fråga om grupparbeten särskilt om studenten har flera grupparbeten på samma gång. Ge möjlighet att ersätta grupparbete med en annan prestation.  
• Bevilja extra tid för att lämna in uppgifter, särskilt om studenten har flera inlämningar på gång samtidigt eftersom det vanligtvis tar mer tid att göra uppgifterna.  
• Var flexibel med kursmaterialet. Om till exempel en kursbok inte finns i tillgänglig form kan studenten så långt det är möjligt ersätta boken med en annan motsvarande.  
• Ge föreläsningsdior och annat material på förhand som en textfil, bilder är besvärliga för synskadade (spara Power Point i rtf-format).  
• Bekanta dig med lokalen tillsammans med studenten före en presentation.  
• Beakta synskadan i aktiva situationer, till exempel om man behöver röra sig mycket i klassrummet.

Verktyg för att beakta en hörselskada i undervisningen  

• Det är en god idé att gå igenom allt det praktiska som gäller undervisningssituationen med studenten på förhand eller senast när kursen börjar, vid behov med hjälp av en tolk, så att studenten själv kan ta upp sina behov av stöd och arrangemang.  
• Utbildningsplaneraren och vaktmästaren kan hjälpa om studenten har specialbehov som gäller lokalen.    
• Beakta särskilda behov som gäller sittplatsen i undervisningssituationer. Vanligtvis är den bästa platsen i salens främre del. Studenten ska från sin egen plats samtidigt kunna se läraren, vita duken och tolken.  
• Betona visuell information i undervisningen, framställ saker och ting skriftligen och muntligen och genom att visa eller göra. Använd mångsidigt material, såsom texter, bilder eller videor med textning. Viktig information och viktigt material ska ges skriftligen.  
• Tala och presentera din sak på ett tydligt sätt, lugnt och med normal volym. Undvik att täcka din mun och tala mot åhörarna för att göra det lättare att läsa på läpparna.  
• Använd mikrofon när du undervisar och försök undvika onödiga rörelser och att vända på huvudet så att pratet inte riktas bort från mikrofonen och ljudkvaliteten försämras. Det är särskilt viktigt att använda mikrofon, eftersom den kan vara i kontakt med hörhjälpmedel som studenten använder.
• Om studenten använder hörhjälpmedel kan du upprepa andra studenters kommentarer i mikrofonen eller låta den gå runt.    
• Dela ut talturer tydligt så att endast en person talar åt gången. Upprepa vid behov det mest centrala.  
• Försök göra undervisningssituationen så fri från störningar som möjligt genom att minimera bakgrundsljud.  
• Håll pauser. En student med nedsatt hörsel behöver tid för att följa både undervisningen och den eventuella tolkningen.
• En döv student deltar i undervisningen med hjälp av tolkning på teckenspråk eller en skrivtolk. Du kan diskutera med studenten via tolken. Tala då direkt till studenten via tolken, till exempel "Har du något att fråga?".

Om en students studieförmåga är nedsatt av hälsoskäl kan studenten via SHVS be att det ordnas ett samråd om studerandehälsa. Samrådet kan föreslås av universitetets eller SHVS personal, men förhandlingsprocessen kan endast inledas med studentens samtycke.  

Vid samrådet om studerandehälsa diskuterar studenten med representanter för universitetet och SHVS om de lämpligaste stödåtgärderna för att stödja studieförmågan. Vid samrådet behandlas hälsouppgifter endast på studentens initiativ. På SVHS webbplats finns mer information om målen för samrådet och i vilka situationer de kan ordnas.  

Anvisningar om hur studenten initierar samrådet och fyller i blanketten finns på sidan Studenthälsovården i Studietjänsten.  

Universitetets representant vid samrådet väljs enligt studentens önskemål och enligt vem som känner till studentens situation så väl som möjligt. I samrådet deltar vanligtvis till exempel läraren, utbildningsplaneraren eller kontaktpersonen i tillgänglighetsfrågor. Universitetets representant deltar alltid i samrådet på distans (via TEAMS). 

Universitetets representant vid samrådet 

• Meddelar sitt deltagande och sina kontaktuppgifter per e-post för SVHS kontaktperson och studenten som anges i formuläret när hen har fått begäran om att delta i samrådet av chefen för studieärenden.
• Nämner inte studentens namn i en eventuell kalenderanteckning om samrådet om studerandehälsa.
• Träffar om möjligt studenten före samrådet om studerandehälsa för att kartlägga situationen och följer upp situationen en månad efter samrådet.
• Berättar (om det är känt) vilket stöd studenten redan har fått från universitetet, och vilka ytterligare former av stöd som kan erbjudas. Universitetets representant har inte i uppgift att ta ställning till studentens hälsa men representanten kan till exempel berätta om hur studierna framskrider.
• Antecknar inget om samrådet, förutom om   
  • deltagarna vid samrådet tillsammans funderar på individuella arrangemang. Kontaktpersonen för tillgänglighetsfrågor kan samtidigt göra en rekommendation för individuella arrangemang, och studenten får också en egen kopia.
  • studiepsykologen deltar i förhandlingarna och dokumenterar alla möten i ett datasäkert system. Studenten kan på begäran få ta del av anteckningarna.