Kandidatavhandling
I lägre högskoleexamen ingår en skriftlig avhandling i omfattningen 6 studiepoäng. Den rekommenderade längden för avhandlingen är 15–20 sidor (teckenstorlek 12, radavstånd 1,5). I en kandidatavhandling ingår alltid ett sammandrag. Instruktioner för kandidatavhandlingen och sammandraget finns i instruktioner för studerande. Utbildningsprogrammen och/eller studieinriktningarna har utöver egna vetenskapsspecifika anvisningar för hur man skriver kandidatavhandlingen. Du kan läsa mer om handledningen av avhandlingar i instruktioner för undervisning.
Kandidatavhandlingen kan inte ersättas med någon annan prestation och kan inte tillgodoräknas från någon annan examen.
Avhandlingens mål
Målet med avhandlingen är att studerande lär sig grundprinciperna för forskning och kan skriva en kortfattad vetenskaplig rapport. Avhandlingen är ett skriftligt arbete som har behandlats vid ett proseminarium eller motsvarande och kompletterats och/eller bearbetats efter det. I avhandlingen presenterar studerande ett avgränsat forskningsproblem och behandlar det genom att tillämpa tidigare vetenskaplig kunskap.
När studeranden har gjort sin kandidatavhandling:
- kan hen avgränsa ett ämne och söka lämplig forskningslitteratur
- kan hen formulera ett forskningsproblem eller forskningsfrågor och syftet med forskningsarbetet
- kan hen presentera och hantera teorin som anknyter till ämnet, använda centrala grundbegrepp på ett ändamålsenligt sätt och lyfta fram tidigare forskning i ämnet
- kan hen samla material och analysera materialet med lämpliga metoder
- kan hen dra slutsatser utgående från analysen av materialet och skriva en argumenterande text/forskningsrapport
- behärskar hen sitt ämnesområdes vetenskapliga praxis.
Avhandlingens granskning och bedömningskriterier
Utvärderingen av kandidatavhandlingen utförs av proseminariets lärare eller av en annan lärare som anvisats uppdraget.
Studeranden lämnar in avhandlingen till granskning direkt till läraren per e-post. Studeranden och granskaren ska diskutera tidtabellen före inlämningen. Granskaren har fyra veckor att granska och bedömda kandidatavhandlingen. Bedömningstidtabellen för avhandlingar som lämnas in utanför undervisningsperioderna är längre.
Kandidatavhandlingen bedöms enligt skalan 0–5.
Avhandlingen bedöms utgående från sex delområden:
- problemformulering och avgränsning av ämnet
- teoretisk bakgrund och användning av litteratur
- material och analysmetoder (gäller huvudsakligen empiriska undersökningar; en avhandling kan även vara renodlat teoretisk)
- argumentering och slutledningar
- presentation och skriftlig framställning
- yttre utformning, disposition och hänvisningsteknik.
Bedömningen tar i beaktande att kandidatavhandlingen är ett steg på vägen mot självständig forskning. Avhandlingen bedöms alltid som en helhet och vitsordet är inte nödvändigtvis lika med medeltalet för de olika delområdena. Vid behov görs ämnesspecifika preciseringar av principerna. Avhandlingen bedöms som en helhet, och vid bedömningen belönas bl.a. ett självständigt och insiktsfullt grepp. Om något av delområdena bedöms som underkänt (0) kan arbetet inte godkännas som kandidatavhandling.
Bedömningsgrunderna presenteras utförligare i en matris.
Registrering av studieprestationer, omprövning och respons till studenten
Efter att du har läst och bedömt kandidatavhandlingen ska du anteckna vitsordet och skicka studieprestationen för registrering till stödtjänsten för bedömning enligt instruktioner.
Studenten har rätt att anhålla om feedback på arbetet och på bedömningen av avhandlingen.
En student som är missnöjd med bedömningen av sin avhandling kan muntligen eller skriftligen begära omprövning av läraren som ansvarar för bedömningen.
Arkivering av avhandlingen
Studenten ska själv ladda upp arbetet i Moodle så snart det har godkänts av granskaren. Enligt Helsingfors universitets arkivbildningsplan ska kandidatavhandlingarna bevaras i minst fem år.
Mognadsprovet
Utgående från sin kandidatavhandling skriver studenten ett sammandrag som blir mognadsprovet inom kandidatexamen.
Studenten skriver mognadsprovet på sitt skolutbildningsspråk, svenska eller finska, och visar därmed utmärkta kunskaper i modersmålet. Studenter som har fått sin skolutbildning på något annat språk än finska eller svenska, kan skriva mognadsprovet på finska, svenska, engelska eller på avhandlingens språk.
Se även: Språkprinciper för avläggande av examina och studier
Studenten ska skriva mognadsprovet (sammandraget) enligt sitt utbildningsprograms instruktioner för mognadsprovet. Sammandraget ska skrivas på ett särskilt sammandragsblankett.
Granskning av mognadsprovet och registrering av studieprestationen
Mognadsprovet (sammanfattningen) granskas av den lärare som har godkänt avhandlingen. Mognadsprovet granskas både för innehållets och för språkets del. Förutsättningen är att du som är granskare behärskar språket som mognadsprovet är skrivet på. Du kan vid behov be studenten korrigera texten innan mognadsprovet kan godkännas. Mognadsprovet är en separat studieprestation som inte ger studiepoäng. Mognadsprovet bedöms enligt skalan godkänd/underkänd. Om mognadsprovet underkänns ska studenten utan dröjsmål ges möjlighet att skriva ett nytt mognadsprov.
När du har godkänt studerandens mognadsprov, du kan utföra uppgifter av studieprestationen för registreringen till stödtjänsten för bedömning enligt de här instruktionerna.