Tillgänglighet i undervisningen

Tällä sivulla on ohjeita siitä, miten opettajat voivat huolehtia omien kurssiensa digitaalisten palvelujen ja opetusmateriaalien saavutettavuudesta.

På den här sidan

Vad är tillgänglighet

Varför ska lärare intressera sig för tillgänglighetsfrågor?  

Med tillgänglighet avser man beaktande av människornas olikheter och mångfald i digitala tjänster. Tillgängliga tjänster kan man använda även om man har någon form av bestående eller tillfällig funktionsnedsättning. 

Universitetets digitala tjänster används på olika apparater, med olika förbindelser och med många olika typer av hjälpmedel. Användarna kan till exempel ha olika problem med synen, hörseln eller motoriken, eller kognitiva problem som inlärningssvårigheter eller lässvårigheter. 

I Finland förutsätter också lagen om tillhandahållande av digitala tjänster webbtillgänglighet. Lagen gäller webbinnehåll och webbtjänster som myndigheter, som universiteten, producerar. Lagen gäller också vissa webbinnehåll som lärare producerar. Från och med 23.9.2020 ska offentligt undervisningsmaterial för upprepat bruk vara tillgängligt.  

I undervisningen kan man tillfälligt och i begränsade grupper använda undervisningsinnehåll som inte uppfyller tillgänglighetskraven. Mooc-områden är nästan utan undantag offentliga, så de ska alltid vara tillgängliga. Stängda Moodle-områden behöver inte vara tillgängliga om de inte är skapade för upprepat bruk. Användning under en viss tid (tillfällig användning) betyder högst ett läsår.

Tillgängliga Moodle-områden

De Moodle-områden som används vid Helsingfors universitet finns på adresserna moodle.helsinki.fi och mooc.helsinki.fi. Målet är att följande material ska vara tillgängliga från och med 23.9.2020:

  • Texter, länkar, tabeller och bilder på offentliga Moodle-områden.
  • Texter, länkar, tabeller och bilder för upprepat bruk på Moodle-områden.
  • Dokument publicerade efter den 23 september 2018 som är menade för upprepat bruk och/eller som är offentliga och som man själv producerat. Äldre dokument behöver inte behandlas så att de uppfyller tillgänglighetskraven i efterhand, om inte en användare behöver ett dokument för att säkerställa sina förmåner, rättigheter eller skyldigheter.
  • Videor och ljudinspelningar publicerade efter 23.9.2020 som är menade för upprepat bruk och/eller som är offentliga och som man själv producerat (ska tillgängliggöras senast 14 dygn efter publiceringen). Äldre videor och ljudinspelningar behöver inte behandlas så att de uppfyller tillgänglighetskraven i efterhand. Direktsända video- och ljudsändningar som inte blir kvar på webben omfattas inte av kraven.

Trots att innehåll som producerats av en utomstående aktör och bifogats till ett Moodle-område inte omfattas av de lagstadgade tillgänglighetskraven, ska man undvika att använda sådant material om det försämrar tillgängligheten.

Ett offentligt Moodle-område är en webbsida som är öppen för alla på moodle.helsinki.fi eller mooc.helsinki.fi. I regel är Moodle-områdena på mooc.helsinki.fi öppna för alla och områdena på moodle.helsinki.fi är stängda. Upprepat bruk innebär att användningen upprepas under längre än en termin och högst ett läsår.

Syftet med lagen är dock inte att förhindra att innehåll publiceras eller att innehåll ska tas bort från webben för att det inte uppfyller tillgänglighetskraven. Om det inte är ett realistiskt mål att göra ett Moodle-område tillgängligt i sin helhet, lönar det sig att fundera över vilka innehåll som är centrala och väsentliga för alla användare, och om det finns innehåll som gäller frågor som är viktiga i synnerhet för personer med funktionsnedsättning. Men man ska ändå sträva efter att allt material som publiceras på nätet ska uppfylla tillgänglighetskraven. 

Tillgängligheten i Moodle är tekniskt sett god, vilket utvecklarna av Moodle och enheten Undervisningsteknologi vid Helsingfors universitet ansvarar för. En lista över upptäckta tekniska problem och anvisningar för hur man anmäler upptäckta problem finns i tjänsternas tillgänglighetsutlåtanden.

För tillgängligheten gällande innehållet på Moodle-områdena och tillgängligheten i eventuella tjänster producerade av en tredje part ansvarar innehållsproducenten, som vanligen är läraren. 

På ett Moodle-område kan man skapa, föra in eller kombinera i huvudsak tre typer av innehåll eller tjänster: 

  1. Innehåll som ska göras tillgängligt på Moodle.
  2. Innehåll som ska göras tillgängligt utanför Moodle. 
  3. Innehåll eller tjänster av en tredje part som förts in på Moodle-området.

Dessa anvisningar fokuserar huvudsakligen på innehåll som ska göras tillgängligt på Moodle (1.), men vi går också kort igenom hur de andra typerna av innehåll (2. och 3.) förhåller sig till Moodle och var man hittar anvisningar för dem.

Innehåll som ska göras tillgängligt på Moodle

På Moodle kan man bearbeta följande innehållstyper och göra dem tillgängliga:

  • Text, till exempel textinnehållet på sidorna, tentamensanvisningar och nyheter.  
  • Länkar, som kan ha formen av texter eller bilder, och som för användaren till en annan webbsida.  
  • Tabeller skapade på Moodle med Moodles egen tabellfunktion. 
  • Bilder för dekoration eller informationsförmedling. 

Text – rubriker 

Rubrikerna ska vara beskrivande och informativa. Använd tillräckligt många rubriker, det ger struktur åt texten. Skapa rubrikerna med hjälp av styckeformatering, t.ex. ”Rubrik (stor/mellan/liten)”. Ett typiskt fel är att använda fetstil istället för styckeformatering. 

Text – betoning och färg 

Fetstil och kursivering kan användas för att betona ord eller meningar. Skärmläsningsprogram känner igen båda, men det är lite svårare att läsa kursiverad text. Undvik att strecka under text, det förväxlas lätt med länkar.

Meddela inte väsentlig information med hjälp av färg eller andra sensoriska kännetecken som form eller visuell placering. Personer som är färgblinda eller använder skärmläsare kan kanske inte särskilja sensoriska kännetecken. Minska inte kontrasten i texten eller teckenstorleken så att texten inte skiljer sig från bakgrunden tillräckligt tydligt. Personer med nedsatt syn kan ha svårt att se liten text och text med för liten kontrast.

Moodles texteditor har en funktion för tillgänglighetskontroll. Med hjälp av den kan du identifiera texter som inte uppfyller tillgänglighetskraven.

Länkar – som text eller bild

Det lönar sig i regel att undvika att använda webbadressen (url) som länktext, i alla fall om adressen är lång och komplicerad. Om länken visas som text, ska syftet med länken framgå av enbart länktexten eller av länktexten och dess kontext. Länktexten ska tillräckligt ingående beskriva det ställe användaren kommer till när hen klickar på länken.

En länk där länktexten och dess kontext beskriver målet för länken hjälper användaren att förstå vart länken leder. Exempel: ”Mer information om diskrimineringslagen och medborgarnas rättigheter finns på diskrimineringsombudsmannens webbplats.

När du lägger till länkar på Moodle rekommenderas det att länken öppnas på samma sida. Om det ändå passar bättre att länken öppnas i ett nytt fönster är det bra att redogöra för det i länken. Exempel: Diskrimineringsombudsmannens webbplats (öppnas i ett nytt fönster).

En bild kan också fungera som länk. Då ska man i bildbeskrivningen berätta vilken sida länken leder till och inte vad som finns på bilden.

Tabeller – rubriker och sammanfogning

Använd tabeller med eftertanke, de är ofta besvärliga för dem som använder skärmläsare. Tabeller ska inte användas enbart för att formatera text. Det går att utforma tabeller så att de är lättare att avläsa.

Ge tabellerna rubriker, både för raderna och för kolumnerna. Tabeller som skapas i Moodle innehåller automatiskt textfält för rubrikerna. Undvik att sammanfoga celler (med undantag av rubrikcellen). Undvik tomma celler, rader och kolumner.

Moodles texteditor har en funktion för tillgänglighetskontroll. Med hjälp av den kan du identifiera tabeller som inte uppfyller tillgänglighetskraven. 

Bilder – korta beskrivningar

När man lägger till bilder på webbplatser, som Moodle, och i många kontorsprogram kan man lägga till en kort beskrivande text (textalternativ). När det gäller bilder är syftet med den beskrivande texten att beskriva bilden för personer som använder skärmläsare. Andra användare kan inte se beskrivningen.

Bilder som innehåller information som är väsentlig för användaren ska ha ett beskrivande och tillräckligt informativt textalternativ. När du lägger till en bild, fyll i fältet ”Beskrivning” och beskriv innehållet i bilden. Beskrivningen ska vara högst några meningar lång. 

Skärmläsningsprogram ignorerar dekorativa bilder om du väljer ”Ingen beskrivning behövs” när du lägger till bilden på Moodle. Då läser skärmläsningsprogrammet bara upp ”Bild” eller bildens filnamn när det kommer till bilden. Moodle låter dig inte spara en bild utan att du lägger till en beskrivning eller väljer ”Ingen beskrivning behövs”.

Bilder – textalternativ för långa beskrivningar 

Diagram och andra komplicerade bilder kräver ofta ett fullständigt textalternativ för att man ska kunna förmedla den information bilden innehåller tillräckligt noggrant. Till skillnad från en beskrivning kan alla användare se ett textalternativ, det är inte till bara för skärmläsningsprogram.

Det finns olika sätt att dela en bilds textalternativ. 

Metod 1 – En länk till textalternativet: Lägg alldeles intill bilden till en länk som för användaren till textalternativet, som kan vara till exempel en pdf-fil eller webbinnehåll. Exempel:

Beskrivande text: ”Stapeldiagram som visar det månatliga antalet besökare på webbplatsen Helsinki.fi år 2019.” Länktext under bilden: ”Lång text som beskriver stapeldiagrammet över antalet besökare på Helsinki.fi 2019.”

Metod 2 – Textalternativet på samma sida: När man lägger till bilden skriver man i fältet för den beskrivande texten in en kort beskrivning och under vilken rubrik textalternativet finns. I textalternativets rubrik berättar man vilken bild textalternativet gäller. Exempel:

Beskrivande text: ”Stapeldiagram som visar det månatliga antalet besökare på webbplatsen Helsinki.fi år 2019. En längre beskrivning finns under rubriken ”Stapeldiagrammets långa beskrivning.”

Läs mer om komplicerade bilders textalternativ.

 

Innehåll som ska göras tillgängligt utanför Moodle

Följande innehåll som innehållsproducenten själv skapar ska göras tillgängligt redan innan det läggs till på Moodle:

Dokument man själv skapar 

Dokument som man själv skapar ska göras tillgängliga i egna program redan innan de förs in på Moodle. Exempelvis Microsoft Office-program har funktioner för att kontrollera tillgängligheten.

På webbplatsen Saavutettavasti.fi finns anvisningar för hur man skapar tillgängliga Word- och pdf-filer (på finska).

Videor man själv skapar

I regel ska man förse videor man själv skapar med undertexter och länka till videorna eller inbädda dem på Moodle. Videorna textas utanför Moodle med en tjänst eller ett program, till exempel Screencast-O-Matic. Videon spelas också upp utanför Moodle, även om länken till videon finns på Moodle-området. Man behöver inte lägga till undertext om innehållet finns på Moodle-området som textmotsvarighet.

Metod 1 – En länk till textmotsvarigheten: Lägg alldeles intill videon till en länk som för användaren till textmotsvarigheten, som kan vara till exempel en pdf-fil eller webbinnehåll.

Exempel: Videons titel: ”Helsingfors universitets reklamvideo från 2010”
Under videon Länktext: ”Helsingfors universitets reklamvideo från 2010, textmotsvarighet” 

Metod 2 – Textmotsvarigheten på samma sida: När man lägger till videon skriver man i fältet för den beskrivande texten in en kort beskrivning av innehållet i videon och under vilken rubrik textmotsvarigheten finns. I textmotsvarighetens rubrik berättar man vilken video textmotsvarigheten gäller.

Exempel: Videons titel: ”Helsingfors universitets reklamvideo från 2010. Textmotsvarigheten finns under rubriken ”Helsingfors universitets reklamvideo från 2010, textmotsvarighet”.”

Ljudinspelningar man själv skapar

Poddar och andra ljudinspelningar ska ha textmotsvarigheter. Textmotsvarigheten kan finnas på Moodle-området.

Metod 1 – En länk till textmotsvarigheten: Lägg alldeles intill ljudinspelningen till en länk som för användaren till textmotsvarigheten.

Exempel: Ljudinspelningens titel: ”Helsingfors universitets reklampodd från 2010.” Länktext under ljudinspelningen: ”Helsingfors universitets reklampodd från 2010, textmotsvarighet”

Metod 2 – Textmotsvarigheten på samma sida: När man lägger till ljudinspelningen skriver man i rubriken en kort beskrivning av ljudinspelningens innehåll och var textmotsvarigheten finns. I textmotsvarighetens rubrik berättar man vilken ljudinspelning textmotsvarigheten gäller.

Exempel: Ljudinspelningens titel: ”Helsingfors universitets reklampodd från 2010. Textmotsvarigheten finns under rubriken ”Helsingfors universitets reklampodd från 2010, textmotsvarighet”.”

 

Innehåll eller tjänster av en tredje part som förts in på Moodle-området

Man kan inte nödvändigtvis påverka tillgängligheten i innehåll och tjänster producerade av en tredje part, men de kan föras in på Moodle-området. Trots att innehåll som producerats av en utomstående aktör och bifogats till ett Moodle-område inte omfattas av de lagstadgade tillgänglighetskraven, ska man använda sådant material med eftertanke om det försämrar tillgängligheten.

Exempel på sådana innehåll och tjänster:

  • Dokument som skapats av en tredje part, till exempel forskningsartiklar, presentationer och rapporter. 
  • Videor som skapats av en tredje part, till exempel Youtube-videor.  
  • Ljudinspelningar som skapats av en tredje part, till exempel poddar eller musik. 
  • Webbsidor eller webbtjänster som skapats av en tredje part, till exempel vilka som helst sidor som inbäddats eller förts in på Moodle-området (Finlex, sökmotorer, e-bokstjänster, spel eller sociala medier). 

När man utvärderar tillgängligheten i innehåll som skapats av en tredje part rekommenderas det att man använder samma åtgärder och överväganden som när man utvärderar innehåll man själv skapat. När det gäller åtgärder i material som skapats av en tredje part kan det dock finnas hinder, som upphovsrättsliga frågor och tillgången till det ursprungliga materialet i redigerbar form.

När man utvärderar tillgängligheten är det bra att ta reda på om den som producerat tjänsten har gjort upp ett tillgänglighetsutlåtande eller andra anvisningar för utvärdering av tillgängligheten.

Inbäddning

Ett vanligt sätt att visa innehåll som skapats av en tredje part på ett Moodle-område är att inbädda innehållet. Unitube och Youtube erbjuder exempelvis inbäddningskoder för sina videor. Koden kan föras in var som helst på Moodle där det finns en texteditor. Inbäddningskoder innehåller dock sällan titlar eller rubriker (title=””), som skärmläsningsprogrammen använder för att identifiera innehållet.

Exempel:

<iframe title="Unitubes testvideo" src="https://unitube.it.helsinki.fi/unitube/embed.html?id=b9ff"></iframe>

Du kan lägga till en inbäddningskod på en Moodle-sida i texteditorns html-vy. I samband med det kan du till koden lägga till title=”x” och en titel eller rubrik som beskriver det inbäddade innehållet.

Undervisningsvideors tillgänglighet

 

Tillgänglighetskraven gäller också videor och ljud, det vill säga tidsberoende media. Enligt lagen ska alla videor som sparas på en tjänsteleverantörs webbplats vara tillgängliga från och med 23.9.2020. Videomaterial som publicerats före detta datum behöver inte göras tillgängligt i efterhand (t.ex. textas). Det betyder att om en video har publicerats på en videoplattform (t.ex. Unitubes Lataamo) före tidsfristen, omfattas den inte av tillgänglighetskraven även om man länkar till den på en ny kurs efter tidsfristen. Men det är förstås bra att förbättra tillgängligheten också i sådant här material i den mån det är möjligt.

Ur undervisningens synpunkt gäller kraven främst sådant material som är öppet för alla (t.ex. Mooc) eller som inte används under en viss tid på högst ett läsår. Det betyder att om en video används av en begränsad grupp under en begränsad tid (t.ex. en enskild Moodle-kurs) behöver den inte förses med undertext. Inspelningar som gjorts för att ersätta föreläsningar under coronatiden är ett bra exempel. Om inspelningarna används mer permanent omfattas de av tillgänglighetskraven och man borde förse dem med undertexter eller andra textmotsvarigheter.

Textning eller textmotsvarighet?

Lagen förutsätter endast att videor förses med undertext på det språk som används i videon. Om det finns många videor lönar det sig att inom ramen för resurserna börja med att texta det material som har den största användarmängden.

Undertexten kan också ersättas med en textmotsvarighet (t.ex. en pdf-fil eller text under videon) som innehåller all väsentlig information i videon. Ibland kan en textmotsvarighet vara ett bättre alternativ än undertext, till exempel om videon innehåller mycket bildmaterial. Det kan vara svårt att beskriva sådant innehåll tillräckligt noggrant i undertext, och då är det bättre att bifoga en längre textmotsvarighet till videon. 

I situationer där en video är en mediemotsvarighet till en text behöver videon inte textas. Då används videon till exempel som stöd för annat material på kursområdet och upprepar samma innehåll i videoformat. Videon måste tydligt märkas som en mediemotsvarighet till en text.

Direkta video- och ljudsändningar (streaming) behöver inte textas. Om de sparas och publiceras öppet på webben ska undertexter eller någon annan textmotsvarighet finnas tillgänglig inom två veckor efter att inspelningen publicerats. 

Taligenkänning i samband med textning 

Små språk kan stöta på utmaningar när det gäller undertexter, i och med att funktioner som baserar sig på taligenkänning kan underlätta textningen, men de fungerar inte så bra med mindre språk. Ljudkvaliteten påverkar också märkbart hur väl taligenkänningen fungerar. Om du talar lugnt, artikulerar tydligt och håller lämpligt avstånd till mikrofonen gör taligenkänningen betydligt färre fel. Använd hellre en separat mikrofon eller ett headset i stället för laptoppens inbyggda mikrofon. Spela gärna in videor i ett rum med så lite bakgrundsljud och eko som möjligt.  

Om man har möjlighet till det kan man förstås också beställa undertexter av företag som erbjuder den tjänsten. Universitetet utvecklar befintliga system och testar även nya verktyg och tjänster som i framtiden ska göra det lättare att uppfylla tillgänglighetskraven.

Att förse videor med undertexter med Screencast-O-Matic

För tillfället (hösten 2020) rekommenderar vi att man förser videor som omfattas av tillgänglighetskraven med undertexter med universitetets program Screencast-O-Matic.

Man kan texta videor på två sätt. I Open Caption sparas textningen som en del av videon, och då behövs ingen separat textningsfil. Med de nuvarande verktygen är det här det enklaste sättet att förse en video med undertext. En nackdel är att användaren inte kan stänga av textningen. Screencast-O-Matic för in Open Captions-texten i en svart balk nere i rutan. Det andra alternativet är att göra en Closed Captions-textning, där man gör en separat textningsfil som man laddar upp tillsammans med videon på publiceringsplattformen (t.ex. Unitubes Lataamo). Med Closed Captions-textningen kan användaren välja om texten ska synas eller inte. Valet görs med en textningsknapp under videon, oftast märkt med förkortningen CC. En sådan finns också på Unitube. 

Utöver tal ska undertexten också återge andra ljud som är viktiga för innehållet (t.ex. ”brandalarmet går”). Texten skrivs på det språk som används i videon. Om videon innehåller mycket eller enbart bildmaterial kan det vara svårt att återge det viktigaste innehållet i undertext. Då är det bättre att skapa en separat textmotsvarighet.

Instruktionsvideo för hur man gör Open Captions-textning med Screencast-O-Matic  (på finska)

Instruktionsvideo för hur man gör Closed Captions-textning med Screencast-O-Matic (på finska)

Unitube-uppladdningssajten Lataamo stöder nu också textningsfiler (.srt och .vtt), så de kan laddas upp tillsammans med videor. På Helpdesks webbplats finns anvisningar för hur man skapar undertexter. Textningsfiler kan också användas på andra videoplattformer (t.ex. Youtube och Vimeo).

Mer information om tillgänglighet