Med handledning försöker man förstärka studerandens aktörskap: meningsfullhet, motivation och ägarskap samt självreflektion över ens egna kunskaper, färdigheter och resurser. Handledarens uppgift är inte att göra saker för studeranden, utan vägleda hen att inrikta sin verksamhet. Att förstärka aktörskapet har tätt samband med studerandens mål, utveckling till expert (och även identitetsutveckling i ett bredare avseende), och därmed även studiemotivation och -välbefinnande.
Det är alltså centralt för studerandens aktörskap, studiemotivation och -välbefinnande samt utveckling till expert hur hen uppfattar sambandet mellan sina studier och sin bredare livskarriär: vad är hen intresserad av i studierna, vad strävar hen efter med studierna och vilken betydelse har studierna i hens liv. Handledaren kan hjälpa med detta genom att låta världen utanför studierna bli en del av handledningsmötena.
Studier innebär också många olika tankar och känslor. Till exempel väcker inlärning av nya saker ofta osäkerhet om ens egen kompetens och förmåga att lära sig. Osäkerheten kan kännas stressande och i värsta fall göra det utmanande att åstadkomma saker. Studerande jämför sig ofta med en ideal studerande och läser framgångshistorier i sociala medier. Jämförelse kan leda till att man känner sig olyckad eller onormal även när svårigheterna med studierna är vanliga och hör till studierna. Därför är det bra att normalisera svårigheter med studierna i handledningen.
Handledaren ska vara beredd att lyssna och ta emot det som studeranden vill berätta om sin situation, men handledaren ska inte bära på sina axlar allt som studeranden berättar.
Verktyg för handledning
Det är viktigt att handledaren är medveten om att det inte finns något rätt sätt att studera och att alla har olika förmågor att studera. Studieförmåga är en helhet där många olika faktorer påverkar varandra. Genom att utforska modellen för studieförmåga tillsammans med studeranden kan man klargöra detta. Studeranden kan uppmuntras att fundera över vilka områden hen gör bra och var hen behöver stöd:
- När det gäller studiefärdigheter och egna resurser kan studeranden tillsammans med handledaren fundera på var hen kan få hjälp och hur hen själv kan bidra till sin situation.
- När man talar om inlärningsmiljön, undervisningen och vägledningen är det viktigt att handledaren lyssnar på studerandens respons och funderar på vad som behöver göras för att se till att framåtskridandet inte hindras.
I Handledningskompassen hittar du information om andra aktörer som erbjuder handledning för studerande vid universitetet och situationer i vilka du kan hänvisa studeranden vidare.
På instruktionssidan om utmanande handledningssituationer får du stöd för att fundera på dina egna gränser och hittar praktiska instruktioner till utmanande handledningssituationer.
Yrkesmässig välvilja som handledarens verktyg och mål
Den så kallade yrkesmässiga välviljan kan anses vara en av handledarens viktigaste egenskaper – strävan efter respektfull, empatisk och etisk växelverkan där den som handleds känner sig accepterad, respekterad och trygg precis som hen är. Bemötande, lyssnande och diskussion är viktiga i sig och värdefulla element i handledningen.
Yrkesmässig välvilja betyder inte att handledaren borde lösa studerandens problem för hen. Handledaren ska också inte försöka vara terapeut, psykolog, karriärcoach, präst, expert i arbets- och näringstjänsterna, invandringsmyndighet eller något annat som inte ingår i handledarens uppgiftsbeskrivning.
Väsentligt i handledning som baserar sig på yrkesmässig välvilja är
- att skapa en trygg atmosfär och ge studeranden tid att fundera på saker som hen undrar över
- låta världen och livet utanför studierna bli en naturlig del av diskussionen
- försöka hjälpa studeranden att komma vidare i sina funderingar till exempel genom att lyssna, ställa frågor och fundera tillsammans.