Handledningens genomförandesätt

Utöver officiella studieavsnitt möter en handledande lärare studerande vid på förväg överenskomna individuella handledningsmöten samt i mer informella situationer. Då är det viktigt att bemöta studeranden, besvara hens eventuella behov och hänvisa studeranden vidare när hen behöver ytterligare stöd.

Det är bra att inrikta den individuella handledningen på sådana situationer där grupphandledning inte räcker till eller lämpar sig för studerandens situation. Till exempel ska känsliga ärenden gällande studeranden behandlas vid individuell handledning.

I vissa utbildningsprogram kan individuella möten vara en obligatorisk del av studierna. Då har studeranden nödvändigtvis inte något tydligt mål eller behov som hen vill behandla i handledningen. I så fall kan man fråga om studierna i allmänhet och använda handledningskorten (pdf).

Den handledande läraren kan för sin del få studeranden att känna sig som en del av gemenskapen. Den handledande läraren kan även hänvisa studeranden till sådana studieavsnitt eller evenemang där studeranden har möjlighet att integrera sig i studiegemenskapen.

Grupphandledning kan ha många fördelar jämfört med individuell handledning. Den möjliggör till exempel stödjande av gemenskapsandan, stärkande av integrationen i vetenskaps- och studiegemenskapen samt stöd från studiekamrater bättre än individuell handledning. Ur universitetets resursers perspektiv är grupphandledning ofta effektivare och verkningsfullare. Att bli bekant med den handledande läraren i grupphandledning kan även sänka studerandens tröskel att senare söka sig till individuell handledning.

En central fördel med grupphandledning är kamrathandledningen som studerandena ger varandra. Studerandena kan ge varandra nyttiga tips och perspektiv gällande studierna och att vara studerande. Det är ofta en värdefull upplevelse för studerande att inse att många andra har samma svårigheter som en själv och att det är möjligt att prata om svårigheterna och få nya perspektiv på dem. I grupphandledning kan man behandla teman som rör studerandenas studievardag, till exempel tidsplanering, studiefärdigheter, att förbereda sig för tentamen eller bekymmer över utexamineringen.

Innan grupphandledningen inleds är det bra för den handledande läraren att fundera över hur studerandenas samhörighetskänsla och laganda kan främjas. På det första grupphandledningsmötet är det viktigt att gå igenom gruppens arbetssätt, regler och principer för respektfull växelverkan tillsammans med studerandena. När handledaren och studerandena bemöter varandra på ett respektfullt och uppmuntrande sätt skapas en trygg atmosfär i gruppen. 

Hur stöder man studerandenas gemenskapsanda och samhörighetskänsla?

• Öka växelverkan steg för steg. Fundera ut diskussionsuppgifter med låg tröskel i början och utnyttja webbdiskussioner vid behov.
• Det är bra att diskutera nervositet med studerandena. Det är naturligt att vara nervös i nya situationer och när man träffar nya människor, men i specialsituationer kan du tillråda studerandena att kontakta dig för att få stöd.
• Dela alltid eventuella smågrupper i förväg. Låt inte studerandena dela ut smågrupperna själva så att ingen studerande känner att hen blir lämnad utanför.

Hur skapar man en trygg och positiv atmosfär i grupphandledning?

• Prata om principerna för ett tryggare rum och att värna om en positiv atmosfär tillsammans. Du kan till exempel använda din fakultets principer eller Handledningshörnans principer.
• Berätta för studerandena vilket slags deltagande du förväntar av dem och på vilket sätt du önskar att de ska agera i gruppen.
• Se till att alla är medvetna om gruppens rutiner och regler. Gemensamma regler ökar kunskapen om hur man ska bete sig i gruppen. Ni kan även komma överens om rutinerna och reglerna tillsammans med studerandena i början av grupphandledningen.
• Ge plats och tid för studerandenas frågor. Utnyttja i mån av möjlighet även anonyma webbplattformar för att ställa frågor.
• Kom ihåg att din egen verksamhet och kommunikation tjänar som förebild för studerandena.

Särskilt för nya studenter är tutorverksamhet en viktig del av handledningen, och i bästa fall stöder samarbetet mellan studenttutorer och lärare effektivt studenternas integrering i studie- och vetenskapsgemenskapen. Nya studenter har dock ett eget ansvar när det gäller till exempel att söka information, och tutorn bör inte ha alltför stort ansvar för handledningen. Tutorns roll fortsätter inte under hela studietiden, utan efter det inledande skedet betonas personalens roll i handledningen. Med stöd av handledningen är det också meningen att studenterna ska lära sig att bli självstyrda.

Studenttutorerna har som uppgift att önska de nya studenterna välkomna och erbjuda dem kamrathandledning. Tutorerna visar de nya studenterna vägen till de lokaler och tjänster som är viktiga för dem samt hur det går att ta sig till dem, hur anmälan till kurser och tentamina sker och hurdana digitala verktyg som används vid universitetet. Tutorerna för internationella studenter hjälper de nya studenterna även att anpassa sig till den nya kulturen och vardagspraxis. 

Vid de gemensamma tutorutbildningar som universitetet ordnar ligger fokus särskilt på grupphandledningsfärdigheter, jämställdhets- och likabehandlingsteman och på att bekanta sig med centrala aktörer och tjänster. Fakulteterna utbildar också tutorerna till exempel i sin egen praxis, i att planera tutorverksamheten och i att rapportera om den. Det är bra för de handledande lärarna att delta på något sätt i fakulteternas tutorutbildningar och/eller programmet under introduktionsveckan för att de ska bli bekanta för både tutorerna och de nya studenterna.

Tutorverksamhet ordnas två gånger per år, i början av höst- och vårterminen. Tutorerna är äldre studenter vid samma fakultet (oftast vid samma utbildningsprogram). De får ett arvode för tutorverksamheten, och även fem studiepoäng när de är tutorer för första gången vid Helsingfors universitet.

Mer information i Studietjänsten: Studieorientering och tutorering

Skriven av studiepsykologer Anu Lehtinen och Jasmin Kurkaa-Kivelä

Som bakgrundsmaterial har följande källa använts:

Vehviläinen, S. 2014. Ohjaustyön opas: yhteistyössä kohti toimijuutta. Gaudeamus, Helsingfors.