ISP-handledning som ges av handledande lärare

Som handledande lärare är det din uppgift att ge handledning om innehållet i studierna och vetenskapsområdena under olika skeden av studierna i enlighet med den praxis som gäller vid din egen fakultet och ditt eget utbildningsprogram. I uppgiften ingår till exempel handledning av den individuella studieplanen (ISP). 

Handledningen syftar till att stödja studenternas studieframsteg och en smidig studieprocess samt att främja studentcentrerat lärande. Handledningen ska säkerställa att studenterna får tillräckligt med stöd i rätt tid under sina studier. I bästa fall stöder handledningen utvecklingen av studentens identitet som expert inom sitt område. Handledningen ska också främja studenternas välbefinnande och integration i universitetsgemenskapen. 

Som handledande lärare är du utbildningsprogrammets kontaktperson för studenten, och vid behov hjälper du studenten hitta rätt stödtjänst eller hänvisar hen vidare till andra stödtjänster. I ISP-handledningen är det bra att komma ihåg att studenten är ansvarig för sina egna studier, gör sina val och utarbetar sin plan själv.

Du kan läsa mer om hur handledning definieras och om handledarens roll i anvisningen Vad är studiehandledning?

Utbildningsprogrammet ansvarar för att organisera handledningen 

ISP-handledning baserar sig på rektorns riktlinjer för handledning och uppföljning av studierna vid Helsingfors universitet (pdf på finska) (Rektorns beslut HY/201/00.00.06.00/2017). Se svensk översättning (pdf) och bilaga till rektors besult (pdf).  

Utbildningsprogrammets ledningsgrupp ansvarar för den övergripande handledningen av studenternas studier och för att handledningen fungerar smidigt. Ledningsgruppen svarar för att det för varje student utses en handledande lärare som ger handledning i den individuella studieplanen. Om en lärargrupp har ansvaret bestäms den interna fördelningen av handledningsansvaret och studenterna informeras. Handledningsansvaret ska inkluderas tydligt och konkret i undervisnings- och forskningspersonalens arbetsplaner. 

Utbildningsprogrammen har olika mål och arbetssätt för genomförande av handledningen. Handledaren kan ordna handledningen i grupper, i seminarier eller i form av separat överenskomna individuella handledningsmöten. Vid många utbildningsprogram är handledningsmötena en del av ett studieavsnitt, till exempel en introduktionskurs eller en kurs i akademiska expertfärdigheter.

Längst ner på sidan kan du läsa hur handledningen är ordnad vid ditt utbildningsprogram och din fakultet. I anvisningen Handledningens genomförandesätt kan du läsa om olika sätt att anordna handledning och hur du främjar samhörighet och en trygg stämning i grupphandledningen.

Den individuella studieplanen (ISP) är en process som spänner över hela studietiden och som stöder studiegången och utvecklingen till expert. Att göra upp en studieplan ingår i alla examina, och planen görs i systemet Sisu.  En snäv beskrivning av ISP-handledningen är att den består av praktiska råd för hur studenten gör en studieplan. I bästa fall handlar det om en process där studenten får handledning i rätt tid till stöd för studierna och utvecklingen till expert. 

I handledningen kan ni tillsammans fundera över till exempel temana nedan. Denna visualisering (pdf) är en sammanställning av några av de typiska skedena i studiegången samt de tankar och frågor som uppstår. Som handledare behöver du inte ha svaret på alla studentens frågor. Rådgivningskompassen har tips för hur olika teman kan behandlas och vilka centrala stödtjänster studenten kan hänvisas till. 

• Integrering i utbildningsprogrammets studiegemenskap och forskarsamhälle (särskilt i början)
• Akademiska expertfärdigheter, till exempel studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter, vetenskapligt tänkande
• Studieförmåga och förändringar i den i olika skeden av studierna
• Planering av studierna inom det egna utbildningsprogrammet och de valfria studierna
• Tillgodoräknande av tidigare kompetens eller tidigare studier
• Tidpunkt för utbytesstudierna och eventuella utbytesuniversitet
• Fortsatta studier i ett magisterprogram och tillhörande val
• Praktik, karriärplanering och utveckling till expert
• Återgång till studierna efter en paus eller byte av bransch
• Andra val och vägskäl i studierna

När studieplanen utarbetas är det viktigt att beakta studentens resurser och hälsa så att hen har möjlighet till en sådan studierytm som passar hens egna resurser. I handledningen lönar det sig att ta upp möjligheten till individuella arrangemang om du anser att studenten eventuellt kan ha nytta av dem. Vid behov kan du vara kontaktperson för en student som behöver individuella arrangemang och samverka med fakultetens kontaktperson i tillgänglighetsfrågor och/eller med utbildningsplaneraren.  

Sisu som handledningsverktyg

Studieuppföljningen och handledningen använder sig av Sisu som stödverktyg. Närmare tekniska anvisningar för hur du använder Sisu i ISP-handledningen finns på sidan Sisu-instruktion: ISP-handledning.

Utbildningsplanerarna skapar handledningsgrupperna i Sisu enligt utbildningsprogrammets behov. Studenten hittar namnet på sin handledande lärare i Sisu. Som handledare kan du granska studieplanen för de studenter du handleder, kommentera planerna och besvara studenternas kommentarer. Meddelanden och aviseringar syns enbart i Sisu, vilket gör att det är bra att komma överens om de gemensamma tillvägagångssätten i fråga om planer och meddelanden redan i början. Med hjälp av Sisu kan du också följa studentens framsteg i studierna. 

Studenten behöver inte få sin studieplan godkänd av handledaren om den har gjorts upp enligt reglerna i Sisu. Planen är flexibel och uppdateras allteftersom studierna fortskrider, och den behöver inte färdigställas på en gång.

Du behöver inte reagera på aviseringar om ansökningar och begäranden som bland annat gäller examensstrukturen. De handledande lärarna handlägger inte ansökningar i Sisu, utan det sköts av utbildningsplanerarna och studierådgivarna som vid behov konsulterar lärarna. I egenskap av handledare ser du ändå de ansökningar som studenterna i din handledningsgrupp har gjort i anslutning till sina studieplaner.  

• Du kan bekanta dig med en video om Sisu och Oodikone som stöd för handledningen (på Unitube) och med en introduktion till Sisu för ISP-handledare (finskspråkig inspelning från 8.3.2021). 
• Instruktioner om hur studenterna ska göra upp sin studieplan hittar du på sidan Studieplanering och ISP-handledning i Studietjänsten.

Andra verktyg och material 

• HowULearn-enkät 
  I handledningen kan du också använda resultaten från HowULearn-enkäterna som diskussionsunderlag. HowULearn sporrar studenten att vara aktiv i sina studier och ger studenten personlig respons som stöd för studierna. Du kan be studenten du handleder, utbildningsplaneraren eller ledaren för utbildningsprogrammet att ge dig enkätresultaten. 
• Stödkort för handledning (pdf)  
  Stödkorten innehåller frågor som har grupperats kronologiskt med beaktande av universitetsstudenters normala akademiska utveckling. Du kan välja lämpliga frågor från korten för handledningsdiskussioner. Du kan också på förhand skicka till studenterna sådana frågor från korten som det skulle vara bra att prata om vid mötet. Vissa fakulteter har skräddarsytt en egen version av korten. 
• Modell för studieförmåga (på FSHS webbplats)
  Modellen som utvecklats av SHVS och Arbetshälsoinstitutet hjälper att förstå faktorer som påverkar studentens studieförmåga. I handledningen kan modellen till exempel användas för att identifiera studentens starka sidor, resurser och studieförmåga och vilka utmaningarna är.
• Materialbanken till stöd för karriärplanering och expertisutveckling
  I materialbanken som skapats av karriärvägledare hittar du information om karriärplanering samt konkreta verktyg till stöd för handledningen. 
• Kudin.fi-självutvärderingsverktyg och Kudin.fi-karriärvägledningskort (pdf)  
  Kudin.fi är ett självutvärderingsverktyg som stöder studentens karriärplanering under studierna. Du kan be studenterna du handleder att fylla i valfria enkäter på webbplatsen innan du träffar dem och använda den respons som studenten har fått som grund för samtalet. Kudin.fi-karriärvägledningskorten är avsedda att stödja studenternas karriärfärdigheter, och de kan användas för fortsatt självutvärdering under handledningen. 
• Språk-ISP till stöd för utveckling av språkkunskaper
  Det är särskilt viktigt i handledningen av internationella studenter att ta upp frågan om kunskaper i de inhemska språken och vad språkkunskaperna betyder för studenternas sysselsättning i Finland. En språk-ISP kan hjälpa studenten självständigt fundera på språkstudier.
• Anvisningar i Studietjänsten
  Studenten kan även hänvisas att självständigt söka stöd och svar på sina studierelaterade frågor i Studietjänsten. Till exempel sidan Rådgivningskompassen presenterar rådgivnings- och handledningstjänsterna för studenter och hjälper att hitta rätt slags stöd.

Introduktion och utbildning

Med hjälp av Moodle-kursen Introduktion till handledning för lärare kan du självständigt sätta dig in i en handledande lärares uppgifter eller utveckla din egen handledning. Självstudiekursen består av text- och videomaterial samt korta uppgifter. Utbildningsprogrammen och fakulteterna kan dessutom ordna egna introduktionsmöten för handledande lärare. 

Moodle-kursen finns på svenska på https://moodle.helsinki.fi/course/view.php?id=51708. Ingen kursnyckel krävs.

Centret för universitetspedagogik (HYPE) anordnar också utbildningar för handledarna. Läs mer på sidan Utbildning och att skaffa behörighet. 

Att ta hand om sig själv

För att du själv ska orka är det är viktigt att du är medveten om dina egna gränser som handledare. Du behöver inte veta allt. Kom ihåg att använda dig av universitetets rådgivnings- och handledningstjänster (på Flamma) i frågor som du undrar över, eller hänvisa studenten direkt till dem. Handledningskompassen för lärare är en sammanställning av de vanligaste temana som behandlas i handledningen samt de stödtjänster och anvisningar du kan hänvisa studenten till.

Om du behöver hjälp med att orka ska du ta kontakt med din chef eller företagshälsovården. Du kan läsa mer om företagshälsovården på Flamma (kräver inloggning). 

Utmanande handledningssituationer 

Du kommer kanske ibland att råka ut för utmanande handledningssituationer. Anvisningar och information om hur sådana situationer hanteras finns på sidan Utmanande handledningssituationer. Om du blir orolig för en student kan du konsultera studiepsykologerna, till exempel per telefon. Mer information hittar du på sidan  Studiepsykologer som stöd för handledning. 

Datatekniskt stöd

• Vid tekniska problem som gäller Sisu kan du skicka e-post till uni-help@helsinki.fi.
• Stöd för användningen av andra verktyg för undervisningen finns i Instruktioner för undervisning.
• Helpdesk hjälper med datatekniska problem. Via IT-Helpdesk når du också närstödet på ditt campus. 

Bakgrund: Ett rektors beslut (RP 20.10.2017) om studiehandledning har fattats och det kommer att träda i kraft inom alla utbildningsprogram den 1 augusti 2020. Beslutet syftar till att skapa en helhetsbild av studiehandledningen och uppföljningen av studiernas framskridande.

Riktlinjerna gäller lägre och högre högskoleexamen och doktorsutbildning. Avsikten är att beslutet ska garantera tillräcklig handledning och tillräckligt stöd för alla studenter. Beslutet förtydligar arbetsfördelningen och samarbetet mellan undervisningspersonalen och Universitetsservicen. Handledning kan vara exempelvis informationsspridning och rådgivning, ISP-verksamhet, specialhandledning, handledning av examensarbeten och uppföljning av studiernas framskridande. Handledningen sker på svenska eller finska enligt studentens modersmål (eller med studentens samtycke på engelska). I ett engelskspråkigt magisterprogram kan handledningen också ske endast på engelska. Handledningsformerna kan vara till exempel grupphandledning eller individuella träffar, men också bygga på användning av datorstödda informationssystem.

Varje student vid Bio- och miljövetenskapliga fakulteten får en handledande lärare

Utbildningsprogrammets ledningsgrupp ansvarar för att varje student blir anvisad en handledande lärare som har ansvaret för att handleda studenten och för handledningen av arbetet med studentens individuella studieplan (ISP). Utbildningsprogrammen får själva bestämma hur handledningen ordnas i praktiken och till exempel om den handledande läraren är studentens handledare under hela studietiden eller om handledaren byts ut mellan studieåren. Den handledande läraren kan sköta handledningen som en del av utbildningsprogrammets övriga verksamhet och med hjälp av olika handledningsformer.

För att alla grundexamensstuderande vid Bio- och miljövetenskapliga fakulteten ska kunna garanteras tillräcklig handledning och tillräckligt stöd i alla skeden av studierna, bestämmer man minimimål för handledningen som ska uppfyllas under varje studieår.

Den handledande läraren

• kommer överens om att hålla kontakten med studenten huvudsakligen via helsinki.fi-e-postadressen (läraren förbinder sig till att besvara studenten inom rimlig tidsfrist)
• skapar en handledningsrelation där det känns lätt att ta kontakt
• erbjuder studenten möjlighet till minst en individuell träff per läsår
• ordnar minst en gruppträff per läsår för studenterna inom samma årskurs
• förbinder sig att stöda studenten i studierna
• följer studiernas framskridande (hur studiepoäng samlas) via t.ex. i Sisu-systemet eller Oodikone varje läsår (framskridandet följs under det första studieåret och därefter så att studenten håller sig till den målsatta tiden för studierna och därmed avlägger 55–60 sp per år).

Ansvaret för att handledningen lyckas ligger hos såväl den handledande läraren som studenten. Studenten ska svara när den handledande läraren kontaktar hen (t.ex. per e-post). Den handledande läraren strävar efter att nå studenten, men om studenten inte reagerar trots upprepade försök (t.ex. tre försök med minst en månads intervaller) upplöses den handledande lärarens ansvar att handleda studenten.

I stället för en handledande lärare kan man också använda en handledande lärargrupp, men då ska ansvaren för handledningen definieras och studenterna informeras.

De handledande lärarna kan tillsammans främja sitt interna samarbete genom att till exempel ordna gemensamt program för utbildningsprogrammets studenter. I början av studierna ser den handledande läraren särskilt till att studenterna integreras i utbildningsprogrammet.

Särskild uppmärksamhet ägnas åt handledningen av magisterprogrammens internationella studenter. För handledningen av studenter inom utbildningsprogram som är gemensamma för flera fakulteter ansvarar lärarna inom de deltagande fakulteterna eller ansvariga enheterna i enlighet med de riktlinjer som utbildningsprogrammets ledningsgrupp utformat.

Att vara handledande lärare ingår i arbetsuppgifterna för alla som hör till undervisnings- och forskningspersonalen. Var och en som utses till handledande lärare inkluderar handledning i sin arbetsplan. För att handledning i enlighet med rektors beslut ska kunna genomföras vid utbildningsprogrammen är det viktigt att handledningsarbetet fördelas mellan så många lärare som möjligt. Utbildningsprogrammens ledare rekryterar fakultetens lärare (eller i fråga om gemensamma program också andra fakulteters eller enheters lärare) till handledningsarbete tillsammans med de chefer som har ansvar för löner i enlighet med universitetens lönesystem.

Universitetsservicen levererar uppgifterna om studiernas framskridande till den handledande läraren eller utbildningsprogrammets ledare enligt överenskomna tidsintervaller.     

Riktlinjerna är utfärdade av kommittén för utbildningsprogram och gäller från och med september 2019. 

Kasvatustieteellisen tiedekunnan ohjausmallin kuvaus (pdf, bara i finska för tillfället)

practical implementation of guidance

In the Master’s Programme in Urban Studies and Planning (USP), academic mentors are selected according to the faculty of the student's degree (a student can check their tutoring teacher from Sisu): 

• Faculty of Arts: Associate professor Florencia Quesada Avendaño 
• Faculty of Biological and Environmental Sciences: University lecturer Johan Kotze 
• Faculty of Science: University lecturer Petteri Muukkonen
• Faculty of Social Sciences: University lecturer Jani Vuolteenaho 

Students are informed whom their academic mentor is during the orientation week, in the USP’s Student Guidebook, and in the Instructions for Students.

Guidance is mainly provided to groups or to all students at once. Students can request personal meetings with their academic mentor. It is the student’s duty to contact their academic mentor for a personal meeting. The study programme organizes four common mentoring events per year for first year students (twice in the autumn, mid-September and early-December; and twice in the spring, Mid-February and in May). These common mentoring events consist of a common part and small group meetings. For second year and older students, two meetings are organized, one in the autumn (September), and one in spring (February).

The Sisu platform and a Moodle page are used to support guidance. During the first spring, students do their Personal Study Plans (PSP) (and preliminary scheduling) in the Sisu platform, and they upload those as a PDF file to the Moodle page to be accepted and commented on by their academic mentor. This procedure will be explained during the common academic mentoring event. PSPs will be revaluated during the second study year (second autumn).

Focus areas of guidance at different stages of studies are: 

First autumn: 

• September:
  • Getting to know students
  • Ensuring sufficient information in terms of starting the studies and progressing in them.

• November/December: 
  • Ensuring sufficient information about obligatory and optional studies during the first spring. 
  • Showing where to find information about courses, timing, and registration.
  • Drawing up a personal study plan (PSP)

First spring: 

• February: 
  • Discussing student’s feelings about master’s level studies (successes, issues, interests, plans) 
  • Career insights, looking for an internship, internship aid provided by Career Services etc. 
• April-May: 
  • Discussing student’s preliminary plans for their MSc thesis work.
  • This guidance is partly organized during the Master’s seminar, and students are encouraged to join the seminar even during the first spring. 
  • Study opportunities during the summer: Open University, book exams, etc. 

Second autumn: 

• September: 
  • Second study year; checking PSPs and individual timetables for the second study year 

Second spring: 

• February: 
  • Styles and parts of the Master’s thesis and the evaluation process 
  • Graduation practices 

Guidance responsibilities 

Eläinlääketieteellisessä tiedekunnassa on käytössä Opintojen ohjaus ja opintojen etenemisen seuranta –toimintamalli (ks. linkki alla).

Ohjausmallin tavoite

Opintojen ohjausmalli tukee opiskelua ja valmentaa työelämään. Ohjausta ja tukea annetaan erityisesti oman toiminnan johtamisessa, viestintä- ja vuorovaikutustaidoissa, tieteellisissä taidoissa ja ajattelussa sekä oman asiantuntijuuden tunnistamisessa. Valtaosa ohjausmallin osaamistavoitteista on integroitu eläinlääketieteen kandiohjelman ja eläinlääketieteen lisensiaatin koulutusohjelman opetussuunnitelmiin kaikille pakollisiin opintojaksoihin. Ohjausmallin osaamistavoitteiden toteutumista seurataan kokovuosipalautteiden osana sekä HowULearn –kyselyjen avulla.

Ohjausmallissa opintojen alkuvaiheessa painotetaan erityisesti hyvien opiskelu-, ajanhallinta- sekä ryhmätyöskentelytaitojen kehittymistä ja loppuvaiheen opinnoissa painotus on työelämävalmiuksissa. Opiskelijoilla on mahdollisuus niin halutessaan henkilökohtaiseen ohjaukseen kaikissa opintojen vaiheissa. Opetusohjelmaan varataan lisäksi aikaa opiskelua tukeville yhteisille tilaisuuksille. Ohjausmallia koordinoivat nimetyt vastuuopettajat.

Opintojen etenemisen seuranta

Koulutusohjelmat seuraavat opiskelijoiden opintojen edistymistä Helsingin yliopiston opiskelija- ja opintodatan analysointiväline Oodikoneen avulla. Oodikoneen data perustuu opintorekisterijärjestelmä Oodin tietoihin ja sen avulla voidaan seurata esim. eri opintojaksojen tai tenttien suorittamisaktiivisuutta sekä yksittäisen opiskelijan tai vuosikurssin opintopistekertymää tiettynä ajanjaksona. Seurannan tavoitteena on tunnistaa mahdolliset opintojen etenemistä hidastavat opintojaksot tai tentit sekä tarjota erityistä tukea opiskelijoille, joilla on opintojen etenemisessä haasteita.

Henkilökohtainen opintosuunnitelma ja ohjaavien opettajien antama neuvonta

Opiskelija on vastuussa omasta oppimisestaan sekä opintojen etenemisestä. Mikäli opiskelijalla on henkilökohtaisesta syystä tarve suorittaa opintoja lukuvuosi- ja vuosikurssikohtaisista suunnitelmista poikkeavassa järjestyksessä, tulee opiskelijan ottaa yhteys ko. opintoja järjestävän osaston ohjaavaan opettajaan sekä laatia henkilökohtainen opintosuunnitelma (HOPS). Ohjaavat opettajat neuvovat HOPS:n laatimisessa ja poikkeusjärjestelyt (mukaan lukien mahdolliset ylimääräiset tenttimisajankohdat) sovitaan ohjaavien opettajien sekä asianosaisten kurssien opettajien kanssa. Ohjaavat opettajat antavat opintoneuvontaa ja heidän puoleensa voi kääntyä esim. erilaisissa opintoihin liittyvissä ongelmatilanteissa. Ohjaavien opettajien yhteystiedot ja tarkemmat HOPS-ohjeet löytyvät Opiskelijan ohjeista.

Oheisesta liitteestä löydät ohjausmallin kokonaisuudessaan: 

Liite_Opintojen_ohjausmalli.pdf

Liitteessä esitellään ohjausmalli koulutusohjelmittain ja opiskeluvuosittain sisältäen vastuuopettajat, tavoitteet, arvioitu lisäresurssien tarve, seuranta sekä toteutus. Ohjausmalli on hyväksytty eläinlääketieteellisen tiedekunnan tiedekuntaneuvostossa 11.2.2020 ja se otetaan käyttöön 1.8.2020.

Vad gör en handledare i praktiken? (Minimikrav)

Utbildningsprogrammets ledningsgrupp ansvarar för att varje student har en namngiven handledande lärare som ansvarar för handledningen av studenten med utgångspunkt i dennes individuella studieplan. Utbildningsprogrammen kan själva bestämma hur handledningen i praktiken organiseras och huruvida samma handledare till exempel följer studenten genom hela dennes studietid, eller om olika handledare till exempel ansvarar för olika årskurser. Utgångspunkten är att ISP-handledningen sköts av den fasta personalen. ISP-handledningen skrivs in i lärarens arbetsplan och läraren kommer med sin förman överens om hur många arbetstimmar som noteras för detta ändamål. Vid humanistiska fakulteten kan lärartutorskapet kombineras med ISP-handledningen.

För att vi ska kunna garantera att varje student vid humanistiska fakulteten får tillräckligt mycket handledning och stöd under alla skeden av sina studier, rekommenderar fakulteten en miniminivå på handledningen som bör förverkligas varje studieår:

Den handledande läraren

• Kommer överens med studenten om att hålla kontakten i första hand med hjälp av helsinki.fi-eposten. Läraren förbinder sig att svara på studentens mejl inom rimlig tid.
• Gör tröskeln låg för studenten att ta kontakt.
• Erbjuder studenten möjligheten att få individuell handledning minst en gång per år. Vi rekommenderar att lärarens ordinarie mottagningstid används för detta ändamål.
• Ordnar minst en gruppträff per årskurs för den egna handledningsgruppen.
• Förbinder sig att stöda studenten i dennes studier.
• Följer med hur studentens studier framskrider till exempel med hjälp av Sisu-systemet. Målsättningen är att studenten ska avlägga 55-60 sp per läsår, dock med beaktande av den individuella studentens situation. Uppföljningen görs årligen i samband med handledningsträffen.
• Kontrollerar studentens studieplan minst en gång under det första studieåret i kandidatskedet och en gång under den första terminen i magisterskedet.

Både läraren som ger handledning och studenten som får handledning har ansvar för hur väl den lyckas. Studenten ska svara när handledaren tar kontakt (till exempel per epost). Den handledande läraren har en skyldighet att försöka nå studenten, men om denna inte svarar på kontaktförsöken upphör lärarens ansvar för handledningen.

Hur tidskrävande är ISP-handledningen?

Rekommendation:

• Utgångspunkten är max. 12 studenter/handledare/årskurs
• Studenter på kandidatnivå, första året: 2 gruppträffar samt korta individuella träffar: max. 16 h (30 min./student x 12, samt gruppträffarna (2 x 5 h) inkl. förberedelse)
• Studenter på kandidatnivå, andra och tredje studieåret: 1 gruppträff per år: 5 h inkl. förberedelse. Eventuella individuella handledningsträffar sköts på lärarens ordinarie mottagningstid.
• Studenter på magisternivå, första året: 1 gruppträff samt korta individuella träffar: max. 11 h
• Studenter på magisternivå, andra året: 1 gruppträff per år: 5 h inkl. förberedelse. Eventuella individuella handledningsträffar sköts på lärarens ordinarie mottagningstid.

Sammanlagt: 26 h ISP-handledning i kandidatskedet (lärare x årskurserna 1-3) och 16 h i magisterskedet (lärare x årskurserna 1-2). Sammanlagt 42 timmar/läsår/lärare som handleder samtliga årskurser (kandidat + magister) samtidigt.

• Försök bjuda in studenter som inte följer den målsatta studietakten till de årliga gruppträffarna!

Arbetsfördelningen

Vi rekommenderar att handledaren samarbetar med utbildningsprogrammets studierådgivare (och utbildningsplanerare) och utnyttjar universitetets centraliserade service: ISP-handledaren behöver inte sköta allt själv! Teman som har med ISP-handledningen att göra kan också gärna integreras i utbildningsprogrammets undervisning.

Varför ISP-handledning?

Med hjälp av den individuella studieplanen (ISP) kan studenten

• Definiera sina mål för studierna och senare arbetslivet
• Planera sina studier målmedvetet
• Identifiera och utveckla sitt kunnande

Syftet med studentens individuella studieplan är att hen ska kunna studera smidigt och utvecklas till sakkunnig inom sitt eget område. Arbetet med studieplanen hjälper studenten att integreras i universitetsgemenskapen, att bekanta sig med andra studenter och personalen, och förbereder även studenten för arbetslivet.  

Tanken med ISP är även att få studenten att reflektera över sina egna styrkor, intressen och målsättningar. ISP:en hjälper också studenten att få ett grepp om sin examen som helhet och i bästa fall fungerar den även som en motivationsfaktor och får studenten att starkare knyta an till sina studier.

Med hjälp av den individuella studieplanen kan den handledande läraren följa med hur studentens studier framskrider och få viktig information om eventuella problem. ISP:en kan också fungera som ett verktyg att både ge och ta emot feedback.

Studenten har själv ansvaret för sina val och för att studierna framskrider. Den handledande lärarens uppgift är att stöda studentens utveckling till akademisk sakkunnig och att hjälpa studenten att finna lösningar på olika studierelaterade problem som kan uppstå.

Instruktionerna för ISP-handledningen baserar sig på rektorns beslut om handledning och uppföljning av studier vid Helsingfors universitet. (Rektorns beslut HY/201/00.00.06.00/2017). 

Orientering av nya kandidatstudenter

Orienteringskoder i Sisu från 1 augusti 2023: HISK-001, KUKA-001, KIK-001, KOK-001S, KOK-001N, TTK-001 och FILK-001. Studenten ska lägga till avsnittet i sin studieplan i Sisu. Dessutom måste studenten vara i implementering, antingen läggs de till implementeringen av programmet eller så registrerar de sig själva, beror på programmet.

TEMAN FÖR ISP-TRÄFFARNA (HuK & FM)

Nedanstående frågor kan användas som stöd för både gruppträffarna och de individuella ISP-handledningsträffarna. ISP-handledaren kan fritt modifiera frågorna så att de bättre passar det egna utbildningsprogrammet och det egna ämnesområdet.

HuK 1. TRÄFFEN

INLEDNING:

• Hur går det? Hur har du kommit igång med studierna?                     

INLÄRNING:

• Varför har du valt att börja studera det här ämnet/vid den här studieinriktningen?
• Vilka saker intresserar dig?
• Vilken slags studerande är du? Vilka sätt att studera passar dig bäst?
• Hur har inledningen på studierna känts?
• Vilken är din uppfattning om och vad har du för förväntningar på den bransch du valt?
• Känner du till vilken forskning som bedrivs inom ditt eget utbildningsprogram? Kan du nämna några grundbegrepp inom din studieinriktnings ämnesområde?
• Vet du var du kan hitta information om saker som rör dina studier?

UNIVERSITETSGEMENSKAPEN:

• Hur tycker du universitetet verkar som studiemiljö?
• På vilket sätt skulle du själv vilja delta aktivt i universitetsgemenskapen?

MÅLSÄTTNINGAR:

• Hur ser dina planer för det första studieåret ut?
• Hur ser dina planer för de närmaste åren ut? (t.ex. hur planerar du att avlägga dina studier, val av studieinriktning, utbytesstudier…)

SAMMANDRAG:

• Vad tar du med dig från det här mötet?
• Vill du ge feedback om den här träffen eller om något som rör ditt utbildningsprogram?

HuK 2. TRÄFFEN

INLEDNING:

• Hur går det? Hur har dina planer framskridit sen förra träffen?
• Hur framskrider dina studier?
• Vilka saker funderar du på?

INLÄRNING:

• Hur har studierna känts?
• Vilka kurser har du valt och varför? Vilka valfria studier har du valt?
• Vilken är den bästa studietekniken för dig när du ska lära dig något nytt?
• Har ni gjort grupparbeten på kurserna? Hur har det känts? Om ni inte har haft grupparbeten: skulle du önska att ni hade grupparbeten?
• Vet du hurudana digitala färdigheter man behöver ha (kräver) i ditt utbildningsprogram och hur du kan utveckla ditt eget kunnande?
• Känner du till vad för slags kunnande det är meningen att man ska få i ditt utbildningsprogram? Vad betyder det att vara sakkunnig/expert inom ditt eget vetenskapsområde?
• Vet du hurudan arbetslivsorientering ditt utbildningsprogram/universitetet erbjuder?

UNIVERSITETSGEMENSKAPEN:

• På vilket sätt känner du av universitetsgemenskapen (lärarna, personalen, studenterna) i din studievardag? På vilket sätt hjälper den dig?
• På vilket sätt kunde gemenskapen förbättras?

MÅLSÄTTNINGAR:

• Hur ser dina planer ut? (t.ex. få studierna att framskrida, valfria studier, utbytesstudier, praktik…)

SAMMANDRAG:

• Vad tar du med dig från det här mötet?
• Vill du ge feedback om den här träffen eller om något som rör ditt utbildningsprogram?

HuK 3. TRÄFFEN

INLEDNING:

• Hur går det? Hur har dina planer avancerat sedan vi sist sågs?

INLÄRNING:

• Hur har studierna känts?
• Vilka studiemetoder och prestationsformer passar dig bäst?
• Hur går skrivandet? Har du hittat en arbetsmetod som passar dig? Behöver du stöd eller tips för skrivandet?
• Feedback om kandidatexamen som helhet: vad har varit bra, vad kunde förbättras? Vad har du lärt dig? Vad skulle du säga att är vetenskapsområdets viktigaste delmoment? Kan du nämna vetenskapsområdets mest centrala begrepp och metoder?

UNIVERSITETSGEMENSKAPEN:

• På vilket sätt stöder universitetsgemenskapen din väg till sakkunnig inom ditt eget område?

MÅLSÄTTNINGAR:

• Hur ser dina planer ut?
• Planerar du att fortsätta till ett magisterprogram? Vilket magisterprogram? Eller söker du dig ut i arbetslivet?
• Vet du vilka olika karriärmöjligheter du har?

SAMMANDRAG:

• Vad tar du med dig från det här mötet?
• Vill du ge feedback om den här träffen eller om något som rör ditt utbildningsprogram?

FM 1. TRÄFFEN

INLEDNING:

• Hur går det? Hur har starten på magisterstudierna känts?
• Varför har du valt just det här magisterprogrammet?

INLÄRNING:

• Hur lär du dig bäst? Vilken studieteknik passar dig bäst?
• Vad intresserar dig särskilt i det här magisterprogrammet?
• Hur skulle du beskriva ditt magisterprogram, vad fokuserar det på? Känner du till vilka centrala teorier och begrepp som används? Forskningsmetoder?
• Magisterstudierna tenderar att vara mer självständiga än studierna på kandidatnivå. Hur klarar du tidshanteringen?
• Har du börjat fundera på ett ämne för magisteruppsatsen?
• Vet du hurudan arbetslivsorientering ditt utbildningsprogram erbjuder?
• Hur skulle du beskriva din förmåga till social interaktion? Hur kan du utveckla den under dina magisterstudier? Och hur är det med dina digitala färdigheter?

UNIVERSITETSGEMENSKAPEN:

• Känner du dig som en del av universitetsgemenskapen?
• Hur ser du på den expert-/sakkunnigidentitet det här magisterprogrammet utvecklar?

MÅLSÄTTNINGAR:

• Hur ser dina målsättningar ut på kort sikt? (Ex. avläggande av studier, utbytesstudier, praktik…)

SAMMANDRAG:

• Vad tar du med dig från det här mötet?
• Vill du ge feedback om den här träffen eller om något som rör ditt utbildningsprogram?

FM 2. TRÄFFEN

INLEDNING:

• Hur går det? Hur har dina planer avancerat sedan vi sist sågs?

INLÄRNING:

• Hur har studierna i magisterprogrammet känts?
• På vilket sätt har ditt kunnande utvecklats under de år du studerat i magisterprogrammet/vid universitetet?
• Hur går det med magisteruppsatsen? Behöver du stöd för skrivprocessen? Är ditt arbete med uppsatsen systematiskt och hur går det med tidshanteringen?
• Feedback på magisterexamen som helhet: vad fungerade bra, vad kunde förbättras? Vad har du lärt dig? Kan du de centrala begreppen och metoderna som används inom ditt vetenskapsområde? På vilket sätt kan du tillämpa din kunskap?

UNIVERSITETSGEMENSKAPEN:

• Vad tycker du det innebär att utexamineras som sakkunnig/expert från det här magisterprogrammet?
• På vilket sätt stöder universitetsgemenskapen dig i din utveckling till sakkunnig?

MÅLSÄTTNINGAR:

• Vet du vilka karriärmöjligheter du har? Vart planerar du att söka dig efter studierna?
• Överväger du doktorandstudier?

SAMMANDRAG:

• Vad tar du med dig från det här mötet?
• Vill du ge feedback om den här träffen eller om något som rör ditt utbildningsprogram?

I enlighet med rektorns beslut har alla studenter en utsedd handledare. Undervisnings- och forskningspersonalen ger handledning som anknyter till undervisning och forskning och som kräver överväganden i fråga om studiernas och vetenskapsområdenas innehåll, såsom handledning i fråga om den individuella studieplanen (ISP) och handledning av examensarbeten.

I kandidatprogrammets undervisningsplan anges för det första studieåret ett studieavsnitt där integrering till universitetsstudier och universitetet behandlas. En eller flera handledande lärare anvisas till programmets studenter. Utbildningsprogammen behandlar årligen uppgifterna om studieframgången bland första årets studenter och beslutar om hur uppgifterna behandlas och vilka åtgärder som vidtas i handledningen.

I kandidatprogrammets undervisningsplan anges för det andra studieåret studier i karriärplanering och utveckling av expertisen antingen i form av ett separat studieavsnitt eller integrerat till andra studieavsnitt. Utbildningsprogrammen behandlar årligen uppgifterna om studieframgången bland andra årets studenter och beslutar om hur uppgifterna behandlas och vilka åtgärder som vidtas i handledningen.

I undervisningsplanen för det tredje studieåret anges ett studieavsnitt där utveckling av expertisen, studier på magisternivå och utexaminering till kandidat behandlas. Dessa teman kan vara integrerade i studieavsnitt som förbereder för kandidatavhandlingen (till exempel kandidatseminariet eller en kurs i att skriva kandidatavhandlingen) eller i något annat studieavsnitt inom studieinriktningen/modulen som är obligatoriskt för alla studenter på programmet. Utbildningsprogrammen behandlar årligen uppgifter om studieframgången bland tredje årets studenter och beslutar om hur uppgifterna behandlas och vilka åtgärder man vidtar i handledningen.

Fakultetens riktlinjer

1. I undervisningsplanen inom alla kandidatprogram ingår ett obligatoriskt studieavsnitt där integrering till universitetsstudier och universitetet behandlas.
2. Studenten får information om sin handledande lärare, hur hen håller kontakt med läraren och träffar läraren.
3. Varje student har fått handledning före hen väljer sin studieinriktning eller modul. Obs! Tidpunkten varierar mellan programmen.
4. Alla studenter vars studier fördröjts kontaktas och erbjuds handledning.
5. Varje student har en uppdaterad IPS-plan för det andra studieåret.  
6. I utbildningsprogrammets undervisningsplan anges för det andra studieåret ett obligatoriskt studieavsnitt där utveckling av expertisen, riktningen för karriärvägarna samt val av magisterstudier behandlas. + ISP
7. I utbildningsprogrammets undervisningsplan anges ett obligatoriskt studieavsnitt där karriärplanering och frågor om utexaminering behandlas. + IPS

För att se hela innehållet, ändra språket på sidan till finska eller engelska.

I studieplanen för magisterprogrammet anges för det andra studieåret studier i karriärplanering, utveckling av expertisen och utexaminering till magister antingen som ett eget studieavsnitt eller integrerat till andra studieavsnitt. Temana kan också vara integrerade till exempel i magisterseminariet.

Ledningsgruppen för utbildningsprogrammet behandlar årligen uppgifter om studieframgången bland studenterna och beslutar om åtgärder som stöder studenter vars studier riskerar att fördröjas, studenter vars studier framskrider enligt den målsatta tidsplanen och studenter vars studier framskrider snabbt. Rektors beslut HU/801/00.00.06.00/2017 (24.10.2017)

Genomförande av riktlinjerna

1. Utbildningsprogrammet har kommit överens om att studenter på ett kandidatprogram från vilket de kan fortsätta till ett magisterprogram får all den information som de behöver om magisterprogrammet.
2. I undervisningsplanen för varje magisterprogram anges ett obligatoriskt studieavsnitt där integrering till magisterstudier, karriärvägledning och utveckling till expert behandlas. (till exempel portfölj)
3. Varje student ska få information om sin handledande lärare, hur hen håller kontakt med läraren och träffar läraren.
4. Alla studenter vars studier fördröjts kontaktas och erbjuds handledning.
5. I undervisningsplanen för magisterprogrammet anges till vilka studieavsnitt handledningen integrerats eller om den utgör ett separat studieavsnitt.

För att se hela innehållet, ändra språket på sidan till finska eller engelska.

Hops-ohjauskäytänteet on kuvattu opiskelijan ohjeissa:

https://guide.student.helsinki.fi/fi/artikkeli/henkilokohtainen-opintosuunnitelma-hops?degree_programme_code=KH80_002#paragraph-1084

Hops-ohjauskäytänteet on kuvattu opiskelijan ohjeissa:

https://studies.helsinki.fi/ohjeet/artikkeli/henkilokohtainen-opintosuunnitelma-hops?degree_programme_code=MH80_003#paragraph-1142

De här instruktionerna är bara på finska. För mer information, byt sidans språk till finska.

Handledningsmodell för utbildningsprogrammen för provisorsexamen och farmaceutexamen (pdf) är i Flamma.

De här instruktionerna är bara på finska. För mer information, byt sidans språk till finska.

Handledningsmodell för utbildningsprogrammen för provisorsexamen och farmaceutexamen (pdf) är i Flamma.

Isp-anvisningar för provisorsexamen är i Instruktioner för studerande.

Vänligen välj den finska versionen av sidan.

Vänligen välj den engelska versionen av sidan.

De här instruktionerna finns bara på finska. För mer information, byt sidans språk till finska.

De här instruktionerna finns bara på finska. För mer information, byt sidans språk till finska.

Studiehandledning syftar till att

• stödja studiegången och en smidig studieprocess samt utvecklingen av expertisen
• säkerställa att examensstuderande vid fakultetens utbildningsprogram har tillräcklig och rättidig tillgång till handledning
• öka och säkerställa den likvärdiga tillgången till handledning och stöd i fakultetens olika utbildningsprogram
• förtydliga arbetsfördelningen och utveckla samarbetet mellan undervisnings- och forskningspersonalen och Universitetsservicen.

Med handledning avses här i enlighet med rektors beslut stöd för studenternas lärprocess, utveckling, förkovran och möjligheter att växa in i rollen som experter. Handledningen är en helhet som består av information, rådgivning, handledning och specialiserad handledning.

Den individuella studieplanen (ISP) är en process som spänner över hela studietiden och som stöder studiegången och utvecklingen till expert. Den individuella studieplanen främjar studieplaneringen och kontrollen över studieprocessen. Arbetet med den individuella studieplanen (ISP) och uppföljningen av studierna stöds med handledning och rådgivning. Den individuella studieplanen ingår i alla examina och den utarbetas i Sisu.

Arbetsfördelning och ansvar inom handledningen vid Statsvetenskapliga fakulteten

Undervisnings- och forskningspersonalen ger handledning som anknyter till undervisning och forskning och som kräver överväganden i fråga om studiernas och vetenskapsområdenas innehåll såsom den individuella studieplanen (ISP) och handledningen av examensarbeten. Den handledande läraren eller lärargruppen ansvarar också för att studenterna integreras i utbildningsprogrammet och studiegemenskapen och forskarsamhället.

Handledningen är ett nära samarbete mellan de handledande lärarna och Undervisnings- och studentservicen. Undervisnings- och studentservicen erbjuder rådgivning i frågor som gäller examensstrukturer och utexaminering, och ansvarar inom sitt expertisområde för information, rådgivning och specialiserad handledning, t.ex. i fråga om studentutbyte, praktik och karriärvägledning samt för konsultering och handledning som tillhandahålls av studiepsykologerna.

Utbildningsprogrammets ledningsgrupp ansvarar för hur studenternas handledning är organiserad och för att varje student blir anvisad en handledande lärare eller lärargrupp som har ansvaret för handledningen av arbetet med studentens individuella studieplan (ISP).  Om en lärargrupp har ansvaret fastställs fördelningen av handledningsansvaret för varje enskild student och studenterna informeras.

Genomförandet av handledningen vid Statsvetenskapliga fakultetens kandidat- och magisterprogram

Handledningen kan genomföras på olika sätt vid olika fakulteter och utbildningsprogram. Utgångspunkten är att utbildningsprogrammens ledningsgrupper ska säkerställa att samtliga studenter vid utbildningsprogrammet har en utsedd handledande lärare under hela studietiden. Den handledande läraren kan vara densamma under hela studietiden eller så kan uppdraget vid behov skötas av olika personer. Studenterna ska meddelas om eventuella förändringar.

På basis av besluten delas studenterna in i handledningsgrupper i Sisu. En lärare kan vara handledande lärare endast för de studenter som har placerats i hens handledningsgrupp.

Utbildningsprogrammens ledningsgrupper ska i samråd med de vetenskapsområden som medverkar i programmet avgöra hur de handledande lärarna ska utses samt hur kontinuiteten i handledningen och informationsgången till studenterna ska säkerställas när personalen byts. Utgångspunkten är att de handledande lärarna ska vara fast anställda eller i ett långvarigt anställningsförhållande, så att kontinuiteten i handledningen förbättras. Om detta inte är möjligt eller den fast anställda personalen därmed får alltför många studenter att handleda, kan man avvika från denna princip.

Det rekommenderas att en handledande lärare har högst 12 studenter/årskurs.

Handledningsansvaret inkluderas i undervisnings- och forskningspersonalens arbetsplaner. I regel går det ändå inte att ersätta undervisningstillfällen med ISP-handledning i arbetsplanen, utan handledningen räknas med i de arbetstimmar som används till undervisning.

För ISP-handledningen beräknas följande tidsåtgång:

• En handledande lärare som har det maximala rekommenderade antalet studenter från varje årskurs i kandidatprogrammet: sammanlagt högst 30 timmar per läsår.
  • I det kan t.ex. ingå att ordna och förbereda gruppträffar för första årets studenter, korta individuella möten eller ISP-relaterad kommunikation i Sisu. Utöver det är en rekommenderad handledningsmetod att ordna enskilda gruppträffar för studenter som har preciserat sin studieinriktning eller för andra eller tredje årets studenter. Eventuella individuella träffar med andra eller tredje årets studenter ska skötas på lärarens ordinarie mottagning.
• En handledande lärare som har det maximala rekommenderade antalet studenter från varje årskurs i magisterprogrammet: sammanlagt högst 15 timmar per läsår.
  • I det kan t.ex. ingå att ordna och förbereda enskilda gruppträffar för första och andra årets studenter samt korta individuella möten med första årets studenter. Eventuella individuella träffar med andra årets studenter ska skötas på lärarens ordinarie mottagning.
• En handledande lärare som ger ISP-handledning till alla fem årskurser i kandidat- och magisterprogrammen: sammanlagt högst 45 timmar per läsår.
• Om läraren handleder studenter vid fler än ett magisterprogram kan det beräknade antalet handledningstimmar överskridas.

Universitetsservicen bistår handledningsarbetet med stöd, utbildning och material.

Handledningen vid kandidatprogrammen

I kandidatprogram med flera studieinriktningar där studentens studieinriktning preciseras under studierna:   

• För varje student som inleder sina studier vid programmet ska det utses en handledande lärare genast i början av studierna.
• I samband med att studieinriktningen preciseras ska studenterna få en utsedd handledare som företräder studieinriktningen eller så ska det på annat sätt säkerställas att studenten får tillräcklig handledning i studierna inom studieinriktningen. Då kan den handledande läraren fortsättningsvis vara densamma som utsågs i början av studierna eller så kan studenten få en ny.

I kandidatprogram utan studieinriktningar eller program där studentens studieinriktning har preciserats genast i början av studierna:

• För varje student som inleder sina studier vid programmet ska det utses en handledande lärare genast i början av studierna.
• Om studenten har en studieinriktning ska den handledande läraren företräda den studieinriktningen.

Handledningen vid magisterprogrammen

• En handledande lärare ska utses för varje ny student som via studentantagning antagits till magisterprogrammet. Om studenten har en studieinriktning genast i början av studierna ska den handledande läraren företräda den studieinriktningen.
• Vid magisterprogrammen ska de lärare som handleder enligt studieinriktning utses läsårsvis. Dessa lärare är handledare för de studenter som under läsåret tar kandidatexamen och som via magisteroptionerna fortsätter till ett magisterprogram och dess studieinriktningar. I samband med utexamineringen informerar Undervisnings- och studentservicen studenten om vem som är magisterprogrammets handledande lärare. Om möjligt är läraren densamma som i kandidatprogrammet.

Den handledande lärarens uppgifter

Handledande lärare i kandidatprogrammen

Handledande lärare för studenter som inleder sina studier

• Den handledande läraren företräder i första hand hela sitt utbildningsprogram.
• Läraren ordnar en gruppträff för sin handledningsgrupp 1–2 gånger under det första läsåret.
• Läraren introducerar och engagerar den nya studenten i studierna vid utbildningsprogrammet samt i forskningen och universitetet. Detta moment kan genomföras som en gemensam träff för utbildningsprogrammets handledningsgrupper.
• Läraren hjälper studenten bilda sig en uppfattning om de studier som krävs för examen och den tidsanvändning som det innebär.
• Läraren går tillsammans med studenterna igenom studieplanen (ISP) och diskuterar planens genomförbarhet.
• Minst en gång per läsår ska läraren erbjuda första årets studenter möjligheten till ett individuellt möte. Därefter sker mötena inom ramen för lärarens ordinarie mottagning.

Efter att studieinriktningen preciserats

• Den handledande läraren ordnar en gruppträff för sin handledningsgrupp minst en gång under läsåret.
• Läraren introducerar studenterna i studierna inom inriktningen samt i forskningen och hur examen ska slutföras. Detta moment kan genomföras som en gemensam träff för studieinriktningarnas handledningsgrupper.
• Läraren går tillsammans med studenterna igenom studieplanerna (ISP) och diskuterar planernas genomförbarhet.
• Eventuella individuella möten kan genomföras inom ramen för lärarens ordinarie mottagning.

Handledande lärare i magisterprogrammen

• Den handledande läraren ordnar en gruppträff för sin handledningsgrupp minst en gång under läsåret.
• Läraren introducerar och integrerar den nya studenten i studierna vid utbildningsprogrammet och dess eventuella studieinriktningar samt i forskningen. Detta moment kan genomföras som en gemensam träff för magisterprogrammens eller studieinriktningarnas handledningsgrupper.
• Läraren hjälper studenten bilda sig en uppfattning om de studier och den tidsanvändning som krävs för examen, i synnerhet i fråga om magisteravhandlingen.
• Läraren går tillsammans med studenterna igenom studieplanerna (ISP) och diskuterar planernas genomförbarhet.
• Minst en gång per läsår ska läraren erbjuda studenten möjligheten till ett individuellt möte.  Eventuella individuella möten kan genomföras inom ramen för lärarens ordinarie mottagning.

Beslut, Fakultetsrådet 11.5.2021

Den här sidan är tills vidare tyvärr bara på finska. Om du vill se kontent på finska, du kan byta sidans språk.

Hops-ohjaus ympäristö- ja elintarviketalouden kandiohjelmassa.

Den här sidan är tyvärr bara på finska och engelska. Om du vill se kontent på finska eller engelska, du kan byta sidans språk.

Den här sidan är tyvärr bara på finska och engelska. Om du vill se kontent på finska eller engelska, du kan byta sidans språk.

De här instruktionerna finns bara på engelska. För mer information, byt sidans språk till engelska.

Ohjaavan opettajan ohjauksen tavoitteena on tukea opiskelijoiden opintojen etenemistä ja sujumista sekä edistää opiskelijakeskeistä oppimista. Tietojenkäsittelytieteen kandiohjelmassa ohjaus toteutetaan osana akateemisten taitojen opintojaksoa ja opintojakson ja ohjaamisen avulla varmistetaan, että opiskelijat saavat opintoihinsa tukea riittävästi ja oikea-aikaisesti. Parhaimmillaan ohjaus tukee opiskelijan identiteetin kehittymistä oman alansa asiantuntijaksi. Ohjauksella tuetaan myös opiskelijoiden yliopistoyhteisöön integroitumista ja hyvinvointia. Ohjaava opettaja toimii opiskelijan ensisijaisena yhteyshenkilönä koulutusohjelmassa. Ohjaustyössä käytetään tukena Sisun opintosuunnitelmaa. Jos opiskelijan yhteydenotto liittyy käytännön opintoasioihin, ohjaava opettaja voi ohjata hänet ottamaan yhteyttä esimerkiksi koulutussuunnittelijaan tai opintoneuvontaan.

Ohjaavalle opettajalle osoitetaan saapumiserän suuruudesta riippuen 40-60 opiskelijan ryhmä, jota hän ohjaa yhdessä pariksi valittavan alumnimentorin kanssa opiskelijan ensimmäisen opintovuoden ajan. Ryhmien toiminta käynnistyy fukseille, ohjaaville opettajille ja alumnimentoreille järjestettävän tilaisuuden yhteydessä ja opettaja-alumni-pari järjestää omalle ryhmälleen ryhmätapaamiset samana syksynä vielä kahteen kertaan, samoin seuraavana keväänä. Ohjaavan opettajan toimi jatkuu kyseisen ryhmän jäsenille jokaisen opiskelijan osalta siihen saakka, että opiskelija on valmistunut kandidaatiksi. Toisesta vuodesta alkaen tapaamiset ovat opiskelijalähtöisiä (ja henkilökohtaisia); opiskelija on oikeutettu ottamaan yhteyttä ohjaavaan opettajaansa opintoihin liittyvissä kysymyksissä.

Ohjauksessa tärkeää on opiskelijan kohtaaminen, opiskelijan mahdollisiin tarpeisiin vastaaminen ohjaavan opettajan työn rajat huomioiden sekä eteenpäin ohjaaminen silloin, kun opiskelija tarvitsee muuta tukea.

Ohjaavan opettajan tehtävässä keskeistä ovat vuorovaikustustaidot. Ohjaavan opettajan ei tarvitse osata neuvoa tai antaa opiskelijalle ratkaisuja, vaan tukea opiskelijan omaa ajattelua ja kasvua. Vuorovaikutustaidoista keskeisin on taito kuunnella sekä kiinnostuksen osoittaminen opiskelijan tilannetta kohtaan. Eri opiskelijoilla voi eri aikoina olla hyvin erilaisia omia tavoitteita ja tarpeita ohjaavan opettajan antamalle ohjaukselle. Näiden tavoitteiden ja tarpeiden selvittäminen on yksi keskeinen ohjaavan opettajan tehtävä.

Akateemisten taitojen vastuuopettaja kutsuu syksyllä aloittavat ohjaavat opettajat ja alumnimentorit työpajaan touko-kesäkuun vaihteessa. Työpajassa tuotetaan tämän ohjausryhmän oma ohjausdokumentti, -aikataulut ja -säännöt.  Oheisessa taulukossa on tiivistettynä ohjauksen vastuualueita, -henkilöitä ja -aikatauluja.

Opettajan perehdytys opiskelijoiden ohjaukseen -Moodle-alusta

De här instruktionerna finns bara på finska. För mer information, byt sidans språk till finska.

Ohjauskäytännöt

Kemian kandiohjelmassa opiskelijoiden ohjaaminen aloitetaan kaikille pakollisella opintojaksolla KEK413A Kemian orientaatio. Kyseisellä opintojaksolla käsitellään muun muassa tutkintovaatimuksia, valinnaisia opintoja, opintojen ajoittamista sekä tutustutaan opintotietojärjestelmä Sisuun. Opintojakson aikana esitellään myös kemian osastoa, suomalaista kemianteollisuutta ja kemian alan uramahdollisuuksia.

Toisena opiskeluvuotena kemian kandiohjelma järjestää kaikille pakollisen Kemistin urasuunnittelu -opintojakson, joka nimensä mukaisesti antaa työkaluja konkreettiseen urasuunnitteluun ja työnhakuun. Kolmantena opiskeluvuotena opiskelijat tekevät kandiharjoittelun ja kandidaatintutkielman, joiden aikana opiskelijat saavat ensikosketuksen tieteelliseen tutkimustyöhön sekä valmiuden jatkaa opintojaan maisteriohjelmissa. Eri maisteriohjelmien tarjoamista mahdollisuuksista kannattaakin keskustella myös kandiharjoittelun ja -tutkielman ohjaajien kanssa.

Edellä mainittujen opintojaksojen lisäksi, opiskelijat saavat henkilökohtaista ohjausta omaopettajalta, joka tukee opiskelijoita koko opintojen ajan yhdessä yleistä opinto-ohjausta antavien henkilöiden kanssa. Omaopettajat ottavat yhteyttä oman ryhmänsä opiskelijoihin ensimmäisen opiskeluvuoden syyskuussa ja samassa yhteydessä he sopivat opiskelijoidensa kanssa, kuinka yhteydenpitoa jatketaan. Omaan omaopettajaan voi olla yhteydessä matalalla kynnyksellä. Yleistä kemian opintojen opinto-ohjausta antaviin henkilöihin opiskelijat voivat olla yhteydessä sähköpostitse milloin tahansa ja henkilökohtaisesti erikseen sovittavina aikoina (ks. yhteystiedot alla).  Voit tarkistaa oman ryhmäsi omaopettajan myös Sisusta (Omat tiedot > Ryhmät).

Ohjausvastuut

Yhteystiedot

Yliopistonlehtori Jarkko Ihanus

Opintojen suunnittelu, kemian opintojen yleinen opinto-ohjaus, opintojen hyväksiluku

Koulutussuunnittelija Tom Lagerwall (kumpula-student@helsinki.fi)

Opintojen suunnittelu, kemian opintojen yleinen opinto-ohjaus, Sisun koulutusohjelmakohtainen neuvonta

Yliopistonlehtori Stefan Taubert

Ruotsinkielisten opintojen suunnittelu, kemian opintojen ruotsinkielinen opinto-ohjaus, kaksikielisen tutkinnon opinto-ohjaus

Ohjelman omaopettajat opintojen aloitusvuoden mukaan ovat:

Vuoden 2022 fuksit: Leena Kaisalo, Miia Mäntymäki

Vuoden 2021 fuksit: Juho Helaja, Jarkko Ihanus

Vuoden 2020 fuksit: Kari Hartonen, Petri Heinonen

Vuoden 2019 fuksit: Marianna Kemell, Markus Metsälä

Tvex ja ruotsinkielisten opiskelijoiden ohjaus: Stefan Taubert

Opintojen suunnittelu, maisteriohjelman valinta

Tukimateriaali

Tutkintorakenne (sisu, Tutkinnon laajuus ja tutkintorakenne)

Opintojen ohjeellinen ajoitusmalli (Tutkinnon laajuus ja tutkintorakenne)

Tutkielmaopas (https://studies.helsinki.fi/ohjeet/node/392?degree_programme_code=KH50_003)

Omaopettajien valinta ja perehdytys

Kandiopiskelijoita ohjaavat opettajat eli ns. omaopettajat valitaan kemian kandiohjelman johtoryhmässä kandiohjelman johtajan esityksestä. Perehdyttämisestä vastaa kandiohjelman johtaja. Lisäksi jokaisen omaopettajan tulee suorittaa Moodlessa oleva Opettajan perehdytys opiskelijoiden ohjaukseen -verkkokurssi.

Jokainen aloittava vuosikurssi jaetaan opiskelijatuutoreiden ohjaamiin tuutoriryhmiin. Omaopettajien tulee olla yhteydessä omaan ryhmäänsä ja ryhmän opiskelijatuutoreihin syyskuun ensimmäisellä viikolla. Sen jälkeen omaopettajat sopivat opiskelijoidensa kanssa, kuinka yhteydenpitoa jatketaan. Omaopettajien on otettava yhteyttä oman ryhmänsä opiskelijoihin vähintään kerran lukuvuodessa neljän lukuvuoden ajan

Praktisk genomförande av handledningen beskrivs i Studietjänstens studentinstruktioner.

I kandidatprogrammet i geovetenskaper ges handledning huvudsakligen i grupp. Grupphandledning inom kandidatprogrammet erbjuds på kurserna Akademiska kunskaper del 1 och del 2, och studenterna kan kontakta den handledande läraren vid behov. Studieplanen gås igenom årligen på kurserna Akademiska kunskaper del 1 och del 2. I kandidatprogrammet i geovetenskaper är universitetsläraren den handledande läraren för alla studenter. Hen har 100 studenter att handleda, eftersom studenthandledning är en av hens mest centrala uppgifter.

Se magisterprogrammets instruktionerna på finska eller på engelska.

Nämä ohjeet ovat saatavilla vain englanniksi. Saadaksesi lisätietoja, vaihda sivun kieli englanniksi.

Nämä ohjeet ovat saatavilla vain englanniksi. Saadaksesi lisätietoja, vaihda sivun kieli englanniksi.

When a student starta in the master’s programme for Chemistry and Molecular Sciences, their interest in the different fields of chemistry is the most important starting point for the preparation of your personal study plan (PSP) and thus for the selection of your Academic mentor. To help identify their interests, they can find out more about the research being carried out in the Chemistry Department and in its different research groups (https://www.helsinki.fi/en/faculty-science/faculty/department-chemistry/research-chemistry and https://studies.helsinki.fi/instructions/node/471?degree_programme_code=MH50_007#paragraph-6819). The academic mentors have been selected to represent the different teaching areas of the master’s programme:

• Radiochemistry - Prof. Gareth Law
• Synthetic chemistry - Prof. Mikko Oivanen
• Analytical and Separation methods - Prof. Susanne Wiedmer
• Molecular chemistry - Prof. Markku Vainio.

When students enter/start your master’s studies, they will be assigned an academic mentor according to your chosen mandatory course package. However, they can change the academic mentor anytime and discuss your planned PSP with them. The idea is that they will meet and discuss their studies with your mentor once a semester. Both the PSP and the academic mentor selection can be updated, when necessary, even in the middle of the semester.

The PSP is prepared using the Study Planning Tool: https://sisu.helsinki.fi/

If in doubt, please contact Jarkko Ihanus, University Lecturer, or Tom Lagerwall, Education Planner (Chemicum A116/A117).

Students of Advanced Spectroscopy in Chemistry -master programme will make their PSP with either Prof. Markku Vainio or University Lecturer Vladimir Aseyev.

More help on how to prepare the PSP can also be found on the web page https://studies.helsinki.fi/instructions/article/scope-and-structure-degree.

Opintojen ohjaus ja HOPS maantieteen kandiohjelmassa

Maantieteen kandiohjelmassa ohjauksen pääpaino on ryhmäohjauksessa sekä kursseilla, mutta kaikilla opiskelijoilla on oma nimetty omaopettaja, jonka he tapaavat kurssilla MAA-401 Akateemiset taidot. Oma opettajaan voi olla yhteydessä matalalla kynnyksellä aina, kun tuntuu, että omaopettajan näkemyksistä voisi olla hyötyä.

1. vuonna ohjaus on kaikille pakollisella kurssilla MAA-401 Akateemiset taidot

• Uudistetulla kurssilla sekä pienryhmätapaamisia että kaikille yhteisiä luentoja
• Yliopistoyhteisöön tutustuminen, opiskelutaidot, motivaatio
• Lisäksi yleiset infot orientaatioviikolla ja opintokokonaisuusinfo
• Opiskelijat jaetaan ryhmiin ensimmäisen vuoden syksyllä, sama ryhmä ja oma opettaja pysyy koko opintojen ajan
• Omaopettajalta voi aina pyytää henkilökohtaista ohjausta, ohjaajan näkee Sisusta

Maantieteen kandiohjelmassa opiskelijoiden ohjaaminen koostuu yleisistä infotilaisuuksista, pakollisista opintojaksoista sekä omaopettajan tapaamisista. Opinnot alkavat orientaatioviikon infotilaisuuksista, joiden jälkeen opiskelijat ilmoittautuvat pakolliselle opintojaksolle MAA-401 Akateemiset taidot. Kyseisellä opintojaksolla käsitellään opintojen suunnittelua, opiskelutekniikoita ja taitoja sekä reflektoidaan omia ensimmäisen vuoden opintoja yksin ja ryhmässä. Luentojen lisäksi kurssiin sisältyy omaopettajien pienryhmätapaamisia. Ensimmäisenä opiskeluvuotena tammi-helmikuussa järjestetään yhteistyössä opiskelijajärjestön kanssa opintokokonaisuusinfo, jossa esitellään opintoihin sopivia vapaavalintaisia opintokokonaisuuksia.

2. vuonna oma open pienryhmätapaaminen sekä yleisiä infoja

• Työelämä- ja urasuunnittelua kurssilla MAA-403 Maantieteilijän työelämäorientaatio

Toisena opiskeluvuonna maantieteen kandiohjelma järjestää opiskelijoille pakollisen opintojakson MAA-403 Maantieteilijän työelämäorientaatio, jossa tutustutaan tarkemmin työelämään ja siellä vaadittaviin taitoihin sekä maantietelijöiden uramahdollisuuksiin. Tämän lisäksi on omaopettajan vetämä pienryhmätapaaminen ja kandiohjelman IV periodissa toteuttama toisen vuoden opiskelijoiden kandi-info.

3. vuonna yleisiä infoja sekä kandiseminaari

• Yleisissä infoissa opiskelun yleisasiat ja maisteriin siirtyminen
• Kandiohjaaja tarjoaa tutkielman ohessa myös henkilökohtaista ohjausta omasta erikoistumisesta

Kolmantena opiskeluvuonna opiskelijat osallistuvat kurssiin MAA-288 Maantieteen kandiseminaari, jossa aloitetaan orientoituminen kanditutkielman tekemiseen sekä kandiksi valmistumiseen ja maisteriohjelmaan siirtymiseen. Lisäksi kandiohjelma järjestää IV periodissa 3. vuoden opiskelijoiden maisteri-infon kandiopinnot päättäville opiskelijoille.

General study guidance in geography master’s programme is organized in parallel sessions with the course GEOG-388 Master thesis seminar in geography. There is an examination day once a month on Fridays and on those days, there will be study guidance sessions available for different target groups of master`s students. It is recommended that every student participates in the recommended guidance sessions once every half a year, but students can also join more often if they so wish.

Guidance sessions are structured so that they start with general information about the topic of the day presented by a teacher or other specialist. After the common start, students are divided to smaller groups to discuss the topic with their peers and 1–2 members of staff. Staff members and groups will be different in every session, so the student can choose the group that best matches their interests and needs at the time.

1. year

The focus of guidance is on the first autumn how to start and plan studies and get to know geography staff. This includes both practical planning of what courses to enroll in Sisu as well as more general scoping of interests and future plans. On the first spring we check together that everyone has found their study path and help to make those plans succeed. In this guidance session there will also be general guidelines and support for starting the thesis project and finding a supervision.

2. year

On the second autumn the guidance session focuses on looking forward to graduation: how has the thesis process started and what skills and studies would be useful in the chosen career path of the student. On the second spring the guidance session goes over the technicalities of graduating as well as providing teacher and peer support not linked thesis supervision.

Visualisation of study guidance (pdf)

Inom kandidatprogrammet i historia ges studenterna individuell studievägledning, så kallad ISP-handledningen, minst två gånger: under den första hösten och samma läsår då studenten deltar i praktikum. I samband med första årets ISP-handledning gör studenten en personlig studieplan (ISP) i det digitala studieplaneringsverktyget Sisu. Kandidatprogrammets utbildningsplanerare och tutorer instruerar under orienteringsveckan i augusti de nya studerandena om hur de ska använda Sisu. Studenten uppdaterar sin studieplan under studiernas gång.

Handledningsgrupperna består av cirka 10 studenter och ISP-handledarna för kandidatprogrammets studenter är i första hand universitetslektorerna i historia. ISP-handledaren för studenterna inom den svenska studieinriktingen är den svenskspråkiga universitetslektorn.

ISP-handledarens uppgift är att diskutera studieplanen med den studerande. Handledaren kontrollerar att den studerande har kunnat planera sina studier på ett förnuftigt sätt samt har förstått studiestrukturen, vad de olika studieavsnitten är och hur de kan genomföras. Beroende på den studerandes behov och önskemål kan diskussionen också fokusera på andra frågor, till exempel motivation och studiefärdigheter, valbara studier, utbytesstudier, frågor om arbetsliv och framtidsplaner.

ISP-handledningen under studentens första studiehöst kan bestå av gruppmöten och en personlig diskussion. ISP-handledningen under följande skede består av ett enskilt möte för att se hur studierna har framskridit och hur studentens planer har utvecklats.

ISP-handledare skapar en låg tröskel för kontakt. När en student behöver mera hjälp, information eller vägledning under sina studier, särskilt gällande historiestudierna, kontaktar hen i första hand sin ISP-handledare.

Denna kan inte nödvändigtvis svara på alla frågor eller stödja studenten i alla problemsituationer. I sådana fall hjälper ISP-handledaren studenten att hitta någon annan instans eller person vid universitetet som kan hjälpa.

De här instruktionerna finns bara på engelska. För mer information, byt sidans språk till engelska.

De här instruktionerna finns bara på engelska. För mer information, byt sidans språk till engelska.

De här instruktionerna finns bara på engelska. För mer information, byt sidans språk till engelska.

Everything related to guidance in Master's programme in Life Science Informatics is descirbed in Studies.helsinki.fi website for students. Responsibilities of different guidance situations are written out there as well.

Läs mer i studies.helsinki.fi.

Läs mer i studies.helsinki.fi.

Du kan se mer information genom att ändra sidans språk till engelska. 

Varje student får en utsedd handledande lärare i början av kandidatstudierna. Studenten har samma handledande lärare under hela den tid kandidatstudierna pågår.

På våren under det andra studieåret, efter att studieinriktningen preciserats, får studenten dessutom en handledande grupp som består av alla lärare vid studieinriktningen. Ansvaret för de allmänna studiefrågorna kvarstår alltså hos den handledande läraren men frågor om studieinriktningens innehåll kan också riktas till vem som helst som hör till personalen vid studieinriktningen.

Ansvaret för att handledningen ska lyckas ligger såväl hos den handledande läraren som hos studenten. Vid kandidatprogrammet indelas den handledande lärarens ansvarsområden i två stadier: ett aktivt stadium som infaller på hösten det första studieåret, och ett passivt stadium som infaller efter det.

En handledande lärare i det aktiva stadiet

• deltar i fakultetens och utbildningsprogrammets introduktionsmöten som gäller handledningen och årets program
• ordnar tillsammans med programmet enligt en årlig överenskommelse gruppträffar för den studentgrupp som ska handledas. I regel ordnas det två träffar, där studenterna lär känna universitetet som studiemiljö och gemenskap.
• underlättar kontakten med studenten
• förbinder sig att stödja studenten i studierna och vid behov hänvisa hen till de andra lärarna vid studieinriktningen eller till andra vid universitetet beroende på studentens behov. Rådgivningskompassen kan vara till hjälp.
• kommer överens med studenten om att hålla kontakt huvudsakligen via helsinki.fi-e-postadressen. Läraren förbinder sig att besvara studentens frågor/meddelanden inom rimlig tid.

För en handledande lärare innebär det passiva stadiet att det vid kandidatprogrammet i sociala vetenskaper inte ordnas gruppträffar och inte förutsätts att den handledande läraren aktivt håller kontakt med studenterna.

En handledande lärare i detta stadium

• förbinder sig att besvara studentens frågor/meddelanden inom rimlig tid
• hjälper studenten med de frågor som studenten har kontaktat hen om eller hänvisar vid behov studenten till de andra lärarna vid studieinriktningen eller till andra vid universitetet beroende på studentens behov. Rådgivningskompassen kan vara till hjälp
• erbjuder en student som har kontaktat hen möjligheten till ett individuellt möte antingen på distans eller på plats
• Rent konkret: i detta stadium tar studenten vanligen kontakt med den handledande läraren därför att studenten inte har fått svar på sin fråga någon annanstans. Bland alla serviceadresser är det viktigt att det finns åtminstone en person som reagerar när en student ber om hjälp. Den handledande läraren kan inte ha svaren på alla frågor, men hen kan fråga utbildningsprogrammets ledare eller utbildningsplaneraren. Viktigast är att studenten inte lämnas ensam med sin fråga.
• Det är på lärarens ansvar att meddela programmets utbildningsplanerare om hen inte kan besvara studenternas frågor under en viss tidsperiod eller om hens anställning kommer att upphöra och handledningsrelationen därmed också upphör. Då utses en ny handledare eller en vikarie.

Om läraren kan vidarebefordra studenternas meddelanden och frågor under sin frånvaro behövs det inte någon vikarie. Om läraren till exempel är forskningsledig kan hen besvara studentens meddelande så här: ”Jag är forskningsledig och har skickat ditt meddelande vidare till programmets ledare.” Om den handledande läraren inte kan svara på meddelandena ska en vikarie utses i hens ställe.

I det passiva stadiet kan den handledande gruppen, det vill säga studieinriktningen, anordna evenemang för studenterna om så önskas. Sådana evenemang är exempelvis välkomstevenemang, invigning av läsåret eller motsvarande. De koordineras inte på programnivå.

Studenten ska svara när den handledande läraren kontaktar hen per e-post. Om studenten uteblir från möten som hen själv har begärt eller inte svarar på upprepade kontaktförsök, förfaller den handledande lärarens ansvar för handledningen.

De här instruktionerna finns bara på engelska. För mer information, byt sidans språk till engelska.

De här instruktionerna finns bara på engelska. För mer information, byt sidans språk till engelska.

Varje student får en utsedd handledande lärare i början av magisterstudierna. Uppdragen som handledande lärare och handledare för magisteravhandlingen är separata. En handledare för magisteravhandlingen utses för studenterna senast i samband med magisterseminarium I. Avhandlingshandledarens uppgift är att stödja studenten under avhandlingsarbetet ända tills avhandlingen har slutförts, och att stå till förfogande också när studenten vill diskutera annat som gäller studierna (till exempel kurser som stöder avhandlingen). Avsikten är att den handledande lärare som utsetts för studenten i början av magisterstudierna ska fortsätta vara studentens handledande lärare genom hela studietiden.

Ansvaret för att handledningen lyckas ligger såväl hos den handledande läraren som hos studenten. Den handledande läraren

• deltar i den egna studieinriktningens evenemang som ordnas i början av läsåret
• deltar också gärna i magisterprogrammet i sociala vetenskapers eget evenemang under introduktionsveckan, där studenterna får veta vem som är deras handledande lärare
• kommer överens med studenten om att hålla kontakt huvudsakligen via helsinki.fi-e-postadressen. Läraren förbinder sig att besvara studentens frågor/meddelanden inom rimlig tid
• erbjuder studenten möjlighet till minst ett individuellt möte per läsår i två läsårs tid, antingen på distans eller på plats
• kontrollerar uppgifterna om studentens ISP och hens studieframsteg i Sisu inför de individuella mötena. Syftet med uppföljningen är att hjälpa studenten utexamineras inom målsatt tid (dvs. två läsår).
• underlättar kontakten med studenten
• förbinder sig att stödja studenten i studierna och vid behov hänvisa hen till de andra lärarna vid studieinriktningen eller till andra vid universitetet beroende på studentens behov. Rådgivningskompassen kan vara till hjälp.

Studenten ska svara när den handledande läraren kontaktar hen per e-post. Om studenten uteblir från möten som hen själv har begärt eller inte svarar på upprepade kontaktförsök, förfaller den handledande lärarens ansvar för handledningen.

Den handledande läraren

Vid magisterprogrammet i social- och hälsoforskning och ledning sköts uppgiften som handledande lärare av de universitetslektorer som undervisar i programmet. Den handledande lärarens och andra aktörers handledningsansvar fördelas enligt tabellen nedan.

För att de ovan beskrivna uppgifterna ska kunna utföras ska den handledande läraren

• komma överens med studenten om att hålla kontakt huvudsakligen via helsinki.fi-e-postadressen. Läraren förbinder sig att besvara studentens frågor/meddelanden inom rimlig tid.
• skapa en handledningsrelation där det känns lätt att ta kontakt
• förbinda sig att stödja studenten i studierna
• ordna minst en gruppträff för studenterna i årskursens handledningsgrupp under det första studieåret
• erbjuda en student som ber om det möjlighet till minst ett individuellt möte per läsår i två läsårs tid, antingen på distans eller på campus
• kontrollera uppgifterna om studentens studieframsteg i Sisu inför de individuella mötena. Syftet med uppföljningen är att hjälpa studenten utexamineras inom målsatt tid (dvs. två läsår).

Ansvaret för att handledningen ska lyckas ligger såväl hos den handledande läraren som hos studenten. Studenten ska svara när den handledande läraren kontaktar hen per e-post. Om studenten uteblir från möten som hen själv har begärt eller inte svarar på upprepade kontaktförsök, förfaller den handledande lärarens ansvar för handledningen.

Yhteiskunnallisen muutoksen kandiopintojen aikana opiskelija saa yksilöllistä opintojen ohjausta vähintään kaksi kertaa: ensimmäisenä syksynä ja kandiseminaarin aikana. Tapaamisessa katsotaan opiskelijan omaa opintosuunnitelmaa (HOPS) Sisussa. Opetutori näkee Sisussa ohjattaviensa suunnitelmat ja myös suoritukset (välilehti Opiskelijan tiedot). Koulutussuunnittelija ja opiskelijatutorit ohjeistavat uusia opiskelijoita Sisun käyttöön orientaatioviikolla ennen opintojen alkua.

Uusi opiskelija tekee opintosuunnitelman heti opintojen alussa, jotta pystyy ilmoittautumaan kursseille. Siinä vaiheessa hän suunnittelee erityisesti ensimmäisen lukuvuoden opinnot, johon hän saa ohjeet orientaatioviikon aikana. Ensimmäisen syksyn HOPS-ohjaus koostuu parista ryhmätapaamisesta ja yksilöllisestä keskustelusta HOPS-ohjaajan eli opetutorin kanssa lokakuussa. Keskustelu vaaditaan kaikilta osana opintojaksoa YK-113 Yhteiskunnallisen muutoksen praktikum eli kurssisuoritus edellyttää opetutorin kuittausta. Opiskelija saa tietää oman HOPS-ohjaajan heti orientoivien opintojen alussa, mutta pakollisen HOPS-tapaamisen järjestäminen on opetutorin vastuulla.

HOPS-ohjaaja pysyy samana, kunnes opiskelijan opintosuunta täsmentyy. Tieteenalat järjestävät syksyn alussa ryhmätapaamisen oman opintosuunnan uusille opiskelijoille. Tämän jälkeen HOPS-ohjaajana jatkaa oman opintosuunnan opetuutori kandiopintojen loppuun saakka. Opiskelijat näkevät oman HOPS-ohjaajansa nimen Sisusta kohdasta Ryhmät. Opetutoreiden puoleen voi kääntyä tilanteissa, jotka vaativat opintojen ja tieteenalojen sisältöihin liittyvää tietämystä tai harkintaa ja keskustelua opintosuunnitelmasta suhteessa omaan hyvinvointiin ja jaksamiseen. Tapaamiset toteutetaan joko viikoittaisten vastaanottoaikojen aikana tai sovitusti. Tiedon tästä opetutori merkitsee Opettajan Flamma-sivulle.

Toiseen henkilökohtaiseen ohjauskeskusteluun kutsutaan kandiseminaarin yhteydessä. Tuolloin opintosuunnitelma päivitetään ja tarkastellaan, miten opiskelija suorittaa kandintutkinnon loppuun sekä miten etenee sen jälkeen. 

Hammaslääketieteen koulutusohjelman opiskelun ohjaus on kuvattuna Hammaslääketieteen Ohjausmallissa, joka löytyy ja on luettavissa Flammassa Ohjaus ja opintojen etenemisen seuranta- sivulla.

Ohjaus opintojen aikana

Hammaslääketieteen koulutusohjelmassa annetaan ohjausta läpi opintojen. Varsinaista omaa ohjaavaa opettajaa ei nimetä Hammaslääketieteen koulutusohjelmassa. Alla olevassa kuvassa on kuvattuna hammaslääketieteen koulutusohjelman ohjaus opintojen eri vaiheissa.

Opetus- ja opiskelijapalvelut ohjauksen tukena

Hammaslääketieteen koulutusohjelman opiskelijoita tukevat Opetus-ja opiskelijapalveluista (OPA) erityisesti koulutusohjelman koulutussuunnittelijat sekä opintoneuvojat. Koulutussuunnittelijat auttavat tutkintorakenteisiin, opintojen vastaavuuksiin ja opintojen suorittamiseen liittyvissä kysymyksissä sekä antaa syventävää opintoneuvontaa ja toimii hammaslääketieteen koulutusohjelman johtoryhmän asiantuntijasihteerinä ja opetuksen tukena. Koulutussuunnittelijat auttavat ilmoittautumisissa ja opintoneuvojat antavat yleisestä opintoneuvontaa ja aiemmin hankitun osaamisen hyväksilukemiseen ja valmistumiseen liittyvissä asioissa. Opetus-ja opiskelijapalveluista ei anneta opintojen sisältöön liittyvää ohjausta, sitä antavat opintojaksojen ja opintokokonaisuuksien vastuuopettajat ja viime kädessä niihin liittyvistä kysymyksistä on vastuussa koulutusohjelman johtaja. Lisätietoa opetus-ja opiskelijapalveluiden vastuista ja vastuun rajoista erillisessä dokumentissa Ohjauksen ja neuvonnan palvelukuvaukset (OPA).

Opintosuunnitelma

Kaikkiin tutkintoihin sisältyy pakollisena henkilökohtaisen opintosuunnitelman (HOPS) tekeminen. HOPS tehdään Sisu-järjestelmässä. Ohjeita Sisun käyttöön ja HOPSin tekemiseen saat Sisun opintojen suunnittelun ohjeesta.

Sinulla tulee olla yksi ensisijainen suunnitelma. Opintosuunnitelma toimii opintoihin ilmoittautumisen sekä asioinnin, ml. valmistumisen, perustana. Päivität suunnitelman osioita sitä mukaa, kun etenet opinnoissasi.Opintosuunnitelmia ei tarvitse erikseen hyväksyttää.

Sisun opintosuunnitelmaohjeiden kautta löydät tekniset ohjeet mm. suoritettujen opintojen sijoittamisesta opintosuunnitelmaan, sekä opintojakson ja kokonaisuuden version vaihtamisesta. Kokonaan uuden suunnitelman luominen on tarpeen vain harvoin. Luodessasi uuden suunnitelman tai vaihtaessasi kokonaisuuden versiota, menetät aiemmin tekemäsi valinnat ja kokonaisuuteen hyväksytyt hakemukset. Suorittamasi opinnot ovat kuitenkin aina opintosuoritusotteellasi siitä huolimatta, oletko lisännyt ne suunnitelmaan vai et.

Opiskelutahti

Opintojen suositeltava suoritustahti on 60 op/lukuvuosi, 30 op/lukukausi.

Opintojen laajuus

Tavoitteena on, ettei tutkinnon minimilaajuus 330 op ylittyisi. Tutkintoja ja opintoja koskevien linjausten mukaisesti tutkinnon minimilaajuus saa enimmillään ylittyä 10%:lla

Aiemmin hankitun osaamisen hyväksilukeminen

Voit hakea muualla suoritettujen opintojen ja muun osaamisen hyväksilukemista tutkintoosi Opiskelijan ohjeiden Aiemmin hankitun osaamisen hyväksilukeminen tutkintoon –osion ohjeiden mukaisesti.

Ohjaus opintojen aikana

Lääketieteellisen tiedekunnan yleiset linjaukset ja koulutusohjelmakohtaiset linjaukset opiskelijoiden ohjauksesta on tehty keväällä 2023. Terveydenhuollon kehittämisen maisteriohjelman Ohjausmalli on kokonaisuudessaan luettavissa Flammassa (vaatii kirjautumisen), sivulla Ohjaus ja opintojen etenemisen seuranta.

Opettajamentorointi 

Terveystieteiden koulutusohjelmassa opiskelijan opettajamentori nimetään koko koulutuksen ajaksi opiskelujen alkaessa. Mentori toimii opiskelijan yhteyshenkilönä koulutusohjelmaan sekä yliopisto-ja tiedeyhteisöön. Mentorin vastuisiin kuuluu opiskelun tukeminen sekä uraohjaus. Opettajamentori auttaa opiskelijaa löytämään sisällöllisesti häntä kiinnostavia opintojaksoja tai muuta terveydenhuollon kehittämisosaamista sekä opiskelijan uraan liittyviä tavoitteita tukevia sisältöjä. Mentorointi toteutetaan ryhmäohjauksena vähintään kerran lukukaudessa ja ensimmäinen opettajamentorointitapaaminen pyritään järjestetämään heti opintojen alussa. Mentorin vastuuseen ei kuulu käytännön HOPS-ohjaus, eikä HOPS-ohjaajaa Sisussa nimetä. Opintoneuvojat ja koulutussunnittelija vastaavat käytännön neuvonnasta opintosuunnitelmiin liittyen.

Terveydenhuollon kehittämisen harjoittelun ohjaus

Terveydenhuollon kehittämisen harjoittelusta vastaa opintojakson vastuuopettaja, joka vastaa harjoittelujen koordinoinnista ja harjoittelun osaamistavoitteiden saavuttamisesta yhdessä opiskelijan kanssa. Lisäksi harjoittelupaikassa opiskelijalle nimetään ohjaaja.

Maisterintutkielman ohjaus

Opiskelija saa ohjausta maisterintutkielman tekemiseen siihen nimetyltä ohjaajalta tai ohjaajilta. Maisterintutkielman ohjaajan rooli on ohjata opiskelijaa tieteellisen tutkimuksen suunnittelussa, analysoinnissa, raportoinnissa sekä esittämisessä. Ohjaajan lisäksi opiskelija saa tukea tutkielmaseminaarien ja menetelmätyöpajojen ohjaajilta, seminaariryhmän muilta opiskelijoilta (vertaistuki) sekä parilta, mikäli maisterintutkielma tehdään yhdessä toisen opiskelijan kanssa.

Tutorointi

Opiskelijoilla on mahdollisuus saada ohjausta opiskelijatutorilta. Tutor saa erillisen koulutuksen, jonka pohjalta hän osaa vastata opintojen aloittamiseen liittyviin käytännön kysymyksiin sekä auttaa uutta opiskelijaa integroitumaan yliopistoyhteisöön.

Opetus- ja opiskelijapalvelut ohjauksen tukena

Opetus ja tutkimushenkilöstön lisäksi myös opiskelijapalveluiden (OPAn) toimijat ohjaavat opiskelijoita. Koulutussuunnittelija ja opintoneuvojat ovat opiskelijan tukena koko opintojen ajan ja antavat neuvontaa ja ohjausta tutkintorakenteisiin, kurssien vastaavuuksiin ja yleisiin opintojen suorittamiseen sekä valmistumiseen liittyviin kysymyksiin. Opiskelijapalveluiden vastuut on kuvattu Flammassa sivustolla Opiskelijoiden ohjauksen ja neuvonnan palvelut

Ohjausta saa opintoneuvonnasta ja koulutussuunnittelijalta joko lähettämällä sähköpostia yleiseen palveluosoitteeseen meilahti-student@helsinki.fi tai varaamalla ajan henkilökohtaiseen opintoneuvontaan Vihta-järjestelmässä. 

Sisun teknisissä kysymyksissä (oikean hakemuksen valinta, omien tietojen päivitys, järjestelmän käyttö) saat ohjausta myös Kaisa-talon opiskelijaneuvonnan Zoom-neuvonnassa.

Handledningens syfte 

Handledningen som ges av undervisnings- och forskningspersonalen syftar till att säkerställa att studenten gör framsteg i studierna, introducera studenten till studierna i ekonomi och integrera studenterna i vetenskapssamhället. Handledningen beaktar också målet att höja utexamineringsgraden. Handledningen som ges av undervisnings- och forskningspersonalen fokuserar på studiernas och vetenskapsområdets innehållsliga aspekter, till exempel ISP-handledningen och handledningen av avhandlingar. 

Studentens resa

Utbildningsprogrammet handleder studenten från tre håll under studierna (Studentservicens roll fastställs senare separat). Före studiestarten och under introduktionen handleder studenttutorerna de nya studenterna och introducerar dem till studierna, universitetet och Helsingfors som studiestad. Efter introduktionen övertar lärartutorn handledningen och ser till att studenten gör upp sin ISP. En genomgång av studentens ISP görs i samband med studieavsnittet TA2 Expertis. Lärartutorn står till studentens förfogande ända till kandidatseminariet. Då övertas handledningsansvaret av seminarieledaren som har ansvaret ända tills studenten utexamineras. Till utmaningarna inom handledningen hör att skapa en uppfattning om de obligatoriska studierna och en realistisk bild av kandidatavhandlingen. Målet med handledningen är att förhindra att studenten får en alltför avskräckande bild av avhandlingen. 

Ansvarsområden, arbetsfördelning och samarbete inom handledningen

Ansvarsområden för utbildningsprogrammets ledningsgrupp

Ledaren för utbildningsprogrammet utser årligen lärartutorerna i samband med planeringen av undervisningsprogrammet. Lärartutorerna väljs alltid bland den ordinarie personalen och studenterna fördelas mellan dem i handledningsgrupper. Ledaren utser även avhandlingsseminariernas ledare i samband med planeringen av undervisningsprogrammet. Ledaren får information om studenternas studieframsteg av lärartutorerna och seminarieledarna och följer statistiken i Oodikone. Ledaren rapporterar om sina iakttagelser till ledningsgruppen och tillsammans fattar de beslut om eventuella åtgärder till exempel i fråga om studenter som riskerar att hamna efter i studierna eller hoppa av. Ledningsgruppen går igenom statistiken för kursrespons som lämnats in via Norppa, och studentföreningen KTTO genomför årligen en responsenkät bland studenterna vid utbildningsprogrammet. KTTO presenterar responsen för ledningsgruppen antingen på ett möte eller på öppna möten mellan föreningen och personalen. 

Den handledande lärarens ansvarsområden

Den handledande läraren är studentens primära stöd i frågor som gäller genomförandet av studieavsnitt, arbetet med ISP:n och kursval i samband med karriärplanering. Minimimålen och uppgifterna presenteras under punkten ”Praktiskt genomförande av ISP-handledningen”. 

Samarbete mellan aktörerna som ger handledning 

Om hösten ordnar lärartutorerna en träff med studenttutorerna och går igenom gemensamma frågor. I egenskap av representant för studentrådgivningens lokala team deltar utbildningsplaneraren i planeringen av utbildningen och handledningen under hela läsåret. Utbildningsplaneraren berättar vid behov för studenterna om tjänsterna för specialiserad handledning när hen träffar studenterna inom ramen för studierådgivningen. 

Praktiskt genomförande av ISP-handledningen  

Handledning individuellt eller i grupp?

Målet är att ordna en gruppträff 2–3 gånger under det första läsåret. Den första gruppträffen ordnas under period I i samband med presentationen av kandidatprogrammet i ekonomi. På träffarna påminns studenterna om att de har möjlighet att boka tid till individuella träffar med den handledande läraren. En genomgång av studentens ISP görs i samband med studieavsnittet TA2 Expertis. I början av kandidatseminariet ordnas en obligatorisk träff med studiehandledning som tema. 

Vem tar kontakt?

I början upprätthålls kontakten genom gruppträffarna, som enligt planen ordnas 2–3 gånger under det första läsåret. Den första gruppträffen ordnas under period I i samband med presentationen av kandidatprogrammet i ekonomi. Lärartutorn är skyldig att ta kontakt med sina studenter och försäkra sig om att de känner till att de kan träffa lärartutorn individuellt. Studenten kan när som helst be om en individuell träff med handledaren. 

Hjälpmedel i samband med handledningen 

I Sisu ser lärartutorerna sin egen handledningsgrupp och studenterna ser vem som är deras lärartutor. Sisu kan användas som verktyg i handledningen. Studenternas meddelanden och frågor tas i regel emot per e-post. 

Hur utses de handledande lärarna?

Lärartutorerna utses i samband med undervisningsplaneringen. Utbildningsplaneraren delar in studenterna i grupper och anvisar grupperna lärartutorer. 

Rekommendation om antalet handledda studenter per lärare 

 Programmet har två handledande lärare. 

Hur introduceras de handledande lärarna i sitt uppdrag? 

Ledaren för utbildningsprogrammet vägleder lärartutorerna vid behov. Ledaren ger nya lärartutorer anvisningar för handledningen. 

Hur inkluderas handledningen i lärarens arbetsplan? 

Uppdraget som handledande lärare motsvarar ett studiemoment. 

Rekommendation om antalet handledningstimmar per student/grupp

Rekommendationerna baserar sig på antalet träffar och studenternas behov av handledning. 

Mål för handledningen 

Handledningen som ges av undervisnings- och forskningspersonalen syftar till att säkerställa att studenten gör framsteg i studierna, introducera studenten till studierna i ekonomi och integrera studenterna i vetenskapssamhället. Handledningen beaktar också målet att höja utexamineringsgraden. Handledningen som ges av undervisnings- och forskningspersonalen fokuserar på studiernas och vetenskapsområdets innehållsliga aspekter, till exempel ISP-handledningen och handledningen av avhandlingar. 

Studentens resa

Handledningen av studenten vid utbildningsprogrammet sker från tre håll (Studentservicens roll fastställs separat). Före studiestarten och under introduktionen handleds de nya studenterna av en studenttutor som introducerar dem till studierna, universitetet och Helsingfors som studiestad. Efter introduktionen övertar lärartutorn handledningen och ser till att studenten gör upp en individuell studieplan (ISP). En genomgång av studentens ISP görs i samband med de orienterande studierna. Lärartutorn står till studentens förfogande ända till magisterseminariet. Då övertas handledningsansvaret av seminarieledaren som har ansvaret ända tills studenten utexamineras. I handledningen på magisternivå är slutförandet av magisteravhandlingen en särskild utmaning, och genom seminariernas handledning i små grupper försöker man stödja studentens arbete. I fråga om behovet av allmänt stöd finns det en stor skillnad mellan dem som kommer till magisterprogrammet som nya studenter och dem som fortsätter direkt till magisterstudierna från ett kandidatprogram. Inom handledningen ägnas därför särskild uppmärksamhet åt de studenter som kommer till magisterprogrammen som nya studenter. 

Ansvarsområden, arbetsfördelning och samarbete inom handledningen 

Ansvarsområden för utbildningsprogrammets ledningsgrupp

Ledaren för utbildningsprogrammet utser årligen lärartutorerna i samband med planeringen av undervisningsprogrammet. Lärartutorerna väljs alltid bland den ordinarie personalen och studenterna fördelas mellan dem i handledningsgrupper. Ledaren utser även avhandlingsseminariernas ledare i samband med planeringen av undervisningsprogrammet. Ledaren får information om studenternas studieframsteg av lärartutorerna och seminarieledarna och följer statistiken i Oodikone. Ledaren rapporterar om sina iakttagelser till ledningsgruppen och tillsammans fattar de beslut om eventuella åtgärder till exempel i fråga om studenter som riskerar att hamna efter i studierna eller hoppa av. Ledningsgruppen går igenom statistiken för kursrespons som lämnats in via Norppa, och studentföreningen KTTO genomför årligen en responsenkät bland studenterna vid utbildningsprogrammet. KTTO presenterar responsen för ledningsgruppen antingen på ett möte eller på öppna möten mellan föreningen och personalen. 

Den handledande lärarens ansvarsområden

Den handledande läraren är studentens primära stöd i frågor som gäller genomförandet av studieavsnitt, arbetet med ISP:n och kursval i samband med karriärplanering. Minimimålen och uppgifterna presenteras under punkten ”Praktiskt genomförande av ISP-handledningen”. 

Praktiskt genomförande av ISP-handledningen  

Handledning individuellt eller i grupp?

I de orienterande studierna ordnas det första studieårets gruppträff och studentens ISP ses över. Under det andra studieåret ordnas gruppträffen i samband med kursen Research in Economics, och i kursen ingår även teman som rör studenthandledningen. Studenterna påminns minst en gång under läsåret om att de har möjlighet att boka tid till ett individuellt möte. I början av magisterseminariet ordnas en obligatorisk träff med studiehandledning som tema. 

Vem tar kontakt?

Det är på lärartutorns ansvar att kontakta studenterna och påminna dem om att det går att boka tid till individuella möten när det behövs. Studenten kan när som helst be om en individuell träff med handledaren. 

Hjälpmedel i samband med handledningen 

I Sisu ser lärartutorerna sin egen handledningsgrupp och studenterna ser vem som är deras lärartutor. Sisu kan användas som verktyg i handledningen. Studenternas meddelanden och frågor tas i regel emot per e-post.

Hur utses de handledande lärarna?

Lärartutorerna utses i samband med undervisningsplaneringen. Utbildningsplaneraren delar in studenterna i grupper och anvisar grupperna lärartutorer. Den allmänna linjen och forskningslinjen har egna handledningsgrupper. 

Rekommendation om antalet handledda studenter per lärare 

 Programmet har två handledande lärare. 

Hur introduceras de handledande lärarna i sitt uppdrag? 

Ledaren för utbildningsprogrammet vägleder lärartutorerna vid behov. Ledaren ger nya lärartutorer anvisningar för handledningen. 

Hur inkluderas handledningen i lärarens arbetsplan? 

Uppdraget som handledande lärare motsvarar ett studiemoment. 

Rekommendation om antalet handledningstimmar per student/grupp 

Rekommendationerna baserar sig på antalet träffar och studenternas behov av handledning. 

De här instruktionerna finns bara på engelska. För mer information, byt sidans språk till engelska.

De här instruktionerna finns bara på finska. För mer information, byt sidans språk till finska.

Första studieåret 

Mål:  

• Introducera studenterna till utbildningsprogrammet och universitetsstudierna.  
• Studenterna gör en ISP, med vars hjälp varje student kommer in i studierna.  
• Under våren det första studieåret erbjuds handledning i synnerhet för precisering av studieinriktningen.  

Ansvar:   

• Programmet utser lärartutorer för de nya studenterna. Lärartutorn är handledande lärare för studenterna i hens egen tutorgrupp under hela det första året.  
• Studenttutorerna ansvarar för mycket av handledningen i praktiska frågor och de introducerar studenterna till studieplaneringen.  
• Kandidatprogrammet ansvarar för den handledning som gäller precisering av studieinriktningen.  
• Undervisnings- och forskningspersonalen ger undervisnings- och forskningsrelaterad handledning som kräver överväganden om studiernas och vetenskapsområdenas innehåll. 
• Undervisnings- och studentservicen erbjuder rådgivning i frågor som gäller examensstrukturer och utexaminering, och ansvarar inom sitt expertisområde för information, rådgivning och specialiserad handledning, t.ex. i fråga om studentutbyte, praktik och karriärvägledning samt för konsultering och handledning som tillhandahålls av studiepsykologerna. Studentservicen hjälper också studenterna med eventuella problem vid användningen av datasystemen (t.ex. Sisu). 
• Programmets ledningsgrupp följer aktivt studenternas studieframsteg med hjälp av olika informationskällor (Oodikone, HUL-enkäterna, lägesbild, studenterna själva). 

Den praktiska handledningen 

• Lärartutorn träffar de nya studenterna under introduktionsveckan och åtminstone en gång till på hösten, antingen i grupp eller individuellt. Ett par gånger under läsåret påminner lärartutorn tutorgruppen om att hen står till förfogande. 
• Lärartutorn ser till att varje student gör en ISP.    
• Utbildningsplaneraren skapar manuellt handledningsgrupper i Sisu på basis av tutorgrupperna.  
• I synnerhet i början av studierna medverkar studenttutorerna aktivt i handledningen.  
• I februari ordnar ledaren för programmet och utbildningsplaneraren ett informationsmöte om precisering av studieinriktningen. 
• Lärartutorn bestämmer i hög grad hur handledningen genomförs.   

Från och med andra studieåret 

Mål: 

• Studenterna introduceras till sin egen studieinriktning. 
• Studieframstegen följs och stöds.  

Ansvar: 

• Vetenskapsområdena ansvarar för introduktionen till området. 
• Vetenskapsområdena utser handledande lärare och varje student inom ett vetenskapsområde har en handledande lärare som stöder studentens framsteg i studierna.  
• Undervisnings- och forskningspersonalen ger undervisnings- och forskningsrelaterad handledning som kräver överväganden om studiernas och vetenskapsområdenas innehåll. 
• Undervisnings- och studentservicen erbjuder rådgivning i frågor som gäller examensstrukturer och utexaminering, och ansvarar inom sitt expertisområde för information, rådgivning och specialiserad handledning, t.ex. i fråga om studentutbyte, praktik och karriärvägledning samt för konsultering och handledning som tillhandahålls av studiepsykologerna. Studentservicen hjälper också studenterna med eventuella problem vid användningen av datasystemen (t.ex. Sisu).  
• Programmets ledningsgrupp följer aktivt studenternas studieframsteg med hjälp av olika informationskällor (Oodikone, HUL-enkäterna, lägesbild, studenterna själva).   

Den praktiska handledningen 

• I början av andra studieåret ordnar vetenskapsområdena ett evenemang där studenterna som antagits till studieinriktningen och vetenskapsområdets personal bekantar sig med varandra. 
• Utbildningsplaneraren skapar inriktningsspecifika handledningsgrupper i Sisu. Grupperna baserar sig på studierätter och de uppdateras automatiskt. 
  • Studenter vid studieinriktningen politik och organisationer 
  • Studenter vid studieinriktningen världspolitik 
  • Studenter vid studieinriktningen medier och kommunikation 
• För varje handledningsgrupp utses en grupp handledande lärare, som består av flera lärare vid studieinriktningen i fråga. Vetenskapsområdena bestäms av lärarna. Lärarna kommer överens om den inbördes arbetsfördelningen, det vill säga fördelar studenterna mellan lärarna.  
• De handledande lärarna informerar studentgrupperna om vem som har ansvaret för vilken grupp. 
• Lärarna håller kontakt med sin studentgrupp, ordnar gruppträffar och uppmuntrar studenterna att ta kontakt om det är något de funderar på.  

De studenter som inte har preciserat sin studieinriktning bildar en egen handledningsgrupp, och för den gruppen bestäms handledningen separat från fall till fall beroende på gruppens storlek.  

Handledning i samband med kandidatseminariet  

Mål:  

• Handledning och slutförande av kandidatavhandlingen 
• Handledning av studierna så att studenten avlägger kandidatexamen inom målsatt tid. 

Ansvar: 

• Ledaren för kandidatseminariet handleder kandidatavhandlingen. 
• Seminarieledaren handleder även allmän studieplanering vid behov. 
• Den handledande läraren står fortfarande till studenternas förfogande.  

Den praktiska handledningen 

• Ledaren för kandidatseminariet träffar varje deltagare individuellt åtminstone en gång under seminariet. Syftet med träffen är i första hand att handleda kandidatavhandlingen, men det är också bra att erbjuda allmän studiehandledning.  
• Den handledande läraren påminner studenterna per e-post om att handledning finns att få.  

Mål:

• Studenterna introduceras till sin egen studieinriktning.
• Studieframstegen följs och stöds.
• Studenterna gör en ISP, med vars hjälp varje student kommer in i magisterstudierna.

Ansvar:

• Vetenskapsområdena ansvarar för introduktionen till området.
• Vetenskapsområdena utser handledande lärare och varje ny student inom ett vetenskapsområde har en handledande lärare som stöder studentens framsteg i studierna.
• Undervisnings- och forskningspersonalen ger undervisnings- och forskningsrelaterad handledning som kräver överväganden om studiernas och vetenskapsområdenas innehåll.
• Undervisnings- och studentservicen erbjuder rådgivning i frågor som gäller examensstrukturer och utexaminering, och ansvarar inom sitt expertisområde för information, rådgivning och specialiserad handledning, t.ex. i fråga om studentutbyte, praktik och karriärvägledning samt för konsultering och handledning som tillhandahålls av studiepsykologerna. Studentservicen hjälper också studenterna med eventuella problem vid användningen av datasystemen (t.ex. Sisu).
• Programmets ledningsgrupp följer aktivt studenternas studieframsteg med hjälp av olika informationskällor (Oodikone, HUL-enkäterna, lägesbild, studenterna själva).

Den praktiska handledningen:

1. Nya studenter: De som antagits i årets gemensamma ansökan och de som utexaminerats från ett annat program än kandidatprogrammet i politik, medier och kommunikation och för vilka magisterprogrammet är en option.

• I början av läsåret ordnas ett evenemang där magisterprogrammets vetenskapsområden och studiernas struktur presenteras för studieinriktningens nya studenter.
• Utbildningsplaneraren skapar inriktningsspecifika handledningsgrupper i Sisu. Grupperna baserar sig på studierätter och de uppdateras automatiskt.
  • Studenter vid studieinriktningen politik och organisationer
  • Studenter vid studieinriktningen världspolitik
  • Studenter vid studieinriktningen medier och kommunikation
• För varje handledningsgrupp utses en handledande lärare. Vetenskapsområdena bestämmer lärarna.
• De handledande lärarna informerar studentgrupperna om vem som har handledningsansvaret.
• Läraren går tillsammans med studenterna igenom studieplanerna (ISP) och diskuterar planernas genomförbarhet.
• Lärarna håller kontakt med sin studentgrupp, ordnar gruppträffar och uppmuntrar eleverna att inte vara blyga att ta kontakt.

2. Andra än nya studenter; inkl. studenter med examen från kandidatprogrammet i politik, medier och kommunikation

• I början av terminen ordnas ett evenemang där de som övergått till studieinriktningen/magisterprogrammet under föregående termin informeras om studiernas struktur. I höstterminens evenemang deltar också de nya studenter som antagits i den gemensamma ansökan.
• Utbildningsplaneraren skapar inriktningsspecifika handledningsgrupper i Sisu. Grupperna baserar sig på studierätter och de uppdateras varje termin.
  • Studenter vid studieinriktningen politik och organisationer
  • Studenter vid studieinriktningen världspolitik
  • Studenter vid studieinriktningen medier och kommunikation
• För varje handledningsgrupp utses en grupp handledande lärare, som består av flera lärare vid studieinriktningen i fråga. Vetenskapsområdena bestäms av lärarna. Lärarna kommer överens om den inbördes arbetsfördelningen, det vill säga fördelar studenterna mellan lärarna.
• De handledande lärarna informerar studentgrupperna om vem som har handledningsansvaret för vilken grupp.
• Läraren går tillsammans med studenterna igenom studieplanerna (ISP) och diskuterar planernas genomförbarhet.
• Lärarna håller kontakt med sin studentgrupp, ordnar gruppträffar och uppmuntrar studenterna att ta kontakt om det är något de funderar på.

Handledning i samband med magisteravhandlingsseminariet

Mål:

• Handledning och slutförande av magisteravhandlingen
• Handledning av studierna så att studenten avlägger magisterexamen inom målsatt tid.

Ansvar:

• Ledaren för avhandlingsseminariet handleder magisteravhandlingen (om inte annat avtalas med studenten och seminarieledaren).
• Seminarieledaren handleder även allmän studieplanering vid behov.
• Den handledande läraren står fortfarande till studenternas förfogande.

Den praktiska handledningen:

• Ledaren för magisterseminariet träffar varje deltagare under seminariet, antingen på gruppträffarna eller individuellt. Syftet med träffen är i första hand att handleda magisteravhandlingen, men det är också bra att erbjuda allmän studiehandledning.
• Den handledande läraren påminner studenterna per e-post om att handledning finns att få.

Ledningsgruppen för magisterprogrammet i samhällsvetenskaper utser årligen handledande lärare för varje inriktning

Inskolningen av handledande lärare sker på fakultetsnivå

Den handledande läraren träffar studenterna i grupp per studieinriktning under orienteringsveckan.

Under läsåret ordnas grupphandledningstillfällen t.ex via Zoom

Studenthandledning i utbildningsprogrammet i medicin har beskrivits i handledningmodell, som finns i sin helhet i Flamma på sidan Handledning och uppföljning av studierna. 

Handledning under studierna

I diagrammet för handledningsmodellen (bild 1) visas läkarstudentens väg från studiestart till examen. På tidslinjen, som bildas av studieåren, samlas vändpunkter och kontrollpunkter i studierna, samt olika handledningshändelser och strukturer.

Lääketieteen koulutusohjelman ohjausmalli_RU_06_2024.jpg

Bild 1. Handledningmodell i utbildningsprogrammet i medicin som tidslinje. 

I utbildningsprogrammet i medicin är handledningen bunden till undervisningsplan och studieavsnitten. Syftet är att stärka yrkesmässighet, yrkesmässiga värderingar, samt färdigheter och kunskaper i enlighet med de riksomfattande kunskapsmålen under hela studietiden. 

Den lärarledda handledningen i olika lärmiljöer stärker studentens förmåga att arbeta i en yrkesmässig arbetsmiljö, samt att samverka och utveckla sitt arbete enligt yrkesmässiga värderingar. 

Särskilt PRO-studieavsnitten, i vilka även mentorverksamheten ingår, stöder studentens utveckling till läkare och utvecklingen av studentens yrkesidentitet. 

Studierna i utbildningsprogrammet i medicin är kursbaserade och består av årskursvisa helheter. Kriterierna för att gå vidare från ett läsår till nästa fastställs i utbildningsprogrammets undervisningsplan. Studenten framskrider i sina studier i den ordning som anges i undervisningsplanen. Efter att ha avslutat M1 och M2 studierna kan studenten ansöka att sammanställning av studiehelhet medicine kandidat. De genomförda studierna granskas när studenten övergår till det kliniska skedet. Studenten kan inte gå vidare till det kliniska skedet om kriterierna inte uppfylls. 

Straffregisterutdraget granskas på hösten under studieår M3 i samband med introduktionskursen i klinisk medicin. Om studenten inte lämnar in straffregisterutdraget avbryts studierna från och med höstterminen under studieår 4, tills studenten har lämnat in straffregisterutdraget. Om straffregisterutdraget innehåller anteckningar, bör studenten med hänvisning till SORA-författningarna begära att utdraget granskas av en jurist vid universitetets studieförvaltning. 

Studierna granskas därefter efter M4 och M5, när studenten ansöker om tillfällig yrkesrättighet. Även om yrkesrättigheten inte krävs för examen, ansöker nästan alla studenter om en sådan från Valvira. Ett beviljande av rättighet kräver separat bestyrkande i studentdatasystemet av att studierna i M1–M4 och M1–M5 genomförts vid universitetet och fungerar därmed också som ett sätt för att följa upp studierna. 

Om studierna inte framskridit så som beskrivits ovan, erbjuds studenten tid för en handledningsträff med en expert inom studieförvaltningen. Studenten kan också boka tid själv, i alla ärenden som gäller studierna. 

Undervisningen genomförs ofta för små grupper i utbildningsprogrammet i medicin. Studenterna erbjuds handledande respons både på individ- och gruppnivå i samband med undervisningen. Lärarna uppmuntras att ge svarsrespons på studenternas respons. 

Utbildningsprogrammets ledare ordnar grupphandledning i samarbete med studieförvaltningen genom att träffa studenter på olika årskurser varje termin. Utöver det ordnar man diskussionsmöten och möten om aktualiteter för olika aktörer i utbildningsprogrammet. 

Handledningsverksamheten stöds genom omfattande skriftliga anvisningar, kommunikation och informationsmöten. 

Undervisnings- och studentservice som stöd för handledning 

I utbildningsprogrammet i medicin genomförs ISP-handledningen i samarbete mellan undervisningspersonalen och studieförvaltningen. Ansvarsområdena för studentrådgivningens lokala team, den gemensamma studentservicen och specialhandledarna, dvs. studiepsykologerna, studiehandledarna och karriärvägledarna, beskrivs i Tjänster för studenthandledning och rådgivning (länk till Flamma). 

Studentservicen hjälper till med frågor som rör examensstruktur, studie motsvarigheter och genomförandet av studierna. Du kan få allmän studierådgivning exempelvis om anmälning till läsåret, studierättigheter och studietid. Studentservicen vägleder dig också exempelvis när det gäller erkännande av tidigare kompetens/studierna samt frågor om utexaminering. Öppettider, kontaktinformation samt en länk för tidsbokning hittar du på Studentrådgivningens instruktionssida. 

Studieplan

Medicin studerande måste göra studieplan i studieförvaltningssystemet SISU.

Du kan anmäla dig till kurser, göra ansökningar och utexamineras endast via den primära studieplanen. Uppdatera planens avsnitt allteftersom du fortskrider i dina studier.

Praktisk vägledning för medicinska utbildningsprogrammets Sisu-struktur finns sammanställd i Instuktioner för studerande.

Studietakt

Den rekommenderade studietakten är 60 sp/läsår, 30 sp/termin.

Omfattning av studier

Målet är att inte överskrida minimiutbildningens omfattning på 360 sp. I enlighet med riktlinjer som gäller examina och studier får omfattning av examen (360) överskridas med 10% som mest.

Tillgodoräknande av studier och kompetens

Du kan ansöka om att få tidigare avlagda studier och annan kompetens godkända för din examen enligt anvisningar om tillgodoräknande av studier och kompetens.

De här instruktionerna finns bara på finska. För mer information, byt sidans språk till finska.

Handledningmodell för examensstruktur i två steg inom medicin uppdateras läsåret 2025-2026. Studenthandledning baseras i modell för utbildningsprogrammet i medicin, som finns i sin helhet i Flamma på sidan Handledning och uppföljning av studierna. 

Undervisnings- och studentservice som stöd för handledning 

I utbildningsprogrammet i medicin genomförs ISP-handledningen i samarbete mellan undervisningspersonalen och studieförvaltningen. Ansvarsområdena för studentrådgivningens lokala team, den gemensamma studentservicen och specialhandledarna, dvs. studiepsykologerna, studiehandledarna och karriärvägledarna, beskrivs i Tjänster för studenthandledning och rådgivning (länk till Flamma). 

Studentservicen hjälper till med frågor som rör examensstruktur, studie motsvarigheter och genomförandet av studierna. Du kan få allmän studierådgivning exempelvis om anmälning till läsåret, studierättigheter och studietid. Studentservicen vägleder dig också exempelvis när det gäller erkännande av tidigare kompetens/studierna samt frågor om utexaminering. Öppettider, kontaktinformation samt en länk för tidsbokning hittar du på Studentrådgivningens instruktionssida. 

Studieplan

Medicin studerande måste göra studieplan i studieförvaltningssystemet SISU.

Du kan anmäla dig till kurser, göra ansökningar och utexamineras endast via den primära studieplanen. Uppdatera planens avsnitt allteftersom du fortskrider i dina studier.

Praktisk vägledning för medicinska utbildningsprogrammets Sisu-struktur finns sammanställd i Instuktioner för studerande.

Studietakt

Den rekommenderade studietakten är 60 sp/läsår, enligt curriculum.

Omfattning av studier

Målet är att inte överskrida minimiutbildningens omfattning på 180 sp. I enlighet med riktlinjer som gäller examina och studier får omfattning av examen (180) överskridas med 10% som mest.

Tillgodoräknande av studier och kompetens

Du kan ansöka om att få tidigare avlagda studier och annan kompetens godkända för din examen enligt anvisningar om tillgodoräknande av studier och kompetens.