Målet är att erbjuda verktyg som utgår från en dialog mellan teori och praktik.
För lärare och handledare:
-
Konkreta verktyg för att stödja arbetet (undervisning, utarbetandet av individuella studieplaner, portfoliearbete osv.)
-
Att se utvecklingen av karriärfärdigheter som en mångsidig process som fortsätter under hela studievägen.
-
Att konkretisera på vilket sätt och varför stöd för karriärplaneringen och att växa in i rollen som expert framför allt handlar om att stödja studievälbefinnande och studiemotivation.
För studenter:
Att öka förståelsen för vad karriärplaneringen handlar om genom de uppgifter och diskussioner som du integrerar i undervisningen och handledningen och att tillhandahålla verktyg för att utveckla studenternas karriärfärdigheter.
Stöd för studiemotivation och studievälbefinnande
Det är viktigt att märka att när det gäller stödet för karriärplaneringen och expertisutvecklingen är det fråga om att stödja studiemotivation och studievälbefinnande. Elina Marttinen (2017) konstaterar i sin doktorsavhandling att dagens unga vuxna är mer vilsna än någonsin med sin identitet och hon betonar vikten av konkreta mål för framtiden och karriären när det gäller att bygga upp en egen (expert)identitet.
Med andra ord handlar karriärplaneringen om en holistisk orientering mot framtiden och att arbeta med ens egen identitet, och dess viktigaste element är agens och betydelsefullhet. Tristram Hooley (2017) definierar karriären som en väg som fortsätter genom hela livet och som omfattar lärandet och arbetet.
Därför har karriärplaneringen börjat redan före studierna och den fortsätter också därefter. Således innebär kursändringar i livet alltid karriärplanering eller orientering mot framtiden – oavsett om det är strategiskt eller slumpmässigt.
Det är därför viktigt att studenten uppfattar hur studierna är kopplade till hens egen karriärplanering och vilken relevans och potential hens egen expertis har med tanke på karriären och andra livsområden. Detta kräver dock aktiv bearbetning, och det sker inte av sig själv.
Expertis som kapital
Materialbankens teoretiska referensram är Michael Tomlinsons (2017) modell där expertis ses som olika slags kapital. Enligt modellen kan sysselsättnings- och karriärfärdigheter delas in i fem olika typer av kapital, och genom att förkovra dem bildas en grund för studietidens expertidentitet, karriärplanering och övergång till arbetslivet. Kapital utökas inte bara genom studier utan också genom andra erfarenheter, och de omfattar mänskliga, sociala, kulturella, psykologiska och identitetsrelaterade färdigheter.
Av dessa färdigheter är det mänskliga kapitalet mest kopplat till lärande och kunskap, medan det sociala och det kulturella kapitalet är kopplade till verksamhetsmiljöer. Det psykologiska och det identitetsrelaterade kapitalet står däremot närmast själva individen.
Kapitalmodellen gör det lättare att se karriärplaneringen och expertisutvecklingen som en process som pågår under hela studievägen. Problemet med enskilda interventioner, till exempel separata arbetslivskurser, är att det är fel tidpunkt för en del studenter att fundera på dessa frågor. Dessutom är det sannolikt att de centrala frågorna och kapitalbehoven som gäller karriärplaneringen skiljer sig åt mellan deltagarna i en introduktionskurs på kandidatnivå och i ett pro gradu-seminarium. Materialbanken ger verktyg för att koppla samman teman med undervisningen på ett ändamålsenligt sätt och genom att länka dem till den övriga substansen i olika skeden av studierna.
Studenternas erfarenheter som lärarens verktyg
Följande graf visar hur studentens framtidsfunderingar och expertidentitet utvecklas genom de erfarenheter som samlats under studierna (och inom andra livsområden). Det handlar om en kontinuerlig och hermeneutisk process: nya erfarenheter påverkar tänkandet och erfarenheten av sig själv, vilket för sin del påverkar hurdana nya erfarenheter studenten söker sig till och så vidare.
Läraren kan inte alltid se studenternas framtidsfrågor tydligt, men det är viktigt att ta i beaktande att läraren, handledaren och utbildningsprogrammet erbjuder studenten precis de verktyg som hen använder när hen söker svar på sina frågor om framtiden. Dessa avbildas med blågröna cirklar. De bygger på studiernas innehåll, studievanor, erfarenheter och interaktion och de är aktuella under hela studievägen. En del av dem ligger djupt i studiernas kärna, en del är kunskaper som visats på annat sätt och som anknyter till arbetslivet, branschen och nätverksbildning.
När det gäller karriärplanering och expertisutveckling är det fråga om att stödja studentens processer. Det centrala i stödet är att hitta och fundera på länkningar mellan studentens egna studier, andras erfarenheter och framtidsfunderingar. Materialbankens uppgifter är utformade för att hjälpa dig med just detta: de utnyttjar studentens egna erfarenheter som stimulering och material för framtidsfunderingar, och de ger utrymme för att alla kan närma sig uppgifterna utifrån sin egen process.
Processerna kring orientering mot framtiden och expertisutveckling är individuella och var och en framskrider i sin egen takt. Studievägens fas påverkar ändå vilken typ av stöd som behövs i olika skeden: på magisterstadiet är den egna expertidentiteten i genomsnitt åtminstone på något sätt identifierbar, medan ordet kan låta mycket avlägset under det första året på kandidatnivå. Doktoranders kapital och framtidsfunderingar påverkas till exempel av om de tänker inrikta sig på en karriär inom eller utanför universitetet.
