Planering av konstruktivt samordnad undervisning – tio steg

Utgångspunkten för planeringen av undervisningen är konstruktiv länkning. Det är det som avses också med begreppet konstruktivt samordnad undervisning. Undervisningens mål, genomförandet av undervisningen – innehåll, material och undervisningsmetoder samt bedömning – är i linje med varandra och stöder tillsammans högklassigt, djuporienterat lärande. Det centrala är att undervisnings- och bedömningsmetoderna tillsammans stöder uppnåendet av kunskapsmålen.

Undervisningsmetoderna ska styra studenten till att bearbeta, processera, analysera och bygga upp kunskap istället för att upprepa den och möjliggöra interaktion mellan studenterna. Studenten lär sig endast då hen arbetar aktivt, till exempel genom att göra uppgifter, läsa litteratur, delta aktivt i en föreläsning eller tentera.
 

Använd lärmiljöer och arbetsformer i undervisningen på ett sådant sätt att kunskapsmålen uppfylls. En kurs kan bestå av både när- och distansundervisning. Det mest centrala är att tänka efter vilken arbetsform som lämpar sig bäst för respektive studieavsnitt, en inlärningsuppgift eller inlärningsdel och som stöder uppnåendet av kunskapsmålen. I undervisningen används digitala och icke-digitala miljöer så att de överlappar varandra. Det är därför vi talar om varierat lärande (eng. blended learning, mer information på finska). För varierat lärande används också termen flerformsundervisning. Du hittar information om definitionen av undervisningssätt som kontakt-, distans-, flerdoms- och nätundervisning på sidan Prestationssätt.

Lär dig mera om konstruktivt samordnad undervisning i dina universitetspedagogiska studier, se Utbildning och att skaffa behörighet.

Läs mer om konstruktivt samordnad undervisning:

• Lindblom-Ylänne, S., Lindfors, B., Londen, M., Löfström, E., Mickwitz, Å. & Nevgi, A. (red.), 2009. Handbok i universitetspedagogik
• Enhancing teaching through constructive alignment, John Biggs, Department of Educational Psychology, Measurement, and Educational Technology, University of Sydney, NSW 2006, Australia (pdf, på engelska)

Checklista för att planera undervisningen.

1. Sätt dig in i kursens undervisningsplan och undervisningsprogram samt i hur kursen genomförts tidigare.
2. Kontrollera vilka uppgifter som publicerats för studenterna på kurssidan, komplettera och skapa Moodle-område vid behov.
3. Klargör för dig själv de kunskapsmål som studenterna ska uppnå på kursen.
4. Välj och skapa vid behov innehåll och material som stöder uppnåendet av kunskapsmålen.
5. Planera inlärningsuppgifterna så att de stöder uppnåendet av kunskapsmålen.
6. Tydliggör kursens struktur och schemalägg kursen inklusive uppgifterna.
7. Planera hur du kommer att vara närvarande medan kursen pågår.
8. Planera hur du samlar in kursrespons av studenterna.
9. Kontrollräkna att kursens arbetsmängd dimensionerats rätt.
10. Kontrollera att kursen planerats så att undervisningen är konstruktivt samordnad och stöder djuporienterat lärande.

Lägg märke till att planeringen inte alltid framskrider i den här ordningen utan de olika faserna som ingår i den överlappar ofta varandra.

1. Sätt dig in i kursens undervisningsplan och undervisningsprogram samt i hur kursen genomförts tidigare

Gör i början av planeringen en översikt över hela kursen i dess olika faser ända fram till bedömningslösningarna.

I undervisningeplanen anges bland annat kursens  kunskapsmål, om kursen är obligatorisk, omfattning, prestationssätt, litteratur, tidigare kunskaper, bedömningsmetoder och bedömningsskala. Följ i din undervisning det som definierats i undervisningsplanen och i det årliga undervisningsprogrammet. Kontrollera dessa uppgifter samt kursens tidpunkt och var kursen hålls på kurssidan. Du hittar sidan för din kurs på sidan Lärare på Flamma (kräver inloggning). 

Sätt dig in i eventuell kursrespons från tidigare kurser samt i tidigare lärares erfarenheter och utnyttja dessa i din planering. Ta vid behov kontakt med kursens tidigare lärare. 

Ta också del av utbildningsprogrammets andra studieavsnitt, särskilt i dem som studenterna vanligtvis genomför före och efter den kurs som du undervisar. Se undervisningsplanerna:

• kandidat- ja magisterprogrammen se Undervisningsplan och motsvarigheter för studier (Instruktioner för studerande)
• doktorandprogrammen, se Doktorsexamens omfattning och uppbyggnad (Instruktioner för studerande)

Läs mer:

• Kurssidor – instruktioner
• Respons från studenter vid universitetet

2. Kontrollera vilka uppgifter som publicerats för studenterna på kurssidan, komplettera och skapa Moodle-område vid behov

Uppgifterna från undervisningsplanen och undervisningsprogrammen med schema importeras automatiskt till kurssidan från studieförvaltningssystemet Sisu. Komplettera kurssidan med uppgifter som studenten behöver för att bestämma sig för om hen vill delta i kursen eller inte. 

På kurssidan kan du skapa ett område på den digitala lärplattformen Moodle där du konkret kan börja bygga upp kursens digitala lärmiljö. Om studenterna inte ska lämna in inlärningsuppgifter och om kursen inte innehåller interaktion på nätet är det möjligt att du inte behöver Moodle utan klarar dig med kurssidan. Det lönar sig att dela ut kursens uppgifter och anvisningar till studenterna på kursens Moodle-område eftersom du då hittar kursens uppgifter med bedömning, meddelanden, anvisningar och så vidare på samma ställe. Det är också lättare för studenten när allt är samlat på ett ställe.

När du undervisar vid Öppna universitetet, kom överens om frågor som gäller Moodle och kurssidan med Öppna universitetets studierådgivning

Du hittar din kurssida på Flammas sida Lärare (kräver inloggning).

Läs mer:

• Kurssidor– instruktioner
• Nätstudiemiljön Moodle

3. Klargör för dig själv de kunskapsmål som studenterna ska uppnå på kursen

Klargör vid behov de kunskapsmål som definierats i undervisningsplanen: vilka är de mest centrala kunskaperna och färdigheterna som studenterna ska behärska efter kursen och som de behöver för att komma vidare i sina studier. 

4. Välj och skapa vid behov innehåll och material som stöder uppnåendet av kunskapsmålen

Ta del av studieavsnittets litteratur och material som angetts i undervisningsplanen. Observera också behov gällande val av material för specificerade målgrupper som definierats i undervisningsplanen och eventuellt preciserats i undervisningsprogrammet. Försäkra dig om att studenten har tillgång till innehåll och material på webben eller på biblioteket genom att söka bland annat i Helkas samlingar.  Var i god tid i kontakt med biblioteket om de litteraturanskaffningar som eventuellt ska göras, se  Stöd för undervisningen Anskaffning av kursmaterial (Helsingfors universitets bibliotek, på finska).

Du kan utnyttja CC-licenserade studiematerial som andra producerat i din undervisning. Du hittar dem till exempel i Helsingfors universitets öppna publiceringsarkiv Helda eller i nationella Biblioteket för öppna lärarresurser AOE. Mer information: Öppet lärande (Helsingfors universitets bibliotek).

Sök vid behov tilläggsmaterial eller producera det själv, bland annat (webb)föreläsningar och undervisningsvideor. Beakta upphovsrätten och tillgängligheten.

Om kursen omfattar (webb)föreläsningar, gör upp en preliminär plan för dem och planera deras ordningsföljd. Ta vara på möjligheterna för interaktion i kontaktundervisningen. Du kan också använda nätkommunikationssystemet Zoom i kontaktundervisningen för att göra kursen mer flexibel.

När du planerar ett enskilt tillfälle av kontaktundervisning, lägg upp den så att du varvar föreläsning med aktivering av studenterna – det kan bli svårt för studenterna att koncentrera sig på undervisningen redan efter omkring 20 minuter.

Om föreläsningen inte är interaktiv kan undervisningen göras mer flexibel till exempel genom att spela in föreläsningen och låta studenterna se inspelningen före kontaktundervisningen. Det här är ett så kallat omvänt klassrum (eng. flipped classroom) Läs mer i Lärarens Zoom-guide (på finska): Omvänd distansundervisning.

5. Planera inlärningsuppgifterna så att de stöder uppnåendet av kunskapsmålen

Genom uppgifter som bedöms kan studenten visa om hen uppnått kunskapsmålen. Läraren ska kunna bedöma studentens prestation genom uppgifterna. Det ska vara tydligt för studenten vad som bedöms och hur helhetsvitsordet formas.

Förhandsuppgifterna inför kontaktundervisningen introducerar studenterna i ämnet. Under kontaktundervisningen kan läraren och studenterna koncentrera sig på interaktion och diskussion och dryfta svårare frågor tillsammans. Uppgiften kan till exempel vara att läsa en artikel, se en video, göra ett test eller dryfta frågor om temat (s.k. omvänt klassrum).

Planera in små uppgifter i början av kursen. Med hjälp av dem frammanar du studenternas tidigare erfarenheter, observationer och uppfattningar om temat. På så sätt får både läraren och studenterna veta utgångsnivån och kan orientera sig i ämnet. Uppgifterna hjälper samtidigt studenterna lära känna varandra. Ge studenterna tid till att lära känna varandra eftersom det skapar grunden för lyckad interaktion och en bra atmosfär under kursen. I början av kursen lönar det sig att planera in små diskussionsuppgifter med låg tröskel där studenterna ännu inte behöver känna innehåll och således inte vara nervösa för om de kan eller inte. Öka interaktionen stegvis medan kursen framskrider. 

Deluppgifterna kan stödja slutuppgiften eller sluttentamen. Det är inte nödvändigt för läraren att bedöma alla uppgifter utan de styr studenternas inlärning.

Uppgifter kan göras i samband med kontaktundervisning antingen på webbföreläsningar eller i klassrummet. Studenterna kan också göra dem på egen tid enligt tilldelat schema.

Uppgifterna kan vara individuella arbeten eller grupparbeten. När du ger studenterna till uppgift att göra grupparbeten, försäkra dig om att det finns motiveringar för dem i kursens kunskapsmål. Dela in studenterna i grupper – låt inte studenterna själva göra det.

Utnyttja digitala verktyg när du gör uppgifterna. Med hjälp av omröstningar eller enkäter kan ni samtidigt öva anonym interaktion i kontaktundervisningen. Tankar från hela gruppen, olika smågrupper och studenter som deltar i diskussionen från olika ställen kan samlas ihop till exempel på Moodles diskussionsforum eller anonymt på en digital ”whiteboard” i Zoom, Flinga eller Presemo. Slutuppgiften kan till exempel vara en hemtentamen på Moodle. Läs mer: Hurdan är en bra uppgift i samband med nätdiskussion? (Lärarens Moodle-guide, på finska)

Beakta att det eventuellt finns behov för individuella arrangemang.

Exempel på inlärningsuppgifter:

• en inlärningsdagbok som grundar sig till exempel på föreläsningarna, det material som studerats och diskussionerna i smågrupper
  • en inlärningsrapport (sammanfattning av det viktigaste i inlärningsdagboken)
  • en muntlig presentation ensam eller i grupp. Det här kan också vara en video (Moodle kan ladda upp filer som är under 50 MB). Under två minuters video- eller ljudinspelningar kan göras i Moodle. För längre presentationer används till exempel med PowerPoint eller Zoom. Därefter laddas videon upp i UniTube eller i till exempel YouTube eller OneDrive och länken delas på Moodle/på kurssidan.
• bloggar
• en materialbaserad uppgift som ska utföras individuellt eller i grupp
• en slutessä, rapport eller ett annat skriftligt arbete
• kurs- eller räkneuppgift
• demonstrationer
• pedagogiska spel
• tentamen i klassrummet, Examinarium eller hemtentamen/materialtentamen på distans i Moodle
  • En muntlig tentamen kan genomföras i klass eller på distans i Zoom.
• kamratbedömning av/respons på en uppgift som en annan student gjort och som grundar sig på bedömningsgrunder som läraren gett eller självvärdering av en uppgift.
• Instruera studenterna i hur de kan ge konstruktiv respons.
• Om uppgiften genomförs i Moodle kan du utnyttja funktionerna Forum eller Workshop.

Läs mer:

• Bedömning av lärande och kunskap
• Guide för främjande av samhörighet i högskolor (på finska) (pdf), bland annat praktiska tips för dem som undervisar, s. 42–48

6. Tydliggör kursens struktur och schemalägg kursen inklusive uppgifterna 

Planera hur din undervisning alternerar med studenternas eget arbete under kursen. 

Bedöm och besluta om vilken del av kursen som det är ändamålsenligt att genomföra som närundervisning och vilken del som distansundervisning och när det är på sin plats med en webbuppgift. Ta i beaktande vad som beslutats om genomförandet i undervisningsplanen och undervisningsprogrammet. 

Försäkra dig om att kursförloppet är tydligt så att studenterna vet hur kursen framskrider och hur den bedöms. Publicera schemat för de obligatoriska uppgifterna på kurssidan så att de studenter som anmäler sig kan reservera tillräckligt med tid i sin kalender för dem. 

Om studenterna ska lämna in uppgifter eller om det finns behov av interaktion mellan kontaktundervisningstillfällena, bygg då upp ett tydligt  Moodle-område för kursen.

7. Planera din närvaro medan kursen pågår

Informera studenterna om de tider då du är anträffbar, till exempel i samband med föreläsningarna, din mottagningstid och/eller när du läser diskussionsforum på Moodle eller svarar på meddelanden.  När du lägger till tiderna på rollsidan Lärare på Flamma så syns de på Flamma i din personprofil. Se närmare i Lägg till mottagnings- och telefontider (på finska) i Sisällöntuottajan opas (handboken för innehållsproducenter, kräver inloggning)

Försäkra dig om att det är lätt för studenterna att fråga om det är något  som är oklart. Du kan till exempel utnyttja digitala kommunikationskanaler, såsom diskussionsforumet på Moodle, för frågor och diskussion mellan studenterna.

8. Planera hur du samlar in kursrespons av studenterna

Följ med hur studenterna upplever din kurs under kursens gång. Om det finns ett Moodle-område på kursen kan du utnyttja verktyget Aktivera uppföljning av prestationerna. Du kan samla in kursrespons också under kursen, inte enbart i slutet av den. På så sätt kan du vid behov gå djupare in på frågor som är svåra för studenterna redan under kursen. 

Du kan be om anonym respons redan under kursen genom digitala verktyg såsom Presemo, Flinga och Moodles aktivitet Enkät, e-blankett eller genom omröstning i Zoom.  Du kan föra responssamtal också ansikte mot ansikte, i chatten eller genom gruppdiskussioner. Se Andra verktyg för undervisningen.

Respons samlas in från alla kurser genom kursresponssystemet Norppa. Responsblanketten kan öppnas för studenterna från och med en vecka innan kursen slutar, men läraren kan ändra datumet för när blanketten öppnas och stängs. På Norppa finns gemensamma frågor på universitetsnivå, men du kan också tillägga egna frågor i blanketten. Se Anvisning för läraren om kursresponssystemet Norppa (på finska).

Utnyttja respons som samlats in när du planerar din nästa kurs och när undervisningsplanen för nästa period skrivs.

Läs mer:

• Insamling och behandling av feedback
• Respons från studenter vid universitetet

9. Räkna att kursens arbetsmängd dimensionerats rätt

Uppskatta kursens arbetsmängd från studentens perspektiv, se Dimensionering av studerandes arbetsmängd och studiepoäng.

Försäkra dig också om att kursens arbetsmängd motsvarar din arbetsplan. Du kan till exempel konkretisera arbetsmängden genom att räkna ut hur många sidor text som kräver bedömning som du kommer att läsa under kursen (till exempel antalet studenter x antalet essäer x sidantalet per essä).

10. Kontrollera att du planerat kursen så att undervisningen är konstruktivt samordnad och stöder djuporienterat lärande. 

Kontrollera att undervisningens mål, genomförandet av undervisningen (innehåll, material, sättet att genomföra undervisningen och undervisningsmetoder) samt bedömningen av lärandet är i linje med varandra. Genomförandet av undervisningen – innehåll, material, förverkligande och undervisningsmetoder samt bedömningen av lärandet – ska stödja uppnåendet av kursen mål.
 

Ibland finns det behov av att genomföra en kurs i sin helhet som distansundervisning eller nätkurs. Det kan också vara ett alternativt prestationssätt vid sidan av närundervisningen. Fördelen med distansundervisning är att det går att undervisa och studera var som helst där det finns en fungerande nätförbindelse och en dator. 

De olika faserna som ingår i planeringen är samma för en nätkurs som för övrig undervisning. Planeringen börjar från kunskapsmålen: kursens innehåll, uppgifterna och bedömningen ska ge studenterna stöd i att uppnå målen. I denna anvisning lyfter vi fram några särdrag i nätundervisningen som det lönar sig att beakta vid planering av nätundervisning vid sidan av de tio faser som redan tagits upp.

Satsa på planeringsskedet

På nätkurser behövs lärarens arbetsinsats mer i planeringsskedet jämfört med närundervisningen. En nätkurs som planerats väl är ofta mer än till hälften genomförd. En nätkurs som planerats väl, som har bra anvisningar och som är tydlig framskrider som bäst av sig själv när kursen är igång. Som värst frågar studenterna efter tilläggsanvisningar och lärarens e-post översvämmas av meddelanden. Även de tekniska inställningarna kan vara fel. Reservera därför mer tid för planeringen och det tekniska genomförandet jämfört med närundervisningen.

En nätkurs som planerats och genomförts väl är lätt att kopiera när det genomförs på nytt. Å andra sidan kan kursen utvecklas vidare efter att den genomförts för första gången utifrån responsen och lärarens erfarenheter.

Om du vet redan i planeringsskedet att kursen kommer att genomföras flera gånger lönar det sig att fästa uppmärksamhet vid att till exempel videorna är av bra kvalitet och vid tillgängligheten. Läs mer om tillgänglighet i undervisningen

Kontrollera belastningen för dig själv och för studenten

En lärare som undervisar sin första nätkurs planerar lätt undervisningen så att den kräver mer arbete av studenten jämfört med en motsvarande närundervisningskurs. Utnyttja därför studiepoängsräknaren och kontrollera att kursen inte är för belastande för studenterna.

Beräkna din egen arbetsmängd konkret. Om det till exempel finns många små uppgifter på en kurs som läraren granskar kan arbetsmängden lätt bli större än planerat. Det lönar sig att använda sig av automatisk respons på nätkurser och särskilt på mooc-kurser. Reservera tillräckligt med tid för att göra de automatiska uppgifterna och responserna när du skapar uppgifter för nätstudiemiljön.

Interaktionen på nätkurser

Interaktionen på nätkurser är annorlunda jämfört med närundervisningen. Interaktionen äger ofta rum till exempel genom att skriva på ett digitalt diskussionsforum. Det är också möjligt att skapa ljud- och videofiler på Moodle. En del upplever det som mer personligt och inspirerande än text.

Interaktion syftar inte enbart på interaktionen mellan läraren och studenten. Det kan också handla om interaktion mellan studenterna (till exempel grupparbeten och diskussionsuppgifter) eller studenten och materialet (till exempel läromedel och uppgifter med automatisk respons).

Interaktion ansikte mot ansikte är viktigt för nya studenter för att integreras i universitetsgemenskapen. För dem är närundervisningen ofta en bättre lösning. Å andra sidan kan interaktion ansikte mot ansikte genomföras också i videokommunikationstjänsten Zoom.

Lärarens närvaro på nätkurser 

Lärarens närvaro på nätkurser kan komma till uttryck bland annat på följande sätt:

• som bild och presentation i profilen i den digitala inlärningsmiljön.
• som meddelanden, bland annat som välkomstmeddelande (det kan också vara ett videomeddelande) och som uppmuntrande och handledande meddelanden
• som respons såsom individuell eller gemensam respons/grupprespons till exempel på tentamen och essäer samt i samband med nätföreläsningar.
• på nätföreläsningar, som kan vara inspelningar eller hållas i realtid. De kan också vara både och – läraren kan spela in föreläsningarna för de studenter som inte kan vara närvarande eller som vill repetera föreläsningarnas innehåll.

Under en nätkurs behöver du inte vara tillgänglig hela tiden. Informera studenterna om när du följer med diskussioner på nätkursen, ger respons och bedömer uppgifter. Vid behov kan du också tidsinställa meddelanden på det digitala diskussionsforumet.

Du kan också hålla mottagning på nätet eller vara anträffbar till exempel per telefon eller i Zoom under meddelade tider (du kan länka till dina mottagningstider på Flamma). Märk ändå att det här minskar på den tidsmässiga flexibiliteten, och studenterna kan ha svårt att hålla kontakt just vid de specifika tiderna. Därmed är nätdiskussionen en mer flexibel lösning.

Utnyttja videokommunikationsprogrammet Zoom i den interaktiva kontaktundervisningen på nätet och under nätföreläsningar som sker i realtid. I Zoom kan du till exempel hålla föreläsningar och seminarier. Där finns också verktyg för att aktivera studenterna, för arbete i smågrupper och för enkäter under distansundervisningen. Se  Zoom-guide (på finska). Om du behöver en lokal på campus för att hålla distansföreläsningar eller göra inspelningar, se Hybrid- och distansundervisning: Lokaler för undervisning

Schemaläggning av nätkurser

Nätkurser uppfattas ofta vara oberoende av tid. Att schemalägga uppgifterna har dock konstaterats stödja studierna. För att göra kursen mer flexibel kan du erbjuda flera, alternativa tidpunkter för inlämning av uppgifter eller tentamenstider för studenterna. I interaktiva uppgifter, såsom nätdiskussioner, kamratbedömning och grupparbeten, behövs i regel ett schema.

Nätkursens material

Om du använder annat material på kursen än det som angetts i undervisningsplanen, kontrollera först att det inte finns lämpligt material som är tillgängligt på webben. Vid behov kan du producera material själv, till exempel undervisningsvideor (se Skapa videor och podcasts) eller interaktivt material med Moodles funktioner.

Om du planerar en MOOC (Massive Open Online Course), försäkra dig om att studenterna inte behöver Helsingfors universitets användarnamn för att komma åt materialet.

Redskap på Moodle för att genomföra nätkurser

För att genomföra nätkurser erbjuder Helsingfors universitet den digitala lärmiljön Moodle med mångsidiga redskap för att genomföra distansundervisning. Ge nätkursen en tydlig struktur så att studenten inte blir frustrerad över att leta efter material och uppgifter.

Läs mer: Med hög kvalitet på nätet: handbok i nätbaserad undervisning för universitetslärare (2007) Erika Löfström, Kaisa Kanerva, Leena Tuuttila, Anu Lehtinen och Anne Nevgi

Med hybridundervisning avses en undervisningssituation där en del av studenterna deltar i undervisningen i undervisningslokalen, en del via nätförbindelse, till exempel i Zoom. Hybridundervisning rekommenderas inte eftersom det kräver mycket av såväl tekniken i undervisningslokalerna som av pedagogiken.

Du behöver inte genomföra undervisningen som hybridundervisning, om det i undervisningsprogrammet inte har fastställts att kursen ska genomföras som hybridundervisning, men om du vill kan du erbjuda studenterna möjlighet att delta på distans när de till exempel av hälsoskäl är berättigade till individuella arrangemang. Som alternativ för distansdeltagande kan du också planera en ersättande uppgift som ett alternativt prestationssätt för studenter som är berättigade till individuella arrangemang.

Om du ordnar hybridundervisning, försäkra dig i god tid före om att undervisningslokalen är lämplig för ändamålet. Lär dig att använda tekniken. Vid behov får du hjälp av av-stödet. Förutsättningarna för att hybridundervisningen ska lyckas förbättras om det finns en annan lärare, undervisningsassistent, eller någon annan person på plats för att följa med distansdeltagarna och hjälpa till med tekniken i salen.

De olika faserna i planeringen av en hybridkurs är samma som för planeringen av annan undervisning. Planeringen börjar från kunskapsmålen – kursens innehåll, uppgifterna och bedömningen ska stödja studenterna att uppnå målen. Bakom länkarna nedan hittar du särdrag som det lönar sig att beakta i planeringen av hybridundervisningen vid sidan av de tio stegen som presenterats tidigare.

Läs mer:

• Instruktioner för undervisning: Hybridundervisning (på finska) 
• Lokaler för undervisning: Hybrid- och distansundervisning
• Individuella arrangemang

Det pedagogiska stödet: Centret för universitetspedagogik

Digital pedagogik och undervisningsteknologi

• undervisningteknologi@helsinki.fi
• moodle@helsinki.fi

Frågor med anknytning till undervisningsplanen och undervisningsprogrammet, planeraren inom ditt undervisningsprogram:

• kandidat- och magisterprogram, se Experter som stöder utbildningsprogrammens undervisning och utvecklingen av undervisningen (wiki, kräver inloggning, på finska) eller på Flamma (kräver inloggning) vid Min enhet > Den egna enheten> Kontaktuppgifter och Serviceteam.
• doktorandprogrammen se Forskarskola och doktorandprogram (om du inte ser kontaktuppgifter på den svenskspråkiga sidan, byt till finska eller engelska)
• Du hittar ytterligare information till stöd för undervisningen i Instruktioner för undervisning bland annat med hjälp av sökfunktionen.